Dysprosium

Dysprosium
Nummer 66 Tecken Dy Grupp N/A Period 6 Block f
Dy ↓ Cf Terbium ← Dysprosium → Holmium     [Xe] 4f10 6s2             66Dy                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                         (c) Materialscientist at en.wikipedia, CC BY-SA 3.0 Emissionsspektrum
Generella egenskaper
Relativ atommassa	162,50 u
Utseende	Silvervit
Fysikaliska egenskaper
Densitet	8 551 kg/m3 (273 K)
Aggregationstillstånd	Fast
Smältpunkt	1 680 K (1 407 °C)
Kokpunkt	2 840 K (2 567 °C)
Molvolym	19,01 × 10-6 m3/mol
Smältvärme	11,06 kJ/mol
Ångbildningsvärme	230 kJ/mol
Atomära egenskaper
Atomradie	175 (228) pm
Jonisationspotential	Första: 573,0 kJ/mol Andra: 1 130 kJ/mol Tredje: 2 200 kJ/mol Fjärde: 3 990 kJ/mol (Lista)
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration	[Xe] 4f10 6s2
e− per skal	2, 8, 18, 28, 8, 2
Kemiska egenskaper
Oxidationstillstånd	3 (svag bas)
Elektronegativitet	1,22 (Paulingskalan)
Diverse
Kristallstruktur	Hexagonal
Ljudhastighet	2 170 m/s
Elektrisk konduktivitet	1,08·106 A/(V × m)
Identifikation
Historia
Stabilaste isotoper
Nuklid NF t1/2 ST SE (MeV) SP 152Dy {syn.} 2,38 timmar ε α 0,600 3,727 152Tb 148Gd 153Dy {syn.} 6,5 timmar ε 2,171 153Tb 154Dy {syn.} 3·106 år α 2,947 150Gd 155Dy {syn.} 9,9 timmar ε 2,095 155Tb 156Dy 0,06 % Stabil 157Dy {syn.} 8,14 timmar ε 1,341 157Tb 158Dy 0,10 % Stabil 159Dy {syn.} 144,4 dagar ε 0,366 159Tb 160Dy 2,34 % Stabil 161Dy 18,91 % Stabil 162Dy 25,51 % Stabil 163Dy 24,90 % Stabil 164Dy 28,18 % Stabil 165Dy {syn.} 2,334 timmar β- 1,286 165Ho 166Dy {syn.} 81,6 timmar β- 0,486 166Ho
SI-enheter och STP används om inget annat anges.

Dysprosium är ett metalliskt grundämne som tillhör lantanoiderna och de sällsynta jordartsmetallerna. Dysprosium förekommer inte i naturen som rent grundämne, men förekommer i vissa mineral såsom xenotim. Dysprosium upptäcktes första gången 1886 av Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran. Det isolerades dock inte i ren form före 1950-talet. 99 procent av världens tillgång på metallen utvinns i Kina,^[1] främst i gruvdistriktet Bayan Obo i Inre Mongoliet.

Se även

• Periodiska systemet

Källor

Periodiska systemet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18  1  H He  2  Li Be B C N O F Ne  3  Na Mg Al Si P S Cl Ar  4  K Ca Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr  5  Rb Sr Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe  6  Cs Ba Lu Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Tl Pb Bi Po At Rn  7  Fr Ra Lr Rf Db Sg Bh Hs Mt Ds Rg Cn Nh Fl Mc Lv Ts Og La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Ac Th Pa U Np Pu Am Cm Bk Cf Es Fm Md No Metaller Halvmetall Icke-metaller Okända kemiska egenskaper Alkalimetall Alkalisk jordartsmetall Lantanoid Aktinoid Övergångsmetall Övrig metall Diatomisk icke-metall Polyatomisk icke-metall Ädelgas