Dyspareuni

Dyspareuni
latin: dyspareunia
Klassifikation och externa resurser
ICD-10F52.6, N94.1
ICD-9625.0

Dyspareuni innebär smärta vid samlag eller, för kvinnor, penetrering.[1] Orsaken kan vara psykisk eller fysisk. Den förekommer vid exempelvis Sjögrens syndrom.

Dyspareuni hos kvinnor

Dyspareuni hos kvinnor kan uppkomma vid penetrerande samlag eller exempelvis införande av tampong. Det kan indelas i en ytlig och en djup variant. Den ytliga varianten domineras av smärta framförallt från vulva och vagina medan den djupa varianten har mer buksmärta och förekommer vid till exempel endometrios och myom.[1] Om smärtan uppkommer från själva friktionen i slidan kan det bero på sköra slemhinnor eller xerosis cutis (torrhet) i slidan. Jämför även bäckensmärta.

Obehandlat kan dyspareuni leda till vaginism vilket är en ofrivillig muskelspasm eller vestibulit.

Globalt påverkas 8-22 % av världens kvinnor av dyspareuni någon gång i livet, enligt en genomgång av fler forskningsrapporter.[2]

Dyspareuni hos män

Dyspareuni drabbar oftare kvinnor men kan även upplevas hos män. Män kan känna smärta innan eller under ejakulation vid infektioner i till exempel prostata, interstitiell cystit, vissa könssjukdomar, kort frenulum eller förhudsförträngning.[3]

Om smärtan beror på erektionen, talas i stället om priapism.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Sexuella smärttillstånd hos kvinnor”. Medibas start. https://medibas.se/handboken/kliniska-kapitel/gynekologi/patientinformation/sexualitet-hos-kvinnor/sexuella-smarttillstand-hos-kvinnor/. Läst 19 februari 2019. 
  2. ^ Latthe, Pallavi; Latthe, Manish; Say, Lale; Gülmezoglu, Metin; Khan, Khalid S (2006-07-06). ”WHO systematic review of prevalence of chronic pelvic pain: a neglected reproductive health morbidity”. BMC Public Health 6: sid. 177. doi:10.1186/1471-2458-6-177. ISSN 1471-2458. PMID 16824213. PMC: PMC1550236. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1550236/. Läst 19 februari 2019. 
  3. ^ Whelan, P (1977-12-24). ”Male dyspareunia due to short frenulum: an indication for adult circumcision.”. British Medical Journal 2 (6103): sid. 1633–1634. ISSN 0007-1447. PMID 563279. PMC: PMC1633287. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1633287/. Läst 19 februari 2019. 
Kvinnosjukdomar
Bröstsjukdomar
Infertilitet
Livmodersjukdomar‎ och
äggstockssjukdomar
Menstruationsstörningar‎
Sjukdomar och komplikationer
vid graviditet‎
Sjukdomar relaterade till könsorganen
Övriga sjukdomar
Smärta
Varaktighet
Långvarig smärta
Exempelvis fantomsmärta
Akut smärta
Ex. akut fraktur-smärta
Rörelserelaterad eller ej
Rörelserelaterad
Ex. akut fraktursmärta och vissa skelett-metastaser
Ej rörelserelaterad
Ex. viss buksmärta
Mekanism (en eller flera)
Nociceptiv
Somatisk eller visceral smärta?
Neuropatisk
Central eller perifer nervsmärta?
Nociplastisk
Psykogen
Förekommer vid primära psykiatriska sjukdomar
Idiopatisk
Den bakomliggande mekanismen är inte känd
Cancersjukdom eller ej
Cancer
Ex. vissa skelettmetastaser
Behandlad för cancer
Ex. nervsmärta efter cytostatiksbehandling
Ej cancer
Många olika smärttillstånd
Organsystem
Huvud och hals
Ex. Halsont · Huvudvärk · Käkleds-besvär · Migrän · Munsmärta · Sväljningssmärta · Tandvärk TMD · Tungsmärta · Öronsmärta
Rygg inklusive halsrygg
Thorax
Ex. Angina pectoris · Andningssmärta · Bröstsmärta Central bröstsmärta · Smärta i bröstvävnaden · Kardialgi · Kärlkramp · Pleurodyni
Buk och gastrointestinala sytemet
Ex. Buksmärta · Magsmärta · Tarmvred · Proktalgi
Bäcken och underliv
Övrigt
Annat smärtrelaterat
Anamnes och status
Lidande · VAS · QST
Behandlingsrelaterat