Dvärgpingvin

	Dvärgpingvin; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Pingvinfåglar; Sphenisciformes
Familj	Pingviner; Spheniscidae
Släkte	Dvärgpingviner; Eudyptula; Bonaparte, 1856
Art	Dvärgpingvin; E. minor
Vetenskapligt namn
	§ Eudyptula minor
Auktor	(J.R.Forster, 1781)
Synonymer
	Blå dvärgpingvin;
	Dvärgpingvin fotograferad på Bruny Island på Tasmanien.

Dvärgpingvin^[2] (Eudyptula minor) är en kolonihäckande havsfågel inom familjen pingviner och den enda arten i släktet dvärgpingviner.^[3] Den förekommer på Nya Zeeland och södra Australien och uppvisar regionala skillnader i morfologi, dräktkaraktärer och häckningsekologi.^[4]

Utbredning och systematik

Dvärgpingvinen beskrevs första gången 1781 av den tyske naturvetaren Johann Reinhold Forster. Den förekommer på Nya Zeeland samt södra Australien och på Tasmanien.

Traditionellt har taxonet delats upp i sex underarter och denna indelning följer fortfarande Clements et. al, 2018:^[3]

Eudyptula minor novaehollandiae (Stephens, 1826) – häckar i South Australia och på Tasmanien
Eudyptula minor iredalei (Mathews, 1911) – häckar på norra Nordön på Nya Zeeland
Eudyptula minor variabilis (Kinsky & Falla, 1976) – häckar på södra Nordön och på Cooköarna
Eudyptula minor albosignata (Finsch, 1874) – häckar på östra Sydön på Nya Zeeland.
Eudyptula minor minor – nominatformen häckar på västra och södra Sydön och på Stewart Island
Eudyptula minor chathamensis (Kinsky & Falla, 1976) – endemisk för Chatham Islands

Vissa inkluderar iredalei i variabilis.^[5]

Dvärgpingvinens taxonomi är under diskussion. Detta grundar sig på att arten uppvisar så pass stora regionala skillnader i morfologi, dräktkaraktärer och häckningsekologi att visa taxonomer har delat upp taxonet i de två arterna dvärgpingvin (E. minor) och "nyzeeländsk dvärgpingvin" (E. albosignata). Den nyzeeländska dvärgpingvinen har vita vingar vilket gör att vissa istället beskriver den som en morf av dvärgpingvin.

Data från en studie av mitokondrie-DNA genomförda av Banks et al. 2002^[6] indikerade att det verkligen rör sig om två arter och att den nyzeeländska arten då skulle kunna beskrivas med fyra underarter.^[6] Undersökningen visar att arten har sitt ursprung på Nya Zeeland och att kolonisationen av Australien skedde ganska sent och att dessa senare åter spred sig i Nya Zeeland.^[4]

En senare genomförd studie av mitokondrie-DNA^[4] verifierar Banks hypotes om artens ursprung och att den australiska populationen består av en underart. Men undersökningen indikerar också att det nyzeeländska taxonet inte bara är samma art utan att även den tidigare underartsindelningen baserad på morfologi och dräktkaraktärer förmodligen är felaktig.^[4]

Utseende

Dvärgpingvinen blir cirka 35 cm hög och har en vingbredd på 10 cm. Den väger cirka 1,5 kg som vuxen. Dvärgpingvinen har blågråa vingar med en vit kant. Bröstet, halsen och hakan är vita och ryggen blågrå.

Ekologi

Dvärgpingvinen häckar i kolonier och häckningstiden infaller i maj till oktober. Den lägger i genomsnitt två ägg som båda föräldrarna hjälper till att ruva. Äggen kläcks efter ungefär 36 dagar. Dess föda består till stor del av bläckfisk, räkor och fisk.

Status och hot

Dvärgpingvinen har en stor och stabil världspopulation bestående av uppskattningsvis knappt en halv miljon vuxna individer. IUCN bedömer inte arten som hotad utan kategoriserar den som livskraftig (LC). Största hotet mot dvärgpingvinen är idag det industriella rovfisket som minimerar födan. ^[1]

Referenser

Noter

^ [a b] BirdLife International 2020 Eudyptula minor . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 6 januari 2021.
^ BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
^ [a b c d] Peucker et al., 2009
^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
^ [a b] Banks et al., 2002

Källor

Banks, Jonathan C.; Mitchell, Anthony D.; Waas, Joseph R. & Paterson, Adrian M. (2002): An unexpected pattern of molecular divergence within the blue penguin (Eudyptula minor) complex. Notornis 49(1): 29–38. PDF fulltext
Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
Peucker, Amanda J., Dann, Peter, Burridge, Christopher P. (2009) Range-wide Phylogeography of the Little Penguin (Eudyptula minor): Evidence of Long-distance Dispersal, The Auk, Vol.126, Nr.2, sid:397–408, DOI 10.1525/auk.2009.08055

Externa länkar

Wikispecies har information om dvärgpingvin.
Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör dvärgpingvin.
Bilder & media
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] BirdLife International 2020 Eudyptula minor . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 6 januari 2021.

[SOF-2] BirdLife Sverige (2019) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11

[Peucker-4] [a b c d] Peucker et al., 2009

[H&M-5] Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.

[Banks-6] [a b] Banks et al., 2002

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

Navigation

Navigering

Temaportaler