Dvärgbi
Dvärgbi | |
Arbetare | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Leddjur Arthropoda |
Understam | Sexfotingar Hexapoda |
Klass | Insekter Insecta |
Ordning | Steklar Hymenoptera |
Överfamilj | Bin Apoidea |
Familj | Långtungebin Apidae |
Släkte | Honungsbin Apis |
Undersläkte | Micrapis |
Art | Dvärgbi Apis florea |
Vetenskapligt namn | |
§ Apis florea | |
Auktor | Fabricius, 1787[1] |
Utbredning | |
© Sémhur / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0 | |
Dvärgbibo | |
Hitta fler artiklar om djur med |
Dvärgbi (Apis florea) är en art i insektsordningen steklar som tillhör familjen långtungebin, och en nära släkting till det vanliga honungsbiet. Det finns i södra Asien.
Beskrivning
Dvärgbiet påminner i mycket om det vanliga honungsbiet (A. mellifera] med sådana likheter som en gadd med hullingar, förvaringsceller av bivax, samma typ av drottninggelé och ett dansspråk med vilket ett bi som hittat en nektarkälla visar avståndet och riktningen till denna för de övriga arbetarna.[2] Bina dansar emellertid på bikakans horisontella fundament (det vill säga toppen, eftersom boet hänger ner från en gren), ej på den vertikala ytan, till skillnad från många andra honungsbin.[3] Arten är dessutom, som namnet antyder, ett mycket litet honungsbi, släktets minsta.[4] Arbetarna är mellan 7 och 8 mm långa[5] och med en medelvikt av drygt 30 mg. Arten är mycket fredlig; dessutom med en gadd som ofta är för liten för att användas mot människor och andra större djur.[6].
Ekologi
Boet är öppet och hänger från en busk- eller trädgren.[5] Det har en enda, öppen bikaka som skyddas av flera lager av bin (något som är sällsynt bland honungsbina, även om det förekommer bland vissa andra asiatiska arter).[7] Det placeras därtill i tät vegetation, vilken tjänar som ett ytterligare skydd mot fiender.[8] Specifikt som ett försvar mot myran Oecophylla smaragdina täcker bina dessutom grenen som boet hänger från med klibbig växtsav.[6]
Dvärgbiet lever i tropiska skogar, jordbruksbygder och, i Sydöstasien, även i mindre samhällen.[4]
Utbredning
Arten finns från Oman, Iran, över Pakistan, den indiska subkontinenten och Sri Lanka till Indonesien i öst. Den går inte norr om Himalaya, och sällan högre än 1 500 m.[4]
Referenser
- ^ ”Apis florea Fabricius, 1787” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=763553. Läst 18 oktober 2012.
- ^ Seely, T. D.: Honeybee Ecology sid 139
- ^ Michener, Charles D.: The Bees of the World sid 807
- ^ [a b c] ”Beekeping in Asia” (på engelska). FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO). http://www.fao.org/docrep/x0083e/X0083E02.htm. Läst 18 oktober 2012.
- ^ [a b] Seely, T. D.: Honeybee Ecology sid 11
- ^ [a b] Seely, T. D.: Honeybee Ecology sid 150-152
- ^ Michener, Charles D.: The Bees of the World sid 22
- ^ Seely, T. D.: Honeybee Ecology sid 136-137
Litteratur
- Seely, Thomas D. (1985) (på engelska). Honeybee Ecology: A Study of Adaption in Social Life. Princeton, USA: Princeton University Press. ISBN 0-691-08391-6
- Michener, Charles D. (2000). The Bees of the World. Baltimore, USA: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-6133-0
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Dvärgbi.
|
Media som används på denna webbplats
© Sémhur / Wikimedia Commons, CC BY-SA 4.0
World distribution map of Apis florea, a specie of honey bee.
Sean Hoyland
Författare/Upphovsman: Gideon Pisanty (Gidip) גדעון פיזנטי, Licens: CC BY 3.0
Dwarf honey bee (Apis florea), worker foraging on Zilla spinosa, Nahal Roded, Eilat Mountains, Israel, January 17, 2013. This bee species is invasive in Israel and Jordan.