Dubrovnik

Dubrovnik
Ort
Överst, från vänster: Gamla stan med ringmuren, Sponzapalatset, Rektorspalatset, Minčeta, Katedralen och Stradun.
Flagga Vapen
Smeknamn: "Adriatiska havets pärla", "Thesaurum mundi" m.fl.
Land	Kroatien
Landskap	Dalmatien
Län	Dubrovnik-Neretvas län
Koordinater	42°38′25″N 18°06′30″Ö / 42.64028°N 18.10833°Ö / 42.64028; 18.10833
Area	143,35 km²
Folkmängd	42 615[1] (2011)
Grundad	Troligtvis på 600-talet
Borgmästare	Andro Vlahušić (SDP)
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	20000
Riktnummer	020
Geonames	3201047 7577034
Dubrovniks läge i Kroatien.
Webbplats: www.dubrovnik.hr

Dubrovnik (latin: Rausium, senare Ragusium, italienska: Ragusa, tyska: Ragus, äldre svenska: Ragusa) är en stad i Kroatien. Staden hade 42 615^[1] invånare 2011, varav 28 434 i tätorten. Dubrovnik är den största staden samt residensstad i Kroatiens sydligaste län, Dubrovnik-Neretvas län.^[2]

Dubrovnik är beläget vid Adriatiska havet i sydligaste Dalmatien och är framför allt en turistort och kulturellt centrum. Det gynnsamma klimatet, stadens långa historia som maritim stat (1358–1808) samt dess framstående arkitektur och byggnadsverk i en välbevarad gammal stadskärna, omgärdad av en upp till sex meter tjock medeltida stadsmur, har gjort Dubrovnik till den kanske främsta, mest välbesökta och internationellt igenkännbara turistdestinationen i Kroatien.

År 1979 sattes Dubrovniks historiska delar upp på Unescos världsarvslista.^[3] Staden har beskrivits av bland annat CNNGo som en av världens tio bäst bevarade medeltida muromgärdade städer.^[4]

(c) Diego Delso, CC BY-SA 3.0

Se även Republiken Dubrovnik

Det finns olika teorier om Dubrovniks uppkomst. Den vanligaste hypotesen är att Dubrovnik grundades på 600-talet av människor som tagit sin tillflykt från bosättningen Epidaurum som hade förstörts av avariska och slaviska attacker. Flyktingarna slog sig ned på en holme som de kallade Laus (med betydelsen 'klippa') och som via en kanal var avskild från fastlandet. På fastlandet, mittemot holmen Laus, uppstod senare en slavisk bosättning som slaverna kallade Dubrava med betydelsen 'ekskog'. Med tiden integrerades de båda bosättningarna allt mer och i Laus införlivades ett slaviskt element med befolkningen. Bosättningen blev sålunda en länk mellan två kulturer. Kanalen som skiljde de båda bosättningarna åt fylldes igen på 1000-talet och utgör i våra dagar gågatan Stradun.

Staden gav skydd åt flyktingar av alla nationer, förde i allmänhet en fredlig politik samt ingick fördrag med och erlade tribut åt flera främmande makter. Åren 1205–1358 erkände den republiken Venedigs överhöghet och åren 1358–1526 var den vasall åt Ungern.

Efter Venedigs föredöme utvecklades Dubrovnik till en aristokratisk republik och blev mäktig genom sin handelsflotta som var en av de största på Medelhavet. På 1500-talet färdades stadens köpmän både till Indien och till Amerika. Republikens område utgjorde dock aldrig mer än 1 375 km². Pest och upprepade jordskalv (1520, 1521, 1536, 1639 och 1667) hemsökte staden och efter jordskalvet 1667, som förstörde stora delar av staden, återvann den aldrig sitt forna välstånd.

År 1806 besattes republiken av fransmännen som år 1808 berövade den dess självständighet och år 1809 förenade den med Illyriska provinserna. År 1814 intogs staden av österrikarna som genom Wienkongressens beslut år 1815 kom i besittning av såväl Dubrovnik som de Illyriska provinserna.

Dubrovnik skadades svårt under det kroatiska självständighetskriget (1991–1995) och belägringen av staden (1991–1992) då Serbien och Montenegro försökte att separera den sydligaste delen av Dalmatien från Kroatien. Huvuddelen av skadorna är i dag reparerade.

Stadens namn (Dubrovnik) kan härledas från det slaviska (kroatiska) ordet dub med betydelsen 'ek'. Den bosättning som slaverna upprättade på fastlandet mittemot holmen Laus kallades Dubrava med betydelsen 'ekskog' vilket grundar sig i att det under samtiden växte ek i området.^[5] Det kroatiska namnet kom i officiellt bruk efter Österrike-Ungerns upplösning och skapandet av Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike år 1918.

Stadens historiska latinska, dalmatiska och senare italienska namn Ragusa (Ragusium i äldre form) härrör från ordet lausa med betydelsen 'klippa'^[5] (Laus → Lausium → Rausium → Ragusium → Ragusa) vilket har sin bakgrund i att staden uppstod på vad som tidigare var en holme. Även om det slaviska namnet för staden blev officiellt först år 1918 användes det redan under medeltiden. Det slaviska namnet Dubrovnik omnämns i bland annat Ban Kulins stadgar från år 1189.

Dubrovniks stad är i administrativ bemärkelse indelad i 32 bosättningar/samhällen. Tätorten Dubrovnik är i sin tur indelad i 8 stadsdistrikt.

Tätorten Dubrovnik är indelad i följande åtta stadsdistrikt (stadsdelar). Dessa är Grad, Gruž, Komolac, Lapad, Mokošica, Montovjerna, Pile-Kono och Ploče iza Grada.

Till staden hör 32 samhällen, inklusive tätorten Dubrovnik. Dessa är:

Enligt Köppens klimatklassifikation ligger Dubrovnik i zonen för ett växelvis fuktigt subtropisk klimat och medelhavsklimat. Generellt är sommarmånaderna måttligt torra och vintermånaderna milda och fuktiga. Under perioden oktober–april för Bora-vinden med sig kall luft från nordväst. Att det snöar under vintermånaderna är ovanligt men förekommer. Under sommarmånaderna juli–augusti ligger medeltemperaturen som högst kring 28 grader varmt.

Världsarv

Gamla stan i Dubrovnik
Geografiskt läge
Koordinater	42°38′25″N 18°06′30″Ö / 42.64028°N 18.10833°Ö / 42.64028; 18.10833
Plats	Dubrovnik
Land	Kroatien
Region*	Europa och Nordamerika
Data
Typ	Kulturarv
Kriterier	i, iii, iv
Referens	95
Historik
Världsarv sedan	1979  (3:e mötet)
* Enligt Unescos indelning.

Dubrovniks historiska byggnader är framförallt koncentrerade till Gamla stan som utgörs av stadens befästa stadskärna. Sedan år 1979 är Gamla stan uppsatt på Unescos världsarvslista och här finns flera byggnader och monument från medeltiden och framåt som bär stildrag från gotiken, renässansen och barocken. Flera europeiska och lokala mästare, därbiland Michelozzo di Bartolommeo, Juraj Dalmatinac och Paskoje Miličević, har varit delaktiga i uppförandet av Dubrovniks främsta byggnadsverk.

Dubrovniks ringmur med anor från 1100-talet är tillsammans med dess enskilda objekt, däribland bastionen Bokar, fästningen Minčeta, Sankt Johannes fästning och stadsportarna Pile och Ploče, Dubrovniks kanske främsta och mest välbesökta turistattraktion.

I Gamla stan finns flera romersk-katolska kyrkobyggnader och kloster, däribland Katedralen, Sankt Blasius kyrka tillägnad stadens skyddshelgon, Helige Frälsarens kyrka, Helige Ignatius kyrka, Dominikanklostret och kyrkan, Franciskanklostret och kyrkan och det forna nunneklostret Sankta Klaras kloster. Men även andra trosinriktningar och religioner finns representerade. I Gamla stan ligger Synagogan och den serbisk-ortodoxa Heliga Bebådelsens kyrka.

Gågatan Stradun är Gamla stans huvudgata och Loggiatorget dess huvudtorg. I Gamla stan finns även de mindre torgen Gundulićs torg, Pasko Miličevićs torg och Ruđer Boškovićs torg.

Av stadens många palats och högreståndsbyggnader hör Rektorspalatset, den forna rektorns residens, till det förnämaste. Även Sponzapalatset räknas till de mer framstående profana byggnaderna i staden.

Onofrios stora fontän är Gamla stan största fontän. I stadsdelen finns även Onofrios lilla fontän och Orlandos kolonn som är en av stadens frihetssymboler.

Dubrovniks flygplats är en internationell flygplats med in- och utrikesförbindelser. Dubrovniks flygplats är Kroatiens tredje största flygplats och är belägen drygt 22 km söder om staden.

Srđ linbana är en avgiftsbelagd kabinbana som förbinder Dubrovnik med berget Srđ. Linbana är en turistattraktion och erbjuder besökare panoramavy över bland annat Gamla stan, ön Lokrum och Adriatiska havet.^[6]

Riksväg 8 leder i norrgående riktning, via Franjo Tuđmans bro, mot gränsen till Bosnien och Hercegovina och i södergående riktning mot Dubrovniks flygplats och gränsen till Montenegro. Motorväg A1 är planerad att i framtiden nå fram till Dubrovnik.

I Dubrovnik finns flera museer med olika inriktningar, däribland Arkeologiska museet, Kulturhistoriska museet och Sjöhistoriska museet. I Hemlandskrigets museum på berget Srđ och i Minnesrummet för Dubrovniks stupade försvarare i Gamla stan påminns besökare om den mörkare delen av Dubrovniks moderna historia.

Dubrovniks sommarfestival är en årligen återkommande och internationellt igenkänd kulturfestival som äger rum varje år i juli–augusti. Sankt Blasius fest är en återkommande religiös och kulturell festlighet som firats oavkortat sedan år 972.^[7] Festligheten som högtidlighåller minnet av stadens skyddshelgon sankt Blasius är sedan år 2009 upptagen på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv.^[8] Till Dubrovniks kanske mindre kända evenemang hör Libertas Film Festival och Dubrovniks halvmaraton.

Panorama av Gamla stan i Dubrovnik:

Flygbild av större Dubrovnik:

• 
  Dubrovniks huvudgata i gamla stan
• 
  Big Onofrio's fontän vid gamla stans huvudgata
• 
  Del av ringmuren
• 
  Del av ringmuren mot havet
• 
  Dubrovnik småbåtshamn utanför ringmuren
• 
  Dubrovnik småbåtshamn
• 
  Del av ringmuren mot fastlandet
• 
  Dubrovnik sedd från Cavtat
• 
  Gamla stan Dubrovnik med vy mot havet
• 
  Högsta punkten på ringmuren

Dubrovnik har bland annat använts som inspelningsplats för den prisbelönta TV-serien Game of Thrones där staden representerar Westeros kungliga huvudstad King's Landing.^[9] Ön Lokrum som ligger strax utanför Dubrovnik var inspelningsplatsen för staden Qarth.

Staden representerar också staden Canto Bight i Star Wars: Episode VIII.^[9]

I Dubrovnik har Danmark, Nederländerna, Storbritannien och Österrike konsulat.^[10]

• Wikimedia Commons har media som rör Dubrovnik.
  Bilder & media

Dubrovnik Historia Republiken Dubrovnik · Jordbävningen i Dubrovnik 1667 · Belägringen av Dubrovnik 1991–1992 Stadssymboler Flagga · stadsvapen · motto Stadsdelar Grad · Gruž · Lapad · Pile-Kono · Ploče iza Grada Byggnader och anläggningar Gamla stan (Arsenal · Onofrios stora fontän · Onofrios lilla fontän · Orlandos kolonn · Porporela · Rektorspalatset · Sponzapalatset · Stadsklocktornet · Stadsvaktens byggnad) · Dubrovniks ringmur (Bokar · Minčeta · Pileporten · Pločeporten · S:t Johannes fästning) · Franjo Tuđmans bro · Imperial · Kaševågbrytaren · Korset på Srđ · Lazareti · Lovrijenac · Revelin · Biskopspalatset · Marin Držićs stadsteater Religiösa byggnader Dubrovniks katedral · Sankt Blasius kyrka · Helige Frälsarens kyrka · Helige Ignatius kyrka · Heliga Bebådelsens kyrka · Dominikanklostret och kyrkan · Franciskanklostret och kyrkan · Sankta Klaras kloster · Synagogan Gator och torg Stradun · Loggiatorget · Gundulićs torg · Pasko Miličevićs torg · Ruđer Boškovićs torg Museer och gallerier Arkeologiska museet · Etnografiska museet · Kulturhistoriska museet · Naturhistoriska museet · Sjöhistoriska museet · Marin Držićs hus · Hemlandskrigets museum · Minnesrummet för Dubrovniks försvarare Inrättningar och utbildning Dubrovniks akvarium · DIU Libertas Internationella universitet · Universitetet i Dubrovnik · Ruđer Boškovićs ackrediterade klassiska stiftsgymnasium Evenemang och kultur Dubrovniks sommarfestival · Sankt Blasius fest · Dubrovniks symfoniorkester · Linđo · Frihetshymnen · Libertas Film Festival Sport Lapadstadion · Gospino polje sporthall · Dubrovniks halvmaraton Landformer och geografi Banjestranden · Lokrum · Srđ Transport Dubrovniks flygplats · Srđ linbana Kategori Commons

Dubrovnik-Neretvas läns administrativa indelning Städer Dubrovnik (huvudort) · Korčula · Metković · Opuzen · Ploče Kommuner Blato · Dubrovačko primorje · Janjina · Konavle · Kula Norinska · Lastovo · Lumbarda · Mljet · Orebić · Pojezerje · Slivno · Smokvica · Ston · Trpanj · Vela Luka · Zažablje · Župa dubrovačka Kategori Commons