Dubhe

Dubhe A/B/CD
Ursa Major IAU.svg
Observationsdata
EpokJ2000
StjärnbildStora Björnen
Rektascension11t 03m 43,67152s[1]
Deklination+61° 45′ 03,7249″[1]
Skenbar magnitud ()+1,79[2]/+4,73/+7,12
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[3] / F0 V / F8[4]
U–B0,93/?[2]
B–V1,07/?[2]
VariabeltypMisstänkt[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-9[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -134,11[1] mas/år
Dek.: -34,70[1] mas/år
Parallax ()26,54 ± 0,48[1]
Avstånd123 ± 2  (37,7 ± 0,7 pc)
Absolut magnitud ()-1,10 ± 0,04[7] / +1,83 / +4,22
Detaljer
Massa4,25 / ~1,6[3] M
Radie22,70[8]/1,3 R
Luminositet316[3] L
Temperatur4 660[9] / 7 400 K
Metallicitet-0,20 ± 0,07[9] dex
Vinkelhastighet2,6 ± 1,0[7] km/s
Andra beteckningar
Dubhe, Ak, a Ursae Majoris, Alfa Ursae Majoris, 50 Ursae Majoris, BD + 62 ° 1161, CCDM J11037 + 6145AB, FK5 417, GC 15185, HD 95689, HIP 54061, HR 4301, PPM 17705, SAO 15384, WDS J11037 + 6145AB [10]

Dubhe[11] eller Alfa Ursae Majoris (α Ursae Majoris förkortat Alfa UMa, α UMa) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en trippelstjärna i den norra delen av stjärnbilden Stora Björnen och den näst ljusaste stjärnan i stjärnbilden. Dubhe är en del av Karlavagnen och den nordligaste stjärnan i den linje genom två stjärnor (den andra är Merak) som pekar mot Polstjärnan. Den har en skenbar magnitud på 1,79[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 26,5 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 123 ljusår (ca 38 parsek) från solen.

Nomenklatur

Alfa Ursae Majoris A har de traditionella namnen Dubhe och Ak. Dubhe kommer från arabiskans dubb, som betyder "björn" och dubb kommer i sin tur från frasen żahr ad-dubb al-akbar, som betyder "den större björnens rygg". Det mer sällsynta namnet Ak betyder "Ögat". [12] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[13] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN:s första bulletin från juli 2016[14] innehåller en tabell över de två första satserna av namn som fastställts av WGSN och som anger namnet Dubhe för stjärnan Alfa Ursae Majoris A.

Egenskaper

Primärstjärnan Alfa Ursae Majoris A är en röd till orange jättestjärna av spektralklass K0 III[3] som har utvecklats bort från huvudserien efter att ha förbrukat vätet i dess kärna. Den har en massa som är ca 4,3[3] gånger solens massa, en radie som är ca 23[8] gånger solens och utsänder från dess fotosfär ca 316[3] gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 700[9] K.

Dubhe är en spektroskopisk dubbelstjärna bestående av stjärnorna Alfa Ursae Majoris A och Alfa Ursae Majoris B. Följeslagaren, Alfa Ursae Majoris B, är en stjärna i huvudserien av spektralklass F0V. Den kretsar kring primärstjärnan med en genomsnittlig separation av ca 23 astronomiska enheter (AE) och en omloppsperiod av 44,4 år.[4]

Det finns en annan spektroskopisk dubbelstjärna separerad med 8 bågminuter, ett par av 7:e magnituden och spektraltyp F8. Den kallas ibland Alfa Ursae Majoris C, men är separat katalogiserad som HD 95638. [4]

Alfa Ursae Majoris har rapporterats variera i ljusstyrka med ungefär en tusendel av en magnitud. Tio radiala strålningslägen har observerats, med perioder mellan 6,4 timmar och 6,4 dygn.[15]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99): 99, Bibcode:1966CoLPL...4...99J
  3. ^ [a b c d e f] Guenther, D. B.; Demarque, P.; Buzasi, D.; Catanzarite, J.; Laher, R.; Conrow, T.; Kreidl, T. (2000). "Evolutionary Model and Oscillation Frequencies for α Ursae Majoris: A Comparison with Observations". The Astrophysical Journal. 530 (1): L45–L48. Bibcode:2000ApJ...530L..45G. doi:10.1086/312473. PMID 10642202.
  4. ^ [a b c] Tokovinin, A. A. (1997). "MSC - a catalogue of physical multiple stars". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 124: 75. Bibcode:1997A&AS..124...75T. doi:10.1051/aas:1997181.
  5. ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2009). "VizieR Online Data Catalog: General Catalogue of Variable Stars (Samus+ 2007-2013)". VizieR On-line Data Catalog: B/gcvs. Originally published in: 2009yCat....102025S. 1. Bibcode:2009yCat....102025S.
  6. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), "General catalogue of stellar radial velocities", Washington, Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W
  7. ^ [a b] Carney, Bruce W.; et al. (March 2008), "Rotation and Macroturbulence in Metal-Poor Field Red Giant and Red Horizontal Branch Stars", The Astronomical Journal, 135 (3): 892–906, arXiv:0711.4984, Bibcode:2008AJ....135..892C, doi:10.1088/0004-6256/135/3/892
  8. ^ [a b] https://www.universeguide.com/star/dubhe. Hämtad 2019-03-12.
  9. ^ [a b c] McWilliam, Andrew (December 1990), "High-resolution spectroscopic survey of 671 GK giants. I - Stellar atmosphere parameters and abundances", Astrophysical Journal Supplement Series, 74: 1075–1128, Bibcode:1990ApJS...74.1075M, doi:10.1086/191527
  10. ^ "DUBHE -- Spectroscopic binary", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2011-12-23.
  11. ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
  12. ^ Allen, R. H. (1963). Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.). New York: Dover Publications Inc. p. 438. ISBN 0-486-21079-0. Hämtad 2012-09-04.
  13. ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
  14. ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
  15. ^ Buzasi, D.; Catanzarite, J.; Laher, R.; Conrow, T.; Shupe, D.; Gautier, T. N.; Kreidl, T.; Everett, D. (2000). "The Detection of Multimodal Oscillations on α Ursae Majoris". The Astrophysical Journal. 532 (2): L133. arXiv:astro-ph/0002512. Bibcode:2000ApJ...532L.133B. doi:10.1086/312573. PMID 10715242.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Ursa Major IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Ursa Major chart, also known as the Great Bear.
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.