Dubbelmordet i Linköping

Dubbelmordet i Linköping var ett knivdåd som begicks i Linköping år 2004 med två dödsoffer. Trots att polisen säkrat DNA från mördaren förblev fallet länge ouppklarat. Tack vare DNA-släktforskning kunde gärningsmannen år 2020 till slut identifieras, sexton år efter dådet. Det var första gången ett svenskt mord löstes med denna metod.

Brottsutredningen, som leddes av poliskommissarie Jan Staaf,[1] är den näst största i Sveriges brottshistoria, efter utredningen av mordet på Olof Palme.[2]

Dådet

Dubbelmordet inträffade strax efter 07.50 vid Kanberget i centrala Linköping tisdagen den 19 oktober 2004, varvid två personer, en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna, höggs ihjäl av den då 21-årige Daniel Nyqvist med en balisongkniv.[3] Kvinnan bevittnade mordet på 8-åringen innan hon själv angreps och levde länge nog för att berätta att gärningsmannen var en ung man. Trots intensivt polisarbete kunde han dock vid tillfället inte identifieras.[4]

Spaningsarbete

Polisen kunde säkra mordvapnet och en mössa, och därigenom gärningsmannens DNA. Utifrån detta konstaterade man att denne var från Nordeuropa, hade mellanblont hår samt rökte eller snusade vid tillfället. Polisen ansåg vidare att den misstänkte var i tjugoårsåldern vid tiden för händelsen och sannolikt psykiskt störd.[5]

Alternativa teorier om att gärningen varit planerad, i huvudsak riktad mot den 8-årige pojken, framfördes av Leif GW Persson,[6] Hasse Aro samt den tidigare kommissarien Per-Åke Åkesson. Gärningen skulle då inte nödvändigtvis ha utförts av en psykiskt störd gärningsman.[källa behövs]

År 2010 publicerades en fantombild på en eftersökt "oidentifierad yngre man",[7] men utan resultat. Fallet togs upp i SVT:s kriminalprogram Veckans brott som sändes på årsdagen av de begångna morden, den 19 oktober 2010.

År 2018 släppte polisen en andra fantombild, denna gång skapad i Nederländerna baserat på tolkning av mannens dna, en teknik som då testades i Sverige för första gången. Bilden ledde till att runt 150 nya tips kom in till polisen.[8]

Gärningsmannen identifieras

Den 9 juni 2020, 16 år efter dubbelmordet, greps den då 37-årige Daniel Nyqvist baserat på träffar i en kommersiell databas för DNA-släktforskning kombinerat med familjesökning.[8] Till sin hjälp hade polisen haft den professionelle genealogen Peter Sjölund.[3] En träff i databasen familytreedna.com på en amerikansk svenskättling, kombinerat med släktforskning tillbaka till kring år 1800, gav resultat.

Man hade tur då DNA-släktforskningsfasen av utredningen pågått en tid. En kvinna hade fått veta att Peter Sjölund gärna såg att fler personer med ursprung från Östergötland skickade in sitt DNA till en DNA-släktforskningsdatabas, eftersom det skulle kunna hjälpa till i utredningen. Kvinnan gjorde så och det visade sig att hon hade ganska mycket DNA gemensamt med den eftersökte gärningsmannen, vilket förenklade lösandet av fallet. Gärningsmannen var hennes kusinbarn, ett släktskap som i genomsnitt innebär att man delar 6,25 % av sitt DNA.[9][10][11][12]

Inledningsvis togs även Nyqvists bror till förhör. Ett DNA-test på Daniel Nyqvist gjordes och visade på 100 % likhet med spåren från brottsplatsen. Nyqvist erkände morden på båda offren senare samma dag.[13]

Redan i januari 2020 hade det inkommit ett tips till polisen angående Daniel Nyqvist och dennes knivintresse. Han hade då kallats till topsning och förhör, men han dök inte upp.[14]

Rättegång

1 oktober 2020 dömdes Nyqvist i Linköpings tingsrätt till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för de två morden. Morden var oprovocerade och Nyqvist led vid tillfället av en allvarlig psykisk störning med tvångstankar som ledde honom till att mörda.[15] Nyqvist dömdes även till att betala skadestånd till den mördade 8-åringens familj om totalt 350 000 kronor. Han fick även betala skadestånd till staten på drygt 1,4 miljoner kronor. 56-åringens familj begärde inte något skadestånd under rättegången.[16]

Strax efter rättegången meddelade Nyqvist genom sin advokat Johan Ritzer att han inte avsåg att överklaga domen.[17]

Eftermäle

Dubbelmordet blev ett pilotfall inom svensk polis för användning av data från kommersiell DNA-släktforskning, vilket aldrig tidigare använts i Sverige för att lösa ett brottsfall.[18] Integritetsskyddsmyndigheten kom senare fram till att arbetssättet inte hade stöd i svensk lag. En lagändring genomfördes, och från 1 juli 2025 kan polisen under vissa förutsättningar använda metoden vid utredning av mord, grov våldtäkt och våldtäkt mot barn.[19][20]

I media

Hösten 2020 släpptes två avsnitt av en dokumentär om tekniken bakom mordets lösning: DNA-detektiven: Dubbelmordet i Linköping[21] på C More.

2021 publicerade Peter Sjölund tillsammans med reportern Anna Bodin boken Genombrottet, där han beskriver sitt arbete med att finna gärningspersonen med hjälp av traditionell släktforskning med DNA-stöd.[22] Sjölund medverkade även i Sommar i P1 samma år. [23] En Netflix-serie, Genombrottet, baserad på boken släpptes i januari 2025.[24]

Referenser

  1. ^ ”I 16 år har Jan Staaf försökt lösa dubbelmordet – släktforskaren gav sista pusselbiten”. Dagens Nyheter. 9 juni 2020. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/nyheter/sverige/i-16-ar-har-har-jan-staaf-forsokt-losa-dubbelmordet-slaktforskaren-gav-sista-pusselbiten/. Läst 15 januari 2025. 
  2. ^ Eriksson, Benny; Snaprud, Per (9 juni 2020). ”Dna-tekniken som löser dubbelmordet i Linköping”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/dna-tekniken-som-kan-losa-dubbelmordet-i-linkoping. Läst 10 juni 2020. 
  3. ^ [a b] ”Släkthistorias expert hjälper polisen”. Slakthistoria.se. 9 juni 2020. https://slakthistoria.se/slaktforskning/dna/slakthistorias-expert-hjalper-polisen. Läst 13 juli 2021. 
  4. ^ ”Så löste dna-experten dubbelmordet i Linköping”. Slakthistoria.se. 10 december 2020. https://slakthistoria.se/slaktforskning/dna/sa-loste-dna-experten-dubbelmordet-i-linkoping. Läst 8 januari 2025. 
  5. ^ "Dubbelmordet: Polisen ratar teori om 13-åring", sr.se 2009-10-07, hämtad 2010-09-08
  6. ^ Kindesjö, Jakob (3 december 2008). ”Leif G.W. Persson: Dubbelmördarens anhöriga vet”. Sveriges Radio. https://www.sverigesradio.se/artikel/2484666. Läst 14 januari 2025. 
  7. ^ "Nya uppgifter avseende polisutredningen för 'dubbelmordet' i Linköping 2004", polisen.se 2010-06-30, hämtad 2010-09-08
  8. ^ [a b] ”Banbrytande metod bakom genombrott i utredningen om dubbelmordet i Linköping”. Dagens Nyheter. 9 juni 2020. https://www.dn.se/nyheter/sverige/banbrytande-metod-bakom-losningen-pa-dubbelmordet-i-linkoping/. Läst 9 juni 2020. 
  9. ^ ”Lindas dna löste dubbelmordet i Linköping: ”Flög upp från stolen””. www.tv4.se. 28 januari 2025. https://www.tv4.se/artikel/6WeMHOxJ2mxaQLWthbe9Z7/hennes-dna-loeste-dubbelmordet-i-linkoeping-jag-blev-chockad. Läst 4 februari 2025. 
  10. ^ ”Linda Hjerténs DNA löste mordgåtan”. www.expressen.se. 31 januari 2025. https://www.expressen.se/nyheter/sverige/linda-hjertens-dna-loste-mordgatan. Läst 4 februari 2025. 
  11. ^ Linda Hjertén (26 januari 2025). ”Dubbelmördaren i Linköping greps – tack vare mitt dna”. www.aftonbladet.se. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0VkmdJ/aftonbladets-linda-hjerten-berattar-sjalv-mitt-dna-ledde-polisen-till-dubbelmordaren-i-linkoping. Läst 4 februari 2025. 
  12. ^ ”How Much of an Ancestor’s or Relative’s DNA Do You Have?”. 15 maj 2020. https://dna-sci.com/2020/05/15/how-much-of-an-ancestors-or-relatives-dna-do-you-have. Läst 4 februari 2025.  (engelska)
  13. ^ ”37-åring misstänks för morden på Anna-Lena, 56, och Mohammed, 8”. Aftonbladet. 9 juni 2020. https://www.aftonbladet.se/a/Adevqn. Läst 9 juni 2020. 
  14. ^ ”Daniel Nyqvist vägrade visa ansiktet – häktas”. www.expressen.se. 10 juni 2020. https://www.expressen.se/nyheter/krim/daniel-nyqvist-vagrade-visa-ansiktet-haktas/. Läst 10 juni 2020. 
  15. ^ ”37-årig man döms för dubbelmord i Linköping 2004”. DN.SE. 1 oktober 2020. https://www.dn.se/sverige/nu-faller-dom-efter-dubbelmordet-i-linkoping-2004/. Läst 1 oktober 2020. 
  16. ^ Gelin, Lovisa; Brantemo, Axel (1 oktober 2020). ”Dubbelmordet i Linköping: 37-åringen döms för mord till rättspsykiatrisk vård”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/efter-16-ar-nu-faller-domen-i-dubbelmordet. Läst 1 oktober 2020. 
  17. ^ ”Advokaten: Nyqvist vill inte överklaga morddomen – Corren”. www.corren.se. 7 oktober 2020. https://www.corren.se/artikel/4lqp4ndr. Läst 7 oktober 2020. 
  18. ^ Bergendorff, Johan (4 april 2021). ”Polisen utreder dna-släktforskning som metod för att lösa brott”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/polisen-utreder-dna-slaktforskning-for-att-losa-brott. Läst 14 januari 2025. 
  19. ^ Larsson, Carl (17 juli 2024). ”Polisen ska få använda DNA från släktforskning – löste dubbelmordet i Linköping”. Sveriges Television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/polisen-ska-fa-anvanda-dna-fran-slaktforskning-loste-dubbelmordet-i-linkoping. Läst 14 januari 2025. 
  20. ^ Dujmovic, Robert; Stafaniak, Marek (25 december 2024). ”Dna-spår kan lösa 23 år gammalt mord i Helsingborg”. Helsingborgs Dagblad. https://www.hd.se/2024-12-25/dna-spar-kan-losa-23-ar-gammalt-mord-i-helsingborg/. Läst 14 januari 2025. 
  21. ^ ”Avsnitt 1”. Arkiverad från originalet den 13 juli 2021. https://web.archive.org/web/20210713125542/https://www.cmore.se/serie/206821-dna-detektiven-dubbelmordet-i-linkoping/sasong-1/episod-1/13295358-dna-detektiven-dubbelmordet-i-linkoping. Läst 13 juli 2021. 
  22. ^ ”Maria Gunther: Peter Sjölund berättar fint om att följa dna-spår – och sin magkänsla”. DN.SE. 7 juli 2021. https://www.dn.se/kultur/maria-gunther-peter-sjolund-berattar-fint-om-att-folja-dna-spar-och-sin-magkansla/. Läst 13 juli 2021. 
  23. ^ ”Peter Sjölund”. sverigesradio.se. 7 juli 2021. https://sverigesradio.se/avsnitt/peter-sjolund-sommarprat-2021. Läst 14 januari 2025. 
  24. ^ ”Genombrottet”. Netflix. 10 januari 2025. https://www.netflix.com/title/81566970. Läst 10 januari 2025. 

Vidare läsning

  • Bodin, Anna; Sjölund, Peter (2021). Genombrottet: så löste släktforskaren dubbelmordet i Linköping. Stockholm: Norstedts. ISBN 978-91-1-311399-9