Drontfåglar

	Drontfåglar
	Skelett av dront och rodriguessolitär (ej skalenliga).
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Duvfåglar; Columbiformes
Familj	Duvor (se text); Raphidae
Underfamilj	Raphinae
Tribus	Raphini
Utbredning
	Tidigare utbredningsområde, i rött.
Släkten
	Raphus; Pezophaps;
Synonymer
	Didi Bonaparte, 1857; Raphi Ridgeway, 1916; Didiadae Swainson, 1836; Dididae Swainson, 1837; Didusidae Lesson, 1842; Raphidae Poche, 1904; Didinae Strickland & Melville, 1848; Pezophapidae Hachisuka, 1953; Pezophabidae (Hachisuka, 1953); Inepti Illiger, 1811; Raphini Verheyen, 1957; Pezophabini Verheyen, 1957

Drontfåglar (i vid mening) är ett samlingsnamn på några sedan slutet av 1700-talet utdöda arter av fåglar utan flygförmåga, som enbart förekom på öar i Maskarenerna, i Indiska oceanen.. Mest känd är dronten (Raphus cucullatus), som barafanns på Mauritius; men även rodriguessolitären (Pezophaps solitaria) och den så kallade réunionsolitären (även kallad "vit dront"), som levde på öarna Rodrigues respektive Réunion, räknades som drontfåglar. Emellertid insåg man så småningom att visserligen de två förstnämnda fåglarna var rimligt nära besläktade duvfåglar, medan den tredje (nu kallad solitäribis, Threskiornis solitarius) tillhörde pelikanfåglarna. Resten av denna artikel behandlar endast drontfåglar i sin moderna inskränkta betydelse, där solitäribisen inte räknas med.

Eftersom drontfåglarna länge var kända bara genom beskrivningar, avbildningar och ett fåtal ofullständiga exemplar, var deras släktskapsförhållanden svårbestämda. ^[4]

Systematik och utbredning

Idag räknas två arter till underfamiljen. Den mest kända arten är dronten (Raphus cucullatus), men utöver den arten fanns även rodriguessolitären (Pezophaps solitaria), som levde på ön Rodrigues så sent som på slutet av 1700-talet. Solitärfågeln var större än en svan.

Tidigare placerades dronten och rodriguessolitären i den egna familjen drontfåglar (Raphidae), men flera genetiska studier visar att arterna är duvor och placeras därför i familjen Columbidae.^[5]^[6] Dess närmaste levande släktingar är kronduvor, nikobarduva, tandduva och fasanduva.^[7] Linné placerade drontfåglarna i familjen Dididae och sentida genetiska tester stöder också hans klassifikation av dronterna som relativt nära släktingar till duvorna.

Följande kladogram, från Shapiro och colleagues (2002), visar drontens och rodriguessolitärens placering inom familjen duvor.^[6]

Goura victoria

Caloenas nicobarica

	Pezophaps solitaria

	Raphus cucullatus

Didunculus strigirostris

Noter

^ Mlíkovsky, J. (1999). ”Family-Group Names of Cenozoic Birds: 1811–1998”. Paleozoology (Czech Republic: Institute of Geology and Paleontology. Charles University) 169 (1–4): sid. 75–90.
Raphidae Wetmore, 1930
^ Strickland, H.E.; Melville, A. G. (1848). The Dodo and Its Kindred; or the History, Affinities, and Osteology of the Dodo, Solitaire, and Other Extinct Birds of the Islands Mauritius, Rodriguez, and Bourbon. London: Reeve, Benham and Reeve. https://archive.org/details/dodoitskindredor00stri
^ Parish, J.C. (2013). The Dodo and the Solitaire: A Natural History. Life of the Past. Indiana: Indiana University Press. ISBN 978-0-2530-0099-6. OCLC 740630833
^ Mark T. Young med flera (2024). ”The systematics and nomenclature of the Dodo and the Solitaire (Aves: Columbidae), and an overview of columbid family-group nomina”. Zoological journal of the Linnean society 201. Arkiverad 9 mars 2025. https://academic.oup.com/zoolinnean/article/201/4/zlae086/7733394?login=false.
^ Pereira, S.L., K.P. Johnson, D.H. Clayton, and A.J. Baker (2007), Mitochondrial and nuclear DNA sequences support a Cretaceous origin of Columbiformes and a dispersal-driven radiation in the Paleogene, Syst. Biol. 56, 656-672.
^ [a b] Shapiro, B.; Sibthorpe, D.; Rambaut, A.; Austin, J.; Wragg, G. M.; Bininda-Emonds, O. R. P.; Lee, P. L. M.; Cooper, A. (2002). ”Flight of the Dodo”. Science 295 (5560): sid. 1683. doi:10.1126/science.295.5560.1683. PMID 11872833. http://pgl.soe.ucsc.edu/dodo_Shapiro02.pdf.
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Drontfåglar.
Bilder & media

[1] Mlíkovsky, J. (1999). ”Family-Group Names of Cenozoic Birds: 1811–1998”. Paleozoology (Czech Republic: Institute of Geology and Paleontology. Charles University) 169 (1–4): sid. 75–90.
Raphidae Wetmore, 1930

[2] Strickland, H.E.; Melville, A. G. (1848). The Dodo and Its Kindred; or the History, Affinities, and Osteology of the Dodo, Solitaire, and Other Extinct Birds of the Islands Mauritius, Rodriguez, and Bourbon. London: Reeve, Benham and Reeve. https://archive.org/details/dodoitskindredor00stri

[3] Parish, J.C. (2013). The Dodo and the Solitaire: A Natural History. Life of the Past. Indiana: Indiana University Press. ISBN 978-0-2530-0099-6. OCLC 740630833

[Young-4] Mark T. Young med flera (2024). ”The systematics and nomenclature of the Dodo and the Solitaire (Aves: Columbidae), and an overview of columbid family-group nomina”. Zoological journal of the Linnean society 201. Arkiverad 9 mars 2025. https://academic.oup.com/zoolinnean/article/201/4/zlae086/7733394?login=false.

[Pereira-5] Pereira, S.L., K.P. Johnson, D.H. Clayton, and A.J. Baker (2007), Mitochondrial and nuclear DNA sequences support a Cretaceous origin of Columbiformes and a dispersal-driven radiation in the Paleogene, Syst. Biol. 56, 656-672.

[Shapiro-6] [a b] Shapiro, B.; Sibthorpe, D.; Rambaut, A.; Austin, J.; Wragg, G. M.; Bininda-Emonds, O. R. P.; Lee, P. L. M.; Cooper, A. (2002). ”Flight of the Dodo”. Science 295 (5560): sid. 1683. doi:10.1126/science.295.5560.1683. PMID 11872833. http://pgl.soe.ucsc.edu/dodo_Shapiro02.pdf.

[Clements-7] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler

Drontfåglar

Systematik och utbredning

Noter

Externa länkar

Media som används på denna webbplats