Drakensbergsiska

	Drakensbergsiska; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Finkar; Fringillidae
Släkte	Crithagra
Art	Drakensbergsiska; C. symonsi
Vetenskapligt namn
	§ Crithagra symonsi
Auktor	(Roberts 1916)
Synonymer
	Pseudochloroptila symonsi; Serinus symonsi;
	Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Drakensbergsiska^[2] (Crithagra symonsi) är en sydafrikansk fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar.^[3]

Kännetecken

Utseende

Drakenbergsiskan är en medelstor siska (13 centimeter) som liknar sin närmaste släkting kapsiska i sina dova gulbruna toner. Den har dock vita stjärtkanter (ej vit stjärtspets) och saknar vita spetsar på handpennorna. Honan är blekare färgad och saknar till skillnad från kapsiskans hona gult i fjäderdräkten.

Läten

Drakensbergsiskans sjunger kanariefågelaktigt, likt kapsiskan men gällare. Kontaktlätet är ett vassare "voyp-vwip".^[4]

Utbredning och systematik

Fågeln förekommer i snår i bergstrakter i västra Natal och Lesotho (Drakensberg).^[5]

Släktestillhörighet

Tidigare placerades den i släktet Serinus alternativt Pseudochloroptila, men DNA-studier visar att den liksom ett stort antal afrikanska arter endast är avlägset släkt med t.ex. gulhämpling (S. serinus).^[6]

Ekologi

Drakensbergsiskan ses i par eller småflockar när den rör sig genom buskar och snår efter frön från bland annat proteor, men också knoppar och insekter. Till skillnad från andra siskarter, men likt kapsiskan, häckar fågeln i bohålor. Den bygger en grund skål som placeras i sprickor eller håligheter i klippor, på klipphyllor eller bland växtlighet, framför allt ormbunkar. Hål i träd används dock sällan. Honan bygger boet samt lägger och ruvar tre till fyra, ibland fem, ägg. Hanen matar honan på boet.

Status och hot

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling som inte tros vara utsatt för något substantiellt hot.^[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).^[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som lokalt vanlig.^[1]

Namn

Fågelns vetenskapliga artnamn hedrar Roden E. Symons (1884-1974?), sydafrikansk storviltsjägare och jakttillsynsman.^[7]

Källor

Ian Sinclair, Phil Hockey and Warwick Tarboton, SASOL Birds of Southern Africa (Struik 2002) ISBN 1-86872-721-1
Clement, Harris and Davis, Finches and Sparrows by ISBN 0-7136-8017-2

Referenser

^ [a b c d] Birdlife International 2016 Crithagra symonsi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.
^ Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235
^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
^ Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör drakensbergsiska.
Bilder & media
Wikispecies har information om Crithagra symonsi.
Artförteckning
Bilder och filmer på Internet Bird Collection
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b c d] Birdlife International 2016 Crithagra symonsi Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10

[IOC-3] Gill, F & D Donsker (Eds). 2016. IOC World Bird List (v 6.4). doi : 10.14344/IOC.ML.6.4.

[sinclair-4] Sinclair, Ian; Ryan, Peter (2010). Birds of Africa south of the Sahara (2nd). Cape Town: Struik Nature. ISBN 9781770076235

[CC-5] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11

[6] Zuccon, Dario; Prŷs-Jones, Robert; Rasmussen, Pamela C.; Ericson, Per G.P. (2012). ”The phylogenetic relationships and generic limits of finches (Fringillidae)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 62 (2): sid. 581-596. doi:10.1016/j.ympev.2011.10.002. http://www.nrm.se/download/18.9ff3752132fdaeccb6800010935/Zuccon%20et%20al%202012.pdf.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (eds.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler