Dragunov
SVD | |
Beskrivning | |
---|---|
Typ | skarpskyttegevär |
Ursprungsland | Ryssland (Sovjetunionen) |
Tjänstehistoria | |
Brukstid | 1963 – |
Används av | Se Brukare |
Medverkan i krig | Vietnamkriget, Afghansk-sovjetiska kriget, Irakkriget, Jugoslaviska krigen, Första och Andra Tjetjenienkriget, Georgienkriget |
Era | Kalla kriget |
Produktionshistoria | |
Designer | Jevgenij Dragunov |
Designdatum | 1958–1963 |
Tillverkare | Izjmasj, Norinco och Zastava Arms |
Produktionsperiod | 1963 – |
Varianter | SVD standardvarianten SVDS med kortare pipa och vikbar kolv SWD-M polsktillverkad variant med bipod Medved jaktgevär med traditionell kolv Tigr modernare jaktgevär som mer liknar SVD |
Specifikationer | |
Kaliber | 7,62 × 54 mm R |
Piplängd | 610 mm (standard) 565 mm (SVDS) |
Magasin | 10-skotts magasin (5-skotts magasin för Medved och Tigr) |
Låsmekanism | gaslås med roterande slutstycke |
Längd | 1 225 mm (SVD) 1 135 mm (SVDS med utfäld stock) 815 mm (SVDS med infälld stock) |
Vikt | 4,30 kg (SVD med kikarsikte och tomt magasin) 4,68 kg (SVDS) |
Utgångshastighet | 830 m/s |
Effektiv räckvidd | 1 200 m (med kikarsikte) |
Snajperskaja Vintovka Dragunova (SVD) (ryska: Снайперская винтовка Драгунова, Prickskyttegevär, System Dragunov) är ett Sovjetiskt, halvautomatiskt skarpskyttegevär.
Historia
Prototypen SVD-137 deltog 1963 i en utvärdering tillsammans med två andra vapen och blev efter omfattande tester uttagen för utprovning i Röda armén. En provserie om 200 vapen tillverkades och testades i större skala och 1964 startade serieproduktionen vid vapenfabriken i Izjevsk.
Konstruktion
Mekanism
SVD är ett halvautomatiskt vapen med gaslås. Gascylindern som sitter på pipans ovansida liknar den på AK-47. Gaspistongen som är friliggande inuti handskyddet har kort slag och rör sig endast så mycket som krävs för att låsa upp slutstycket innan den återfjädrar. Slutstycket låses till patronläget med tre låsklackar på ett vridbart slutstyckshuvud. När gaspistongen driver slutstycket bakåt vrids slutstyckshuvudet ur låsningen och slutstycket fortsätter bakåt av rekylkraften. När magasinet är tomt hakas slutstycket upp i öppet läge.
Pipan
Pipan som har fyra räfflor är förkromad invändigt för att förhindra korrosion och minska slitaget. Stigningen var från början 320 mm men ökades i senare varianter till 240 mm för att kunna skjuta pansarbrytande ammunition. Den ökade stigningen minskade mynningshastigheten till 810 m/s.
Ammunition
För precisionsskytte används speciell prickskytteammunition som heter 7N1. Den har en tandemkärna med härdat stål fram och bly bak inneslutet i en stålmantel. 1999 började 7N1 att ersättas med 7N14 som saknar tandemkärna och i stället har en härdad stålkärna. Med den högre stigningen i de moderna piporna går det även att skjuta pansarbrytande-, brand- och spårljus-ammunition avsedd för kulsprutor.
Sikte
Dragunov används vanligen med kikarsiktet PSO-1 som ger 4x förstoring och är graderat upp till 1200 meter. PSO-1 har en mycket genomtänkt streckplatta som gör det relativt enkelt för skytten att bedöma avstånd, framförhållning och vindkompensation. Streckplattan är upplyst av en liten batteridriven lampa vilket underlättar skjutning i svagt ljus.
För skjutning i mörker kan SVD förses med det ljusförstärkande mörkersiktet NSPU. NSPU kan monteras på många olika vapen och är inte konstruerat specifikt för att användas för prickskytte. Den effektiva räckvidden nedgår därför till 600 meter med NSPU.
Geväret har också ett reservsikte som är identiskt med siktet på AK-47, fast med en längre visirlinje.
Användning
På grund av erfarenheterna från stora fosterländska kriget har användningen av prickskyttar i Röda Armén skiljt sig från västmakternas arméer och SVD är därför designad efter andra förutsättningar. SVD är tänkt att användas av en skarpskytt ingående i en infanteripluton som även ska kunna delta i plutonens strid när han inte agerar prickskytt. Det är därför som SVD är halvautomatisk och även har andra likheter med automatkarbiner som till exempel möjligheten att montera en bajonett. En skarpskytt på plutonsnivå befinner sig ofta närmare striden än en renodlad prickskytt och har därmed inte samma behov av extrem precision. Därför har SVD:n gjort avkall på precisionen genom att pipan är relativt lätt, knappast tjockare än pipan på en automatkarbin, och genom att öka räfflingens stigning. Trots det har SVD har fortfarande mycket god, om än inte exceptionellt god, precision med en träffbild om cirka 5 cm på 100 meters håll.
Brukare
- Afghanistan Afghanistan
- Albanien Albanien
- Vitryssland Vitryssland
- Bulgarien Bulgarien
- Kina Kina: Norinco-tillverkad kopia med namnet Type 79 med något kortare kolv.
- Tjeckien Tjeckien
- Finland Finland: 7.62 TKIV Dragunov (TKIV = tarkkuuskivääri henkilömaaleja vastaan
- Georgien Georgien
- Ungern Ungern
- Indien Indien (licenstillverkade)
- Iran Iran (licenstillverkade)
- Irak Irak: Al Kadesiah är en lokalt tillverkad kopia av SVD med större likheter med AK-47
- Kazakstan Kazakstan
- Kirgizistan Kirgizistan
- Nicaragua Nicaragua
- Polen Polen (SWD-M)
- Rumänien Rumänien (licenstillverkade)
- Ryssland Ryssland
- Slovakien Slovakien
- Sovjetunionen Sovjetunionen
- Tadzjikistan Tadzjikistan
- Turkiet Turkiet
- Turkmenistan Turkmenistan
- Ukraina Ukraina
- Uzbekistan Uzbekistan
- Venezuela Venezuela (nyligen inköpta)
- Wikimedia Commons har media som rör Dragunov.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Dragunov sniper rifle, 3 september 2010.
Media som används på denna webbplats
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
7N1 bullet cross sections
Författare/Upphovsman: unknown, Licens: Attribution
Författare/Upphovsman: Chabster, Licens: CC BY 3.0
A PSO-1 telescopic sight mounted on a Dragunov SVD rifle.
The top center "chevron" (^) is used as the main aiming mark. The horizontal hash marks are for windage and lead corrections and can be used for ranging purposes as well.
In the bottom-left corner is a stadiametric rangefinder that can be used to determine the distance from a 1.7-meter (5 ft 6.9 in) tall object/person from 200 m (2) to 1000 m (10). For this the lowest part of the target is lined up on the bottom horizontal line. Where the top of the target touches the top curved line the distance can be determined.
The three lower chevrons in the center are used as hold over points for engaging area targets beyond 1,000 meters (the maximum BDC range setting on the elevation drum). The user has to set the elevation turret to 1,000 meters and then apply the chevrons for 1,100, 1,200 or 1,300 meters respectively.
The 10 reticle hashmarks in the horizontal plane can be used to compensate for wind or moving targets and can also be used for additional stadiametric rangefinding purposes, since they are spaced at 1 milliradian intervals, meaning if an object is 5 m wide it will appear 10 hashmarks wide at 500 m.
This reticle lay out is also used in several other telescopic sights produced and used by other former Warsaw Pact member states.
The PSO-1 reticule can be illuminated by a small battery-powered lamp.