Dora Söderberg

Dora Söderberg
Dora Söderberg spelade Tyra i Kära släkten från 1933 i regi av Gustaf Molander. Foto av Louis Huch från Rolf Carlstens samling.
Född	Dora Söderberg 10 november 1899 Katarina församling, Stockholm
Död	9 november 1990 (90 år) Bromma församling, Stockholm
Andra namn	Dora Carlsten
Utbildad vid	Dramatens elevskola
Aktiva år	1917–1989
Make	Rune Carlsten (1925–1970; hans död)
Barn	Rolf Carlsten
Föräldrar	Hjalmar Söderberg Märta Abenius
Släktingar	Tom Söderberg (bror) Mikael Söderberg (bror) Betty Söderberg (halvsyster)
Betydande roller
Vivan i Aftonstjärnan Tyra i Kära släkten Britta i Barnen från Frostmofjället Agnes i Moln över Hellesta
IMDb SFDb

Dora Carlsten, känd under flicknamnet Dora Söderberg, född 10 november 1899 i Katarina församling i Stockholm,^[1] död 9 november 1990 i Bromma församling i Uppland,^[1] var en svensk skådespelare. Hon var äldsta barnet till Märta och Hjalmar Söderberg samt syster till Tom, Mikael och Betty.^[2] Hon gifte sig 1925^[3] med regissören och skådespelaren Rune Carlsten^[2] och blev mor till regissören Rolf Carlsten.^[4][5]

På hennes födelsehus med adress Folkungagatan 95 i Stockholm finns en plakett där det står:

Vid tiden för hennes födelse bodde familjen Söderberg på Folkungagatan 95 (plakett).^[6][7] Dora Söderberg valde tidigt teaterbanan och gick Dramatiska teaterns elevskola 1917–1919.^[8] Under elevtiden spelade hon med i flera uppsättningar, bland annat i Cyrano de Bergerac och i Äfventyret.^[9]

På hösten 1919 engagerades hon vid Lorensbergsteatern i Göteborg med Per Lindberg som chef.^[10] I sina självbiografiska anteckningar har Lindberg noterat för höstsäsongen 1919, att "inom ensemblen lämnade herr och fru Ahrén teatern, också Roeck Hansen. Nya blevo i stället Blickingberg, Carl Ström, F.O. Öberg, Dora Söderberg, senare under säsongen Elsa Widborg, och för några perioder Astri Torsell".^[11] Dora Söderberg tillhörde Lorensbergsteatern i sex säsonger – fram till våren 1925. Under denna period hade hon inte mindre än ett fyrtiotal olika roller."^[12]

Den 12 september 1919 hade Lorensbergsteatern premiär på Gustaf af Geijerstams sagospel Stor-Klas och Lill-Klas med Dora Söderberg i rollen som Kajsa.^[12] Detta var den första uppsättningen med regissören-scenografen Knut Ström, som just blivit kallad till Göteborg från Düsseldorf av Per Lindberg. "Det var en fantasifull och mycket vacker uppsättning", skriver Åke Pettersson i Teaterliv i Göteborg.^[13]

Rolf Leman skriver i Lorensbergsteatern 1916–1934 - dokument, analyser: "Efter jul och nyårshelgen kom den 10 januari 1920 premiären på Strindbergs Mäster Olof, versdramat, och den 1 april ägde nästa stora premiär rum, Shakespeares Som ni behagar. För regin svarade fortfarande Per Lindberg och den beledsagande musiken var komponerad av Wilhelm Stenhammar, som ledde en avdelning musiker från Symfoniorkestern. Den landsflyktige Hertigen spelades av Georg Blickingberg och Amiens och Jaques av Erik Landberg och Gabriel Alw. Rosalinda och Celia spelades av Renée Björling och Dora Söderberg och "Torre" Cederborg gjorde en oförglömlig Narr. Som Ni behagar blev en av de bästa och vackraste Shakespeare-pjäser som gavs under denna Lorensbergsteaterns första storhetstid".^[14]

Bland Dora Söderbergs roller märktes förutom "Celia" i Som ni behagar, även "Ofelia" i Hamlet (1920 och 1922), "Marie-Louise" i Royal Suedois (1922), titelrollen i Rödluvan (1922) och "Acacia" i Åtrå (1923). Samma år fick hon även spela rollen som "Vivan"^[12] i Aftonstjärnan, en enaktare som pappa Hjalmar hade skrivit färdig kring årsskiftet 1911–1912 och som hade haft urpremiär på Intima teatern i mars 1912. Hon fick även spela "Julia" mot Gabriel Alw som "Romeo" i Romeo och Julia.^[10]

När Oscarsteatern startade spelåret 1926–1927 under direktionen Ekman-Brunius tillhörde Dora Söderberg ensemblen ända fram till år 1932. Bland hennes roller under dessa år kan nämnas de i Romain Rollands Spelet om kärleken och döden och i Från nio till sex.^[15] Våren 1928 återkom hon till Lorensbergsteatern i rollen som hustrun Candida mot Gösta Ekman, som hade rollen som maken Eugene Marchbanks, i Bernhard Shaws Candida.^[16]

Under några år var hon frilans och deltog i flera turnéer och spelade på olika teatrar. Därefter knöts hon till Kungliga dramatiska teatern från säsongen 1936–1937 och fram till och med spelåret 1954–1955.^[9]

Sedan följde Riksteatern och även Östgötateatern med roller i Tre systrar och i Soldaten Svejk,^[17]innan hon vände åter till Dramaten under spelåret 1964–1965 och medverkade i Ingmar Bergmans urpremiär på Harry Martinsons Tre knivar från Wei och Klas Klättermus.^[9]

På Dramaten hann hon med de allra flesta regissörerna, men minst sin man, regissören Rune Carlsten, eftersom han inte ville att det skulle heta att han gynnade sin hustru.^[10] Under andra världskriget sommaren 1940 gjorde Dramaten en första turné till Gotland som "Fältteatern". I Visby gav man i juli Vilhelm Mobergs komedi Marknadsafton med Rune Carlsten som regissör och med Söderberg som skådespelare.^[18][9]

Med Ingmar Bergman tyckte Söderberg att det var underbart att arbeta. Hon ansåg att han var en överdådig regissör och att han var föredömlig i sitt sätt att arbeta. Enligt henne kunde han förlåta en felsägning, men att komma för sent var oförlåtligt.^[10] Inte heller med den beundrade och fruktade Olof Molander hade hon några bekymmer. Söderberg var inte rädd för honom, men det fanns skådespelare som darrade som asplöv.^[10]

Den 25 februari 1982 fick Söderberg Inga Tidblads-stipendiet av Teaterförbundet.^[19]

Under sin karriär vid Dramaten gjorde Dora Söderberg 82 olika roller under perioden 1917–1986.^[9] Hon spelade sin sista roll som "Koketten" i Ingmar Bergmans uppsättning av Strindbergs Ett drömspel 1986. Så sent som på hösten 1989 – vid nästan 90 års ålder – medverkade hon i SVT:s serie Maskrosbarn, skriven och regisserad av Marianne Ahrne.^[10] Hon medverkade i flera framstående TV-serier och långfilmer under sex decennier, bland annat med Vilgot Sjöman och Hasse och Tage.

Söderberg var en av de viktiga källorna för Bure Holmbäck när han skrev biografin Hjalmar Söderberg - Ett författarliv, (1988).^[10][20]

Dora Söderberg är gravsatt i minneslunden på Råcksta begravningsplats.^[21]

• 1933 – Kära släkten^[22]
• 1933 – Tystnadens hus
• 1934 – Karl Fredrik regerar
• 1935 – Valborgsmässoafton
• 1945 – Barnen från Frostmofjället
• 1948 – Lars Hård
• 1956 – Moln över Hellesta
• 1958 – Mannekäng i rött
• 1958 – Körkarlen
• 1963 – Prins Hatt under jorden
• 1964 – Att älska
• 1967 – Jag är nyfiken gul
• 1975 – Släpp fångarne loss – det är vår!
• 1976 – Långt borta och nära
• 1978 – En och en
• 1983 – P&B
• 1987 – Jim och piraterna Blom

• Riddarhusgenealog Pontus Möllers publiceringar. Författaren Hjalmar Söderbergs släkt - Tabell 4 (1997).
• Rollboken, Dramaten
• Dora Söderberg på Svensk Filmdatabas
• Dora Söderberg i Dramatens rollbok
• Östgötateaterns arkiv

• Handskriftsavdelningen, Göteborgs universitetsbibliotek, Hjalmar Söderbergs papper
• Teatermuseet vid Göteborgs Stadsmuseum, Rollförteckning för Dora Söderberg

• Andersson, Elis (1957). Tjugofem säsonger: pjäser och föreställningar på Lorensbergsteatern och Göteborgs stadsteater 1926-1951. Göteborg: E. Höglund. sid. 37-38. Libris 849326 
• Dahl Torsten, Bohman Nils, red (1954). Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. 7 Sibylla-Tjällgren. Stockholm: Bonnier. Libris 53806 
• Fabricius, Björn: Tar oss med till Söderberg, intervju i Svenska Dagbladet 8 november 1989.
• Holmbäck, Bure (1988). Hjalmar Söderberg: ett författarliv. Hjalmar Söderberg sällskapets skriftserie, 0283-0256 ; 6. Stockholm: Bonnier. sid. 488, 561, 583. Libris 7147438. ISBN 9100472956 , foto av Dora Söderberg i filmen Kära släkten s. 488, foto av Rolf Carlsten mot s. 560.
• Luterkort, Ingrid (1998). Om igen, herr Molander!: Kungl. Dramatiska teaterns elevskola 1787-1964. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 135. Stockholm: Stockholmia. sid. 152. Libris 7593289. ISBN 9170310858 
• Nolin Bertil, red (1991). Lorensbergsteatern 1916-1934: dokument, analyser. Göteborg: Teaterhistoriska museet i samarbete med Entré/Svenska riksteatern. sid. 74, 141. Libris 7749439. ISBN 9185472301 
• Näslund Erik, Sörenson Elisabeth, Bergman Ingmar, red (1988). Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988: jubileumsföreställning i fyra akter. Höganäs: Bra böcker. sid. 150. Libris 760475 
• Pettersson, Åke (1992). Teaterliv i Göteborg. Göteborg: Göteborgs-posten. sid. 111-124. Libris 7592864. ISBN 91-7029-102-0 
• Dora Söderberg död, Unik överblick över svensk teater, Svenska Dagbladet 17 november 1990.
• Dödsfall - Dora Söderberg, Göteborgs-Posten 18 november 1990.

• Näslund Erik, Sörenson Elisabeth, Bergman Ingmar, red (1988). Kungliga Dramatiska teatern 1788-1988: jubileumsföreställning i fyra akter. Höganäs: Bra böcker. Libris 760475 
• Pettersson, Åke (1992). Teaterliv i Göteborg. Göteborg: Göteborgs-posten. Libris 7592864. ISBN 91-7029-102-0 
• Grattis på födelsedagen Hjalle, 150 år!, understreckare av Per Wästberg i Svenska Dagbladet 2019-07-02. Läst 2 juli 2019.

• Dora Söderberg på Internet Movie Database (engelska)
• Dora Söderberg på Svensk Filmdatabas
• Dora Söderberg i Dramatens rollbok