Donald Tusk

Donald Tusk
Tusk september 2017.
Polens premiärminister
Innehar befattningen
Tillträdde befattningen  13 december 2023
President	Andrzej Duda
Företrädare	Mateusz Morawiecki
Europeiska rådets ordförande
Tid i befattningen 1 december 2014–1 december 2019
Företrädare	Herman Van Rompuy
Efterträdare	Charles Michel
Polens premiärminister
Tid i befattningen 16 november 2007–22 september 2014
President	Lech Kaczyński Bronisław Komorowski
Ställföreträdare	Waldemar Pawlak
Företrädare	Jarosław Kaczyński
Efterträdare	Ewa Kopacz
Medborgarplattformens partiledare
Tid i befattningen 1 juni 2003–8 november 2014
Företrädare	Maciej Płażyński
Efterträdare	Ewa Kopacz
Född	Donald Franciszek Tusk 22 april 1957 Gdańsk, Polen
Politiskt parti	Medborgarplattformen
Yrke	Historiker
Religion	Katolik
Maka	Małgorzata Tusk (1978– )
Namnteckning

Donald Franciszek Tusk (['dɔnalt fran'ʨiʃɛk 'tusk]), född 22 april 1957 i Gdańsk, är en polsk politiker. Han är Polens premiärminister sedan december 2023 och var det även tidigare 2007–2014 och var Europeiska rådets ordförande 2014–2019. Han var partiledare för det liberalkonservativa, kristdemokratiska och pro-europeiska partiet Medborgarplattformen 2003–2014 och är det återigen sedan 2021.

Donald Tusk har polskt, kasjubiskt och tyskt ursprung.^[1][2] Han tog universitetsexamen i hemstaden Gdańsk och har en masterexamen (M.A.) i historia. Redan under studenttiden var han politiskt aktiv och aktivist för Solidaritet.^[3]

Efter Polens övergång till demokrati grundade Tusk Liberal-demokratiska kongressen, som i valet 1991 fick 7,5 % av rösterna. Efter att partiet i nästa val 1993 ramlat ur parlamentet slogs det ihop med ett annat parti till Frihetsunionen, där Tusk blev vice ordförande.^[3]

Efter att Tusk misslyckats att bli vald till partiordförande lämnade han 2001 Frihetsunionen. Han grundade därpå, tillsammans med Maciej Płażyński och Andrzej Olechowski, det nya liberalkonservativa partiet Medborgarplattformen, som i valet samma år blev näst största parti.^[3] Under de kommande åren stärkte Tusk sin makt inom partiet, och 2003 blev han partiledare och därmed oppositionsledare.

Vid 2007 års parlamentsval framstod Medborgarplattformen som en fräsch politisk kraft, i opposition till det regerande social-konservativa partiet Lag och rättvisa lett av president Lech Kaczyński och hans bror, premiärministern Jarosław Kaczyński.^[3] Medborgarplattformen fick 41,5 % av rösterna och blev med bred marginal största parti.

Tusk utpekades av presidenten som blivande premiärminister den 9 november 2007 och tillträdde den 16 november, som ledare för en koalitionsregering mellan Medborgarplattformen och det agrara Polska folkpartiet. I parlamentsvalet 2011 vann Tusks parti återigen en pluralitet av rösterna, vilket resulterade i att han blev den första regeringschefen i Polen sedan kommunismens fall att bli återvald. Han är också den längst sittande premiärministern i Polens tredje republik.

Med undantag för en period på fyra år tjänstgjorde Tusk i den tredje republikens parlament oavbrutet från dess första val 1991 till 2014. Han var vice talman i senaten från 1997 till 2001 och vice talman i sejmen från 2001 till 2005.

Den 30 augusti 2014 utsågs Donald Tusk till Europeiska rådets ordförande med start från och med den 1 december 2014.^[4] Som en följd av utnämningen avgick han som Polens premiärminister den 22 september 2014 och efterträddes på denna post, liksom posten som ordförande för Medborgarplattformen, av Ewa Kopacz.^[5]

Tusk ansågs som en förespråkare för att EU ska vidta starka åtgärder emot Rysslands inblandning i Ukraina. Ett problem för Tusk inom EU-arbetet var hans språkkunskaper, eftersom han vid tillträdet inte alls talade franska och bara enklare engelska (EU:s två huvudsakliga arbetsspråk). Dock talar han flytande tyska.^[6]

EU-portalen – temasidan för Europeiska unionen på svenskspråkiga Wikipedia.