Domkyrkoförsamlingen i Göteborg

	Domkyrkoförsamlingen i Göteborg; Församling
	Göteborgs domkyrka
Land	Sverige
Kommun	Göteborgs kommun
Trossamfund	Svenska kyrkan
Stift	Göteborgs stift
Pastorat	Domkyrkopastoratet
Bildad	1619
av del av	Örgryte församling
Utbrutet	Tyska Christinae församling (1623); Haga församling (1883); Masthuggs församling (1883); Vasa församling (1908)
Införlivat	Göteborgs Kristine församling (1974)
Medlemmar	6 988 (47 %) (2019-12-31)
Folkmängd	14 874 (2019-12-31)
Upphov till	Göteborgs domkyrkodistrikt
Karta
	Domkyrkoförsamlingen i Göteborgs läge ; i Västra Götalands län. Domkyrkoförsamlingen i Göteborgs läge ; i Västra Götalands län.
Koordinat	57°42′16″N 11°57′55″Ö / 57.704530555556°N 11.965291666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod	148001
Pastoratskod	080101
Kyrkoarkiv	SE/GLA/13180
Webbplats	Pastoratets webbplats
	Redigera Wikidata

Domkyrkoförsamlingen i Göteborg, även Gustavi och Kristine församling,^[4] är en församling i Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Domkyrkopastoratet.

Församlingen ligger i centrala Göteborg.

Administrativ historik

Församlingen bildades 1619 genom en utbrytning ur Örgryte församling. 1623 utbröts Göteborgs Tyska församling vars territoriella område Göteborgs Kristine församling, återgick 1974. 1 maj 1883 utbröts Göteborgs Haga församling, Göteborgs Masthuggs församling och Göteborgs Gamlestads församling. 1908 utbröts Göteborgs Vasa församling. Namnet var till 1633 Göteborgs svenska församling, för att därefter till 1974 bära namnen Gustavi församling, senare Gustavi domkyrkoförsamling, sedan Göteborgs Gustavi församling eller Göteborgs domkyrkoförsamling. 1974 namnändrades till nuvarande namn.

Församlingen var till 1712 moderförsamling i ett pastorat med Göteborgs hospitalsförsamling och Örgryte församling, för att från 1712 till 2017 utgöra ett eget pastorat. Från 2018 ingår församlingen i Domkyrkopastoratet.^[5]

Kyrkor och byggnader

Göteborgs domkyrka, som också är domkyrka i stiftet.

Mariakyrkan (den tidigare Fattighuskyrkan), norr om Fattighusån och vid Stampen i centrala Göteborg, tillhör också församlingen. Den ritades av samma arkitekt som ritade Göteborgs domkyrka, Carl Wilhelm Carlberg.

Christinae kyrka (Tyska kyrkan)

Gustavigården på Kyrkogatan 28 utgör Domkyrkans församlingshem och rymmer expedition, mötesrum m.m. Huset kallades tidigare Domprosthuset och var domprostens tjänstebostad från 1887^[6] till 1969.

Mariagården vid Mariakyrkan

Domprostar genom tiderna

1666–1671: Jonas Petri Torinius (1610–1671)
1671–1678: Daniel Laurentii Wallerius
1679–1687: Johannes Johannis Carlberg
1687–1707: Johannes Haquini Florander (1617–1707)
1709: Erik Simonis Löfgren (1672–1709)
1711–1730: Isaac Gudmundi Lithovius (1677–1730)
1732-1754: Andreas Hilleström (ca 1680–1754)
1755–1759: Mattias Otto Ubechel (1708–1759)
1761–1784 Olof Ekbom (1716–1784)
1785–1818: Johan Wingård
1818–1848: David Magnus Hummel (1775–1848)
1850–1856: Johan Henrik Thomander (1798–1865)
1857–1877: Peter Wieselgren (1800–1877)
1880–1904: Anton Rosell (1826–1904)
1906–1929: Natanael Rexius (1852–1929)
1930–1935: Gustaf Ljunggren (1889–1950)
1936–1938: Torsten Ysander (1893–1960)
1938–1942: Olle Nystedt (1888–1974)
1943–1950: Elis Malmeström (1895–1977)^[7]
1951–1959: Ragnar Askmark (1919–1983)^[8]
1960–1969: Conny Edlund (1904–1971)^[9]
1969–1970: Bertil Gärtner (1924–2009)^[10]
1971–1986: Per-Olof Sjögren (1919–2005)^[11]
1986–1994: Kjell Ove Nilsson (1934–2019)^[12]
1994–2001: Hans-Olof Hansson (född 1936)
2001–2008: Roland Persson^[13]
2008–2019: Karin Burstrand (född 1954)
2019– Stefan Hiller^[14]

Domkyrkoorganister

Ämbetstid^[15]	Namn	Levnadstid	Övrigt
1651–1676	Georg Daniel Meijer
1677–1709	Hindrik Sylvius
1710–1721	Gottlieb Nittauff	1685–1722
1734–1754	Bengt Lidner	–1754
1754–1759	Olof Lidner	–1761
1759–1770	Carl Dijkman	–1771
1770–1812	Henric Bäck	1746–1812
1812–1835	Johan Fredrik Baerenroth	1777–1835
1813–1815	Christian Kull	1765–1815
1838–1852	Johan Bergsten	1799–1852
1854–1866	Henric Seldener	1829–1880
1867–1929	Elfrida Andrée	1841–1929	tjänstledig av hälsoskäl från 1921
1929–1955	Herman Asplöf	1881–1959	pensionerad 1951 men upprätthöll tjänsten ytterligare några år
1955–1966	Gösta Lundborg	1903–1966	^[16]
1968–1979	Henrik Jansson^[17]	1916–2000
1979–2000	Henrik Cervin^[17]	1934-2018
2000–2014	Bengt Nilsson	f. 1948
Från 2014	Mikael Fridén	f. 1965

Kantorer

Ämbetstid	Namn	Levnadstid
1696–1712	Andreas Runell
1733–1787	Anders Bonn
1787–1788	Johan Gottfrid Zaar	1754–1818
1788–1803	Robert Fox
1803–1820	Carl Peter Grundell
1821–1850	Anders Wikström
1850–1860	Joseph Emanuel Andersson
1860–1882	Samuel Agaton Troili
1882–1894	Robert Lindholm
1895–1907	Assar O:son Assar
1984–2006	Ann-Marie Rydberg	f. 1939
Från 2006	Michael Sager	f. 1960

Mellan 1907 och 1984 var organist- och kantorstjänsterna förenade.^[18]

Areal

Domkyrkoförsamlingen i Göteborg omfattade den 1 januari 1976 en areal av 4,3 kvadratkilometer, varav 3,8 kvadratkilometer land.^[19]

Bildgalleri

Göteborgs domkyrka från Domkyrkoplanen
Domkyrkan från Kungsgatan i söder
Mariakyrkan
Christinae kyrka (Tyska kyrkan), som ligger inom församlingens gränser
Gustavigården, tidigare domprosthuset, sedd från Gustavi domkyrka
Skylt på fasaden av Gustavigården
Mariagården
Skylt på fasaden av Mariagården

Se även

Göteborgs stad

Källor

^ läst: 7 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ ”Sveriges församlingar genom tiderna > Förteckning > D”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forsamlingard.4.18e1b10334ebe8bc80003424.html#31.18e1b10334ebe8bc800077697. Läst 22 september 2011.
^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
^ Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921). Det gamla Göteborg del II - den inre staden. Göteborg: Bröderna Weiss Boktryckeri. sid. 797-798. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/
^ Norborg, Knut: Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap, Meijels Bokindustri, Halmstad 1949
^ ”47 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1969/0063.html. Läst 22 augusti 2019.
^ ”211 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1969/0227.html. Läst 25 augusti 2019.
^ ”369 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1977)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1977/0389.html. Läst 22 augusti 2019.
^ ”997 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1993/0997.html. Läst 22 augusti 2019.
^ ”815 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1997)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1997/0815.html. Läst 22 augusti 2019.
^ ”Ny domprost utsedd i Göteborg”. www.dagen.se. 8 februari 2001. https://www.dagen.se/ny-domprost-utsedd-i-goteborg-1.262542. Läst 25 augusti 2019.
^ ”Stefan Hiller blir Göteborgs nya domprost”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsdomkyrkopastorat/nyheter/goteborg-far-ny-domprost. Läst 20 augusti 2019.
^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809040111/http://www.doria.fi/xmlui/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5. Läst 5 maj 2020.
^ Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 169-170. Libris 8376384. ISBN 9177180224
^ [a b] Hansson, Hans-Olof m.fl. (30 november 2000). ”Henrik Jansson”. Göteborgs-Posten.
^ Henrik Jansson, Musik och musiker i Göteborgs Domkyrka 1990, ISBN 91-7370-064-9.
^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

Externa länkar

Officiell webbplats

[aebad7f61b7a89b206288767af3ac39f967a5215-1] äst: 7 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[43a4109a5a08cb3819473f3e8b122dac21e0b08c-2] Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, Statistiska centralbyrån, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[4985e0b873ace019b49b77677b3c886f94ade445-3] [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[SV-4] ”Sveriges församlingar genom tiderna > Förteckning > D”. Skatteverket. http://www.skatteverket.se/folkbokforing/sverigesforsamlingargenomtiderna/forsamlingard.4.18e1b10334ebe8bc80003424.html#31.18e1b10334ebe8bc800077697. Läst 22 september 2011.

[5] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.

[6] Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921). Det gamla Göteborg del II - den inre staden. Göteborg: Bröderna Weiss Boktryckeri. sid. 797-798. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/

[7] Norborg, Knut: Göteborgs stift 1885-1949. Biografisk matrikel över stiftets prästerskap, Meijels Bokindustri, Halmstad 1949

[8] ”47 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1969/0063.html. Läst 22 augusti 2019.

[9] ”211 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1969)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1969/0227.html. Läst 25 augusti 2019.

[10] ”369 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1977)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1977/0389.html. Läst 22 augusti 2019.

[11] ”997 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1993)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1993/0997.html. Läst 22 augusti 2019.

[12] ”815 (Vem är det : Svensk biografisk handbok / 1997)”. runeberg.org. https://runeberg.org/vemardet/1997/0815.html. Läst 22 augusti 2019.

[13] ”Ny domprost utsedd i Göteborg”. www.dagen.se. 8 februari 2001. https://www.dagen.se/ny-domprost-utsedd-i-goteborg-1.262542. Läst 25 augusti 2019.

[14] ”Stefan Hiller blir Göteborgs nya domprost”. www.svenskakyrkan.se. https://www.svenskakyrkan.se/goteborgsdomkyrkopastorat/nyheter/goteborg-far-ny-domprost. Läst 20 augusti 2019.

[15] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170809040111/http://www.doria.fi/xmlui/bitstream/handle/10024/78703/2.%20Aabenraa%E2%80%93Ystad.pdf?sequence=5. Läst 5 maj 2020.

[Kyrkomusikernas_riksförbund-16] Kyrkomusikernas riksförbund: 1901-2001. Stockholm: Kyrkomusikernas riksförbund. 2001. sid. 169-170. Libris 8376384. ISBN 9177180224

[ReferenceA-17] [a b] Hansson, Hans-Olof m.fl. (30 november 2000). ”Henrik Jansson”. Göteborgs-Posten.

[18] Henrik Jansson, Musik och musiker i Göteborgs Domkyrka 1990, ISBN 91-7370-064-9.

[SCB_FoB_1975_3:1-19] (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 33. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]

[18]

[19]

Navigation

Navigering

Temaportaler