Dominica

	Dominicas demografi
Folkmängd	74 656 (2023)
Födelsetal	13,278 (2022)/1 000 invånare
Dödstal	8,921 (2022)/1 000 invånare
Förväntad levnadslängd	73 år (2022)
Summerad fruktsamhet	1,9 (2003) barn/kvinna
Språk
Officiella språk	engelska
	Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Commonwealth of Dominica
Commonwealth of Dominica
Flagga
	Valspråk: Après Bondié, C'est la Ter
	Nationalsång: Isle of Beauty, Isle of Splendour;
	läge
Huvudstad; (även största stad)	Roseau
Officiellt språk	engelska
Demonym	dominiker
Statsskick	republik
Självständighet	Från Storbritannien
Area
Befolkning
BNP (PPP)	2014 års beräkning
HDI (2021)	▲ 0,720 (102:a)
Valuta	Östkaribisk dollar (XCD)
Tidszon	UTC-4
	Topografi
Kör på	Vänster
Nationaldag	3 november
Nationalitetsmärke	WD
Landskod	DM, DMA, 212
Toppdomän	.dm
Landsnummer	1-767

Dominica, formellt Samväldet Dominica,^[1] är en republik inom Samväldet (före detta Brittiska samväldet) i Västindien och ligger mellan öarna Guadeloupe och Martinique.

Historia

Columbus kom till Dominica i november 1493. Det skedde på en söndag (dominica latin, "herrens dag", alltså söndag). Ön blev spansk, stod senare växelvis under franskt och brittiskt styre.

Dominica var den sista karibiska ön som koloniserades av européerna, vilket främst berodde på den inhemska befolkningens hårda motstånd. Ursprungsbefolkningen, kalinago-folket, fick förstärkning från fränder som flydde från andra öar då européerna kom, och dessa motsatte sig häftigt alla bosättningsförsök.^[4]

Efter spanjorernas misslyckade försök att bosätta sig på ön gjorde Frankrike anspråk på Dominica 1635 och franska missionärer blev de första europeiska bosättarna på ön. I Parisavtalet 1763 övergick ön dock till att bli en brittisk besittning. Några franska försök att återta ön gjordes, men 1805 blev den definitivt en brittisk koloni.^[4]

Efter det brittiska slaveriets avskaffande 1838 hade Dominica under ett antal år den unika ställningen som den enda brittiska kolonin med svart majoritet i den lokala lagstiftningsförsamlingen, men efter protester från de vita blev det en kronkoloni 1896 med minskat inflytande för de svarta. Efter att ha ingått i den misslyckade Västindiska Federationen 1958 blev Dominica ett självständigt land 1978. Långvarig underutveckling under den koloniala tiden och ett antal orkaners förödande härjningar gjorde det dock svårt att föra landet mot en bättre ekonomisk utveckling.^[4]

Geografi

Topografi och hydrografi

Dominica är en ö med bergig terräng och vulkaniskt ursprung. En framträdande bergskedja sträcker sig från norr till söder, men avbryts i mitten av en slätt. Diablotin, som når 1 447 meter över havet, är öns högsta berg och ligger i norr, medan Trois Pitons (1 387 m) och Wattbergen (1 224 m) finns i den södra delen av bergskedjan. Vulkanismen märks genom heta källor, svavelområden och sjön Boiling Lake, som ligger i södra delen av ön på 710 meters höjd. Sjöns yta kan ibland stiga med en meter på grund av gastrycket underifrån.

Ett nätverk av floder för bort den stora mängden regn som faller på ön. Layou-floden rinner mot väster från den centrala slätten, medan floderna Pagua och Castle Bruce avvattnar områden mot öster.^[5]

Klimat

På Dominica råder ett tropiskt klimat som mildras av passadvindar. Regnvädren är många och kraftiga, och kan orsaka översvämningar. Under sensommaren förekommer svåra orkaner som har drabbat området hårt, bland annat 1979–1980, 1994–1895 och i september 2017 då ön drabbades hårt av en orkan med styrkan 5 (av 5). Dessa har skadat jordbruket som är huvudnäring.^[6]

Växt- och djurliv

Dominicas bördiga jordar ger näring åt en frodig tropisk regnskog. Två papegojarter, kejsaramazon (Amazona imperialis) och rödhalsad amazon (Amazona arausiaca), lever endast i öns bergsregnskogar.^[5]

Naturskydd

År 2010 hade Dominica tre nationalparker, där Morne Trois Pitons är den största och även är ett världsarv.^[5]

Styre och politik

Författning och styre

Dominica blev en självständig republik inom Brittiska samväldet år 1978. Landets president väljs av parlamentet för en femårsperiod och kan väljas om en gång. Kandidater till posten nomineras gemensamt av premiärministern och oppositionsledaren. För att kvalificera sig måste kandidaten vara dominikisk medborgare, ha fyllt 40 år och ha varit bosatt i landet i minst fem år före nomineringen. Sedan självständigheten har alla presidenter fram till 2023 varit män. Sylvanie Burton, född 1965, är den första kvinnliga presidenten och tillträdde samma år. Den verkställande makten utövas i huvudsak av regeringen under ledning av premiärministern.

Dominicas parlament är en kammare och består av 21 folkvalda ledamöter samt nio senatorer som antingen väljs eller utnämns av presidenten. Parlamentet inkluderar även talmannen och justitiekanslern som ledamöter.^[5]

Administrativ indelning

Dominica är indelat i tio församlingar (parishes): St Andrew, St David, St George, St John, St Joseph, Saint Luke, St Mark, St Patrick, St Paul och St Peter.

Politik

Nuvarande premiärminister Roosevelt Skerrit.

Den förste premiärministern, socialisten Patrick John, tvingades avgå 1979 efter flera politiska skandaler. Han ersattes av den konservativa Mary Eugenia Charles (Västindiens första kvinnliga regeringschef) och hon satt kvar till 1995. Under Charles ledning stärktes banden med USA såväl militärt som ekonomiskt. I samband med 1995 års val förlorade de konservativa makten. De ersattes av en center-vänster-regering under ledning av Edison James.^[6]

I de allmänna valen år 2000 besegrades det tidigare regeringspartiet Dominicas förenade arbetarparti, UWP, av det något mer vänsterorienterade Dominicas arbetarparti, DLP. Detta parti vann valet igen 2005 då Roosevelt Skerrit blev premiärminister och även år 2009 då DLP kraftigt förstärkte sin ställning och tog 18 av 21 platser i parlamentet. I valen år 2014 vann DLP en fjärde mandatperiod och Skerrit fortsatte som premiärminister, men med något mindre stöd med 15 av ledamöterna i parlamentet.^[4]

Internationella relationer

Landet blev en republik vid självständigheten, men har ändå kvarstått i Brittiska Samväldet, och är också medlem av La Francophonie samt i den regionala sammanslutningen CARICOM och den subregionala OECS, Organisation of Eastern Caribbean States.

Ekonomi och infrastruktur

Dominicas ekonomi är beroende av den globala ekonomins utveckling och av sitt jordbruk, främst bananodling. Klimatkänsligheten är stor, och 1995 förstördes landets hela bananskörd av en kraftig orkan. Jorden är bördig och tropiska produkter exporteras (främst bananer, citrusfrukter och kokosnötter). Men Dominica hör till de fattigaste länderna i Västindien med outvecklad industri och hög arbetslöshet. Landet satsar sedan en tid på att bygga ut turismen.^[6] Dominicas största industri är tvåltillverkning. Turistnäringen har under 2000-talet ökat, vilket har blivit ett värdefullt tillskott för ekonomin.

År 2004 bröt Dominica de diplomatiska förbindelserna med Taiwan och övergick till att erkänna Kina och betydande kinesiskt stöd har erhållits för olika projekt i landet, inklusive en modern väg på landets västra sida. Man får också stöd från Venezuela, men även från EU som deltar i finansieringen av ett större bergvärmeprojekt i landet.^[4]

Arbetslösheten är stor och 30 % av befolkningen lever under fattigdomsgränsen.

Näringsliv

Energi och råvaror

Drygt hälften av Dominicas elektricitet framställs genom vattenkraft och resten av fossila bränslen, såsom råolja.

Dominicas naturtillgångar består bland annat av: timmer, vattenkraft och odlingsbar mark.

Befolkning

Befolkningen är till största delen svart (slavättlingar). De flesta är katoliker och talar kreolfranska. Officiellt språk är dock engelska. Den indianska urbefolkningen, arawaker och senare kariber, är så gott som utplånad.^[6]

Demografi

Internationella rankningar

Organisation	Undersökning	Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal	Index of Economic Freedom 2019	72 av 180
Reportrar utan gränser	Pressfrihetsindex 2019	N/A
Transparency International	Korruptionsindex 2018	45 av 180
FN:s utvecklingsprogram	Human Development Index 2018	98 av 189

Källor

^ [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 71. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 4 december 2016
^ [a b c] ”Dominica”. The World Factbook. CIA. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160130092354/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/do.html. Läst 4 oktober 2015.
^ ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.
^ [a b c d e] ”Om Dominica | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226203844/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Dominica/. Läst 26 december 2016.
^ [a b c d] ”Dominica - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dominica. Läst 10 januari 2025.
^ [a b c d] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon
^ läs online, www.cia.gov , läst: 4 augusti 2023.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c] World Bank Open Data, läst: 11 oktober 2024.^{[källa från Wikidata]}
^ Unesco-institutet för statistik, läs online.^{[källa från Wikidata]}

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Dominica.
Bilder & media
Officiell webbplats för regeringen i Samväldet Dominica
Lennox Honeychurch [1] Dominica – konst, artiklar, kultur, historia och resurser.
Statschef och regeringsmedlemmar
Kartor i Wikimedia Atlas relaterade till Dominica
Kartor

Discover Dominica: Nature Island of the Caribbean – Regeringens officiella turismwebbplats av Discover Dominica Authority

[Utrikesnamnbok2015-1] [a b] ( PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (10., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2015. sid. 71. Arkiverad från originalet den 27 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180127120617/http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf. Läst 4 december 2016

[CIAWorldFactbook-2] [a b c] ”Dominica”. The World Factbook. CIA. 24 september 2015. Arkiverad från originalet den 30 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160130092354/https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/do.html. Läst 4 oktober 2015.

[hdirapport2022-3] ”Human Development Report 2021/2022” (på engelska) ( PDF). United Nations Development Programme. sid. 284-287. https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf. Läst 3 december 2022.

[:0-4] [a b c d e] ”Om Dominica | SwedenAbroad”. www.swedenabroad.com. Arkiverad från originalet den 26 december 2016. https://web.archive.org/web/20161226203844/http://www.swedenabroad.com/sv-SE/Ambassader/Karibien/Landfakta/Om-Dominica/. Läst 26 december 2016.

[:1-5] [a b c d] ”Dominica - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dominica. Läst 10 januari 2025.

[Alla_Världens_Länder_2000_Bonnier_Lexikon-6] [a b c d] Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon

[f80bf9071d16816dffec23ce7c13c9dff16e1a05-7] äs online, www.cia.gov , läst: 4 augusti 2023.^{[källa från Wikidata]}

[9fa5a83a2819be893c00b3b982e23be84e95c1bf-8] [a b c] World Bank Open Data, läst: 11 oktober 2024.^{[källa från Wikidata]}

[cbbfd8aea8c18a0932779aa32248bfea86b21d15-9] Unesco-institutet för statistik, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

grön	rendered as `RGB 000 119 073`	Pantone 3415 C
gul	rendered as `RGB 255 184 028`	Pantone 1235 C
röd	rendered as `RGB 224 060 049`	Pantone 179 C
blå	rendered as `RGB 000 020 137`	Pantone Reflex Blue C
vit	rendered as `RGB 255 255 255`
svart	rendered as `RGB 000 000 000`

Navigation

Navigering

Temaportaler