Dogonspråk
Dogonspråken talas av dogonfolket i Mali. Det finns omkring 600 000 talare och minst 15 varieteter, av vilka vissa inte är ömsesidigt förståeliga. De är tonspråk med två nivåtoner.
Dogonspråkens ställning inom Niger-Kongospråken är oklar. Olika teorier har framförts som placerar dem bland gurspråken, bland mandespråken eller som en självständig gren. Den senare teorin är den som nu föredras. Dogonspråken uppvisar endast några rester av ett substantivklassystem (ett är att mänskliga substantiv tar ett särskilt pluralsuffix). Detta har lett lingvister till slutsatsen att dogonspråken troligen avskilde sig från Niger-Kongofamiljen mycket tidigt. Den grundläggande ordföljden är subjekt objekt verb.
Språken bambara och fula har utövat betydande inflytande på dogon, på grund av deras nära kulturella och geografiska band.
Dialekter
Dogon har traditionellt beskrivits som ett enda språk, men Hochstetler et. al. (2004) uppskattade att dogonspråken i själva verket består av minst 17 internt starkt skiljaktiga språk, och senare fältarbete av Roger Blench tenderar att stödja detta. Bangi-me (bangeri-me), som tidigare ansågs vara en nordvästlig dogondialekt, faller helt utanför gruppen, enligt Blench (2005b).
Det bäst studerade dogonspråket är Toro So (Tɔrɔ Sɔɔ), talvarieteten av sanga, på grund av Marcel Griaules studier där och på grund av att Malis regering har valt ut Toro So för utveckling. Språken som talas på slätterna - tene ka, tomo ka och jamsay - har dock största antalet talare, och jamsay och tombo anses vara de mest konservativa varieteterna.
Källor
- Dogon languages i engelskspråkiga Wikipedia 7 september 2006, där följande anges som referenser:
- Bendor-Samuel, John & Olsen, Elizabeth J. & White, Ann R. (1989) 'Dogon', in Bendor-Samuel & Rhonda L. Hartell (eds.) The Niger-Congo languages — A classification and description of Africa's largest language family (pp. 169–177). Lanham, Maryland: University Press of America.
- Bertho, J. (1953) 'La place des dialectes dogon de la falaise de Bandiagara parmi les autres groupes linguistiques de la zone soudanaise,' Bulletin de l'IFAN, 15, 405–441.
- Blench, Roger (2005a) 'A survey of Dogon languages in Mali: Overview', OGMIOS: Newsletter of Foundation for Endangered Languages, 3.02 (#26), 14-15. (Online version: https://web.archive.org/web/20070913081551/http://www.ogmios.org/266.htm, Retrieved June 26, 2005).
- Blench, Roger (2005b) 'Baŋgi me, a language of unknown affiliation in Northern Mali', OGMIOS: Newsletter of Foundation for Endangered Languages, 3.02 (#26), 15-16. (report with wordlist)
- Calame-Griaule, Geneviève (1956) Les dialectes Dogon. Africa, 26 (1), 62-72.
- Calame-Griaule, Geneviève (1968) Dictionnaire Dogon Dialecte tɔrɔ: Langue et Civilisation. Paris: Klincksieck: Paris.
- Hochstetler, J. Lee, Durieux, J.A. & E.I.K. Durieux-Boon (2004) Sociolinguistic Survey of the Dogon Language Area. SIL International. online version
- Plungjan, Vladimir Andreevič (1995) Dogon (Languages of the world materials vol. 64). München: LINCOM Europa
- Williamson, Kay & Blench, Roger (2000) 'Niger-Congo', in Heine, Bernd and Nurse, Derek (eds) African Languages - An Introduction. Cambridge: Cambridge University press, pp. 11–42.