Dockning
En dockning innebär att två rymdfarkoster som befinner sig i samma omloppsbana, låses till varandra ute i rymden. Om de är bemannade brukar även luckorna öppnas, så att rymdfararna ombord kan ta sig över till den andra farkosten utan att behöva genomföra en rymdpromenad.
Under en avspänningsepok under det kalla kriget i mitten av 1970-talet sågs dockningen mellan USA:s Apollofarkost[1] och den sovjetiska rymdfarkosten Sojuz 19 den 17 juli 1975 symboliskt som ett viktigt steg i kampen för nedrustning och samarbete.[2]
Begreppet kommer från det engelska likalydande, som ursprungligen betydde förtöja, eller gå i torrdocka, som sedan har överförts att betyda ett flertal situationer då någonting fästes på någonting annat, allting från cellbiologi till datorer.
Exempel på rymddockningar
- 16 mars 1966: USA genomför första dockningen mellan två rymdfarkoster, bemannade Gemini 8 och obemannade Agena 8.[3]
- 30 oktober 1967: Första dockningen mellan två obemannade rymdfarkoster. Kosmos 186 och Kosmos 188
- 16 januari 1969: Första dockningen mellan två bemannade rymdfarkoster. Sojuz 4 och Sojuz 5.
- 1969 - 1972: Månlandaren dockar med kommandoenheten under Apolloprogrammet.
- 6 juni 1971: Första dockningen med en rymdstation. Sojuz 11 och Saljut 1
- 17 juli 1975: NASA:s Apollo (ASTP) dockar med den sovjetiska rymdfarkosten Sojuz 19.[4]
- 22 januari 1978: Progress 1 dockar med rymdstationen Saljut 6
- mars-juli 1986: Sojuz T-15 besöker under sin flygning två olika rymdstationer. Saljut 7 och Mir
- 29 juni 1995: NASA:s rymdfärja Atlantis och den ryska rymdstationen Mir dockar.
- 1998 - 2011: NASA:s rymdfärjor har kontinuerliga uppdrag till ISS.
- 2 november 2011: Den obemannade kinesiska farkosten Shenzhou 8 dockar med rymdstationen Tiangong 1.
- 25 maj 2012: SpaceX:s rymdfarkost Dragon blir första privata rymdfarkost att docka med ISS.
- 18 juni 2012: Den kinesiska farkosten Shenzhou 9 dockar med rymdstationen Tiangong 1.
Fotnoter
- ^ Ofta felaktigt kallat Apollo 18 - denna kallades ASTP (Apollo-Sojuz-testprojektet) och hade inget nummer som de tidigare flygningarna i Apolloprogrammet.
- ^ Bengt Jonsson (20 mars 2003). ”Rymden – tur och otur”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/rymden-tur-och-otur/. Läst 19 december 2015.
- ^ ”Det hände då 16 mars”. Sundsvalls tidning. 16 mars 2011. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222150746/http://www.st.nu/slakt-o-vanner/det-hande-da-16-mars. Läst 19 december 2015.
- ^ Göran Rystad (16 mars 2001). ”Resan till månen”. Populär historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/resan-till-manen/. Läst 19 december 2015.
Media som används på denna webbplats
Technical rendition of STS-71 docked to Mir.jpg
Shown is a technical rendition of the Space Shuttle Atlantis docked to the Kristall module of the Russian Mir Space Station. The configuration shown is that of STS-71/Mir Expedition 18, a joint U.S. Russian mission completed in June 1995. The Space Shuttle/Mir combination, which was the largest space platform ever assembled, is shown overflying the Lake Baikal region of Russia. The Space Shuttle Atlantis appears in a new configuration for the STS-71 flight. The Russian developed Androgynous Peripheral Docking System (APDS) is used to link the Orbiter to the Kristall module. The APDS is mounted atop the U.S. developed external airlock that connects to a modified tunnel section leading to the Spacelab module in the far aft of the payload bay. Mir is shown in its 6 module configuration. The Kristall module has rotated to the forward docking port of the Mir Base Block to facilitate the docking of the Space Shuttle. The Priroda module is shown extending over the port wing of the Orbiter with its solar panel in the retracted position required by the dynamics of Orbiter/Mir docking. The Kvant 2 airlock module appears parallel to the Orbiter crew module, while the Spektr module is at the nadir and is hidden from view by the port solar panel of the Mir Base Block. The Kvant module is shown at the aft of the Mir Base Block with the solar panels of the Kristall module installed and fully extended. The Soyuz TM transport vehicle used for the launch and docking of the Mir Expedition 18 crew is docked to Kvant.
Shown is a technical rendition of the Space Shuttle Atlantis docked to the Kristall module of the Russian Mir Space Station. The configuration shown is that of STS-71/Mir Expedition 18, a joint U.S. Russian mission completed in June 1995. The Space Shuttle/Mir combination, which was the largest space platform ever assembled, is shown overflying the Lake Baikal region of Russia. The Space Shuttle Atlantis appears in a new configuration for the STS-71 flight. The Russian developed Androgynous Peripheral Docking System (APDS) is used to link the Orbiter to the Kristall module. The APDS is mounted atop the U.S. developed external airlock that connects to a modified tunnel section leading to the Spacelab module in the far aft of the payload bay. Mir is shown in its 6 module configuration. The Kristall module has rotated to the forward docking port of the Mir Base Block to facilitate the docking of the Space Shuttle. The Priroda module is shown extending over the port wing of the Orbiter with its solar panel in the retracted position required by the dynamics of Orbiter/Mir docking. The Kvant 2 airlock module appears parallel to the Orbiter crew module, while the Spektr module is at the nadir and is hidden from view by the port solar panel of the Mir Base Block. The Kvant module is shown at the aft of the Mir Base Block with the solar panels of the Kristall module installed and fully extended. The Soyuz TM transport vehicle used for the launch and docking of the Mir Expedition 18 crew is docked to Kvant.