Dmitrij Gluchovskij

Dmitrij Gluchovskij
Dmitrij Gluchovskij, 18 oktober 2018.
FöddДмитрий Алексеевич Глуховский
12 juni 1979[1][2] (45 år)
Moskva
Medborgare iRyssland och Israel
Utbildad vidHebreiska universitetet i Jerusalem
SysselsättningFörfattare, journalist, manusförfattare
Noterbara verkMetro 2033: den sista tillflykten och Metro 2034: försvaret av Sevastopolskaja
Namnteckning
Webbplatsglukhovsky.ru
Redigera Wikidata

Dmitrij Aleksejevitj Gluchovskij (ryska: Дмитрий Алексеевич Глуховский) född 12 juni 1979 i Moskva, dåvarande Sovjetunionen, är en rysk journalist och författare. Gluchovskij är välkänd inom både rysk science-fiction och utomlands, främst för sin dystopiska och antimilitaristiska romanserie Metro 2033, som har översatts till över 40 språk, och sålt i över fem miljoner exemplar.

I juni 2022 beslutade en rysk domstol att Gluchovskij skulle gripas på grund av att han fördömt kriget i Ukraina och kritiserat Rysslands president Vladimir Putin.[3] Gluchovskij lever därför i exil sedan 2022. I augusti 2023 dömdes Gluchovskij, i sin frånvaro, till åtta års fängelse av en rysk domstol.[4]

Bibliografi i urval

Metro 2033 (Метро 2033)

Metro 2033: den sista tillflykten är en postapokalyptisk science-fictionroman om konsekvenserna av ett globalt kärnvapenkrig. Bokens huvudperson, Artiom, kämpar desperat för att överleva i resterna av Moskvas tunnelbana.

Boken gavs först ut på internet 2002 och trycktes 2005 av ett etablerat förlag. Rättigheterna till boken har sålts till över 40 länder och ett dataspel baserat på boken (Metro 2033) har släppts. Metro 2033 noteras som en av de mest sålda science-fiction romanerna någonsin i Sverige.

Skymning (Сумерки)

Romanen Skymning kom i rysk utgåva 2007. Den är en mörk saga om översättaren Dmitrij som får en order på ett dussin utvalda sidor ur vad som förefaller vara en flera århundraden gammal spansk bok. Han upptäcker att boken är en tidskrift om en expedition conquistadorer på 1500-talet. Dmitrij läser berättelsen kapitel efter kapitel och sammanställer den kompletta översättningen hemma. Till slut börjar den tränga in i hans verklighet och hota hans liv.

"Skymning" var också ett online-experiment som Dmitrij Gluchovskij lade ut kapitelvis på sin blogg.

Metro 2034 (Метро 2034)

Uppföljaren till Metro 2033, Metro 2034 - försvaret av Sevastopolskaja, gavs ut i Ryssland 2009 och 2011 i svensk översättning.

Sagor om Moderlandet (Рассказы о Родине)

2010 släppte AST publishing house en ny bok av Gluchovskij - Sagor om Moderlandet. Den är en samling av satiriska berättelser om ryska realiteter.

Framtid (Будущее)

Boken, i rysk utgåva 2013, utspelar sig i en utopisk värld av odödliga människor, men handlingen i övrigt är en dystopi.

Metro 2035 (Метро 2035)

Den postapokalyptiska science-fictionseriens tredje del släpptes i rysk utgåva våren 2015.[5]

Text (Текст)

Boken beskrivs som en cybernoir-thriller som skildrar hur korruptionen inom den ryska statsapparaten smyger sig in överallt och förgiftar hela samhället. Recensenten Per Klingberg beskriver boken som verkligen läsvärd, inte minst i skildringen av det amoraliska rovdjurssamhälle som Putins Ryssland förvandlats till. Boken skrevs 2017, men ger under det pågående kriget 2022 ett kusligt intryck.[6]

Utpost (Пост)

Recensenten Håkan Lindgrens sammanfattning av intrigen: ”Utpost” utspelar sig i ett kollapsat samhälle efter en miljökatastrof och ett förlorat krig. /.../ Ryssland har krympt ihop till Moskvariket, vars östra gräns går vid den förorenade floden Volga. En rostig järnvägsbro leder över floden; dess bortre ände försvinner in i en grön, giftig dimma. Ingen vet vad som finns på andra sidan.[7]

Utpost är från början en originalserie på ryska som ljudbok för Storytel.[8][9]

Böcker översatta till svenska

  • Metro 2033: den sista tillflykten. Översättning: Ola Wallin. Stockholm: Ersatz. 2009. Libris 11453861. ISBN 978-91-88858-90-0 (inb.) 
  • Metro 2034: försvaret av Sevastopolskaja. Översättning: Ola Wallin. Stockholm: Ersatz. 2011. ISBN 978-91-86437-33-6 (inb.) 
  • Framtid (Будущее) utgavs som Future. Översättning: Wera Minth. Stockholm: Coltso. 2016. Libris 17892568. ISBN 978-91-87893-07-0 (inb.) 
  • Metro 2035. Översättning: Ola Wallin. Stockholm: Ersatz/Coltso. 2017. ISBN 9789187893094 (inb.) 
  • Text (Текст) utgavs som Mess. Översättning: Ola Wallin. Stockholm: Ersatz. 2022. ISBN 9789188913166 (inb.) 
  • Utpost (Пост) utgavs som Utpost. Första boken.. Översättning från engelska: Karin Andrae. Stockholm: Ersatz. 2023. ISBN 9789188913555 (inb.) 

Källor

Noter

  1. ^ Internet Speculative Fiction Database, Дмитрий Глуховский, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Babelio, Dmitry Glukhovsky.[källa från Wikidata]
  3. ^ TT (8 juni 2022). ”Rysk arresteringsorder för kritisk författare”. svt Nyheter/ Kultur. https://www.svt.se/kultur/rysk-arresteringsorder-for-kritisk-forfattare. 
  4. ^ ”Författaren Gluchovskij dömd till åtta års fängelse för krigskritik”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/artikel/forfattaren-gluchovskij-domd-till-atta-ars-fangelse-for-krigskritik. 
  5. ^ ”Online с Дмитрием Глуховским”. YouTube. 2013-12-18. http://www.youtube.com/embed/tgAGHIEClIQ. Läst 3 januari 2015. 
  6. ^ Per Klingberg (15 maj 2022). ”Mess - Spännande om ryska statens lögnmaskineri”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/dnEjnq/spannande-om-ryska-statens-lognmaskineri. 
  7. ^ Håkan Lindgren (25 juli 2023). [1] ”Utpost. Första boken Språkliga svagheter drar ner rysk dystopi”]. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/BW2ddE/recension-utpost-forsta-boken-av-dmitrij-gluchovskij].  Läst 26 juli 2023.
  8. ^ Utpost - E1 Läst 26 juli 2023.
  9. ^ Länk till info om ljudboken på Goodreads Läst 27 juli 2023.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Arbcom ru editing.svg
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Dmitry Glukhovsky.jpg
Författare/Upphovsman: Michael Förtsch // Zufallsfaktor, Licens: CC BY-SA 2.0
Dmitry Glukhovsky, Autor der Metro-Romanreihe
Dmitry Gluhovsky signature.svg
Författare/Upphovsman: Snapelex, Licens: CC BY-SA 3.0
Signature of Dmitry Alekseyevich Glukhovsky, modern russian writer.