Djurgårdens IF Fotboll

Djurgårdens IF Fotboll
logotypen för Djurgårdens IF
Grundad	12 mars 1891
Hemort	Stockholm, Sverige
Hemmaarena	Tele2 Arena
Kapacitet	30 000
Ordförande	Lars-Erik Sjöberg
VD	Henrik Berggren
Sportchef	Bosse Andersson
Tränare	Kim Bergstrand Thomas Lagerlöf
Ass. tränare	Hugo Berggren Målvaktstränare: Nikos Gkoulios
Hemmaställ Bortaställ Tredjeställ
Meriter
Svenska mästare	12 (1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019)
Svenska cupen	5 (1990, 2002, 2004, 2005, 2018)
Allsvenska säsonger	68 (senast 2023)
Placering i allsvenskans maratontabell	6:a
Säsonger i Sveriges näst högsta division	25 (senast 2000)
Övrigt
Supportrar	Järnkaminerna Djurgårdens Supporters Club Ultra Caos Stockholm DFG
Webbplats	DIF

Djurgårdens IF Fotbollförening är fotbollsföreningen inom alliansföreningen Djurgårdens IF,^[1] vilken är baserad i Stockholm. Djurgårdens IF:s herrlag har år 2024 spelat 69 säsonger i Allsvenskan och vunnit den åtta gånger; totalt har man vunnit tolv SM-guld under säsongerna 1912, 1915, 1917, 1920, 1955, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005 och 2019. Djurgårdens IF herrlag ligger på sjätte plats i den allsvenska maratontabellen. Djurgårdens IF hade i slutet av 2023 över 25 000 medlemmar.^[2]

Från 1936 till 2013 var Stockholms Stadion Djurgårdens hemmaarena för allsvenska matcher och i Svenska cupen, med undantag för ett år på Råsunda 2004 men som inte uppskattades av supportrarna. 2005 återvände man till anrika Stockholms Stadion. Vid derbymatcher mot Stockholmsrivalerna AIK och Hammarby IF, samt vid europacupmatcher, var Råsundastadion hemmaplan. Sedan sommaren 2013 huserar herrlaget på Tele2 Arena, där de nu spelar alla sina hemmamatcher.

Djurgården har haft fyra storhetstider då merparten av föreningens SM-titlar vunnits. Dessa inföll under 1910-talet, 1950-talet och 1960-talet och 2000-talet. Djurgården kallas även för Djurgår'n, DIF, Järnkaminerna eller Blåränderna.

Historia

Bildande och de första åren

Föreningen bildades 12 mars 1891 och då var det huvudsakligen dragkamp, löpning, rodd och skidor som stod på programmet. Däremot hade fotboll svårt att komma igång i slutet av 1800-talet i Stockholm, främst för att riktiga spelplaner saknades. År 1896 byggdes Idrottsparken, en cykel- och friidrottsarena. 1899 var året då fotboll kom med på Djurgårdens program. Teodor Andersson från Göteborg, en före detta Gaisspelare, blev medlem i föreningen och hjälpte till att starta fotbollssektionen.

Inledningsvis spelade laget i röda tröjor^[3], detta ändrades efter bara något enstaka år till tröjor med vertikala blåa ränder efter en riktlinje om matchdressens utseende som skrevs 1905. "Blus på längden randig mörkblå och ljusblå, byxor svart med revärer."^[4] Laget har spelat i en blårandig matchdress sedan dess.

Djurgården nådde sin första final i svenska mästerskapet 1904 där laget förlorade mot Göteborgslaget Örgryte IS.^[5] År 1912 vann Djurgården sin första SM-titel i fotboll, även denna gång i en final mot Örgryte där laget vann den andra omspelsfinalen med 3-1 på Råsunda IP i Solna. Det blev starten på lagets första storhetstid vilket innehöll ytterligare tre SM-titlar; 1915, 1917 och som avslutades med guldet 1920. I Svenska serien, Sveriges dåvarande högsta serie, nådde Djurgården inga större framgångar förutom en andraplats 1911/1912.

Skotten John Smith Maconnachie är den förste som man med säkerhet vet tränade laget. Detta skedde under en kort period hösten 1922.^[6] Djurgården hade efter 1910-talet en tyngre period sett till resultaten, säsongen 1926–27 undantagen då laget för första gången nådde Allsvenskan, en period som fick sitt klimax 1929 då laget blev nedflyttat till tredjedivisionen och fick spela där fram till 1932.^[7]

1935 avslutades verksamheterna på Tranebergs IP efter att kontraktet med Stockholms stad gick ut. Laget flyttade därefter till Stockholms stadion 1936.^[8]

Stockholms stadion

Djurgården inledde 1940-talet, som många säsonger under 1930-talet slutade, med en topplacering i Division 2 Norra.^[9] Det skulle dock dröja till säsongen 1944–45 innan laget lyckades nå förstaplatsen.^[10] Nästa säsong i Allsvenskan var laget direkt hotat av nedflyttning, men lyckades hålla sig kvar med en poäng ovanför nedflyttningsstrecket. Sektionens genom tiderna största förlust i Allsvenskan skedde under denna säsong då laget på bortaplan förlorade mot IFK Norrköping med 11–1. Laget var dock inte bättre än att det åkte ner till andradivisionen igen efter säsongen 1947–48. Det blev en ettårig sejour i tvåan, med 15 poäng före serietvåan Åtvidaberg^[11], innan laget återvände till Allsvenskan för säsongen 1949–50 där de mäktade med en åttondeplats och 18 poäng.^[12]

Säsongen 1954–55 vann laget sin första allsvenska titel. Detta skedde under ledning av engelsk-kinesen Frank Soo. Under Soos ledning prioriterades ett fysiskt spel som senare kom att känneteckna Djurgården under 1950– och 1960-talen.^[13][14] Laget höll sig kvar i toppen ett antal säsonger och i samband med hockeysektionens framgångar under 1950-talet handlade mycket i svensk sport om Djurgården. Säsongen 1959 avslutades med ytterligare ett allsvenskt guld.

Decenniet därpå flyttades klubben ner till division två, men vistelsen där blev kortvarig; året därpå gick Djurgården upp i Allsvenskan på nytt. Säsongerna 1964 och 1966 lyckades laget hämta hem guldet, båda gångerna efter kontroversiella inslag. 1964 vann de allsvenskt guld på grund av en tveksam straffspark i sista omgången mot IFK Göteborg.^[15] Inför säsongen 1966 hade klubben IK Sirius bas köpt ett antal spelare från laget; Djurgården segrade trots en tunn spelartrupp. Den man som förknippades med dessa guld var Gösta Sandberg. Guldmatchen 1966 blev hans 300 och sista allsvenska match i blåränderna.

Under 1970-talet började det gå sämre för Djurgården. Det fanns en hel del så kallade jojo-tendenser inom klubben – tränare och medlemmar av styrelsen kom och gick och resultaten i Allsvenskan blev väldigt varierande.^[16] Allt från två tredje platser, 1970 och 1975, till en elfte plats 1976. Dessutom köptes omtalade nyförvärv in som sällan presterade enligt förväntan.^[16]

Djurgårdens första riktiga formsvacka sedan efterkrigsåren kom under 1980-talet då laget var tvunget att kvala tre gånger för att nå Allsvenskan. Efter säsongen 1980 slutade djurgårdsprofilen Sven Lindman med elitfotbollen. Han spelade totalt 312 Allsvenska matcher för laget. Säsongen 1981 åkte laget ur Allsvenskan för första gången sedan 1960. De kommande säsongerna kom att handla om förlorade kval innan laget 1985, efter en dramatisk straffläggning, lyckades vinna mot Gais och ta sig upp till Allsvenskan igen. Laget lyckades dock inte bättre än att man åkte ur nästkommande säsong. 1987 anställdes Tommy Söderberg som ny tränare och laget vann division 1 norra med stor marginal.

Tränarbytet gav resultat i Allsvenskan 1988; Djurgården kvalificerade sig för slutspel och nådde final mot Malmö FF där det slutliga resultatet blev förlust med 7–3 efter två finaler. Laget etablerade sig de nästkommande säsongerna som ett stabilt allsvenskt lag rent sportsligt – ekonomiskt sett låg sektionen i botten och var inte sällan nära konkurs.

1990-talet inleddes med att Djurgården 1990 vann Svenska cupen för första gången och dessutom vann laget sin största seger någonsin i allsvenskan när de besegrade Hammarby med 9–1.^[17]

Trots denna inledning på 1990-talet kännetecknas årtiondet av jojo-tendenser där laget flyttades upp och ner mellan divisionerna; totalt bestod 1990-talet av sex säsonger i Allsvenskan och fyra i Division 1 Norra. Ekonomiskt sett låg Djurgården illa till, och efter incidenten med "Terror-Tommy" 1995, då en åskådare sprang in på planen och attackerade domaren Anders Frisk, tilldömdes sektionen en match utan publik och 370 000 kronor i böter.^[18][19] 1998 hade sektionen 10 miljoner i skulder och var hotad av konkurs.^[20]

2000-talet: Uppe i allsvenskan och tre SM-guld

År 2000 spelades den första upplagan av den nya andradivisionen Superettan. Denna vanns av Djurgården och flyttades tillsammans med Malmö FF upp till Allsvenskan 2001.^[21] Inför säsongen värvades målvakten Andreas Isaksson från Juventus.^[22] Den allsvenska comebacken startade dock som de flesta på 1990-talet; den första segern kom i den sjunde omgången och laget låg länge i allsvenskans bottenskikt, men slogs till slut om guldet och slutade tvåa efter rivalen Hammarby.^[23]

2002 tog Djurgården sin första allsvenska titel på 36 år, det nionde SM-guldet i ordningen, under ledning av tränarna Sören Åkeby och Zoran Lukic. Dessutom vann laget Svenska cupen samma år genom att besegra AIK i finalen och fullbordade därmed dubbeln.^[24] 2003 försvarades SM-guldet. Mittfältaren Kim Källström, som spelade i klubben mellan 2002 och 2003, var med sina 26 allsvenska mål och 12 målgivande passningar en nyckelspelare. Efter säsongen lämnade Sören Åkeby och Zoran Lukic fortsatte som ensam huvudtränare med Stefan Rehn som assisterande. Tolv omgångar in i Allsvenskan 2004 tog Kjell Jonevret över som ny huvudtränare.

Under ledning av Kjell Jonevret nådde Djurgården den tredje kvalomgången i Uefa Champions League 2004/2005^[25] och fick där möta Juventus. Efter att ha spelat oavgjort (2–2) borta på Stadio Delle Alpi förlorade laget med 1–4 i returmötet som spelades på Råsunda. Säsongen avslutades med en fjärdeplats och ett nytt cupguld, det tredje totalt.

Djurgården vann Allsvenskan även 2005, och tog ytterligare ett cupguld.

Tele2 Arena (2013–)

Guldåret 2005 följdes av några tyngre år både sportsligt men framförallt ekonomiskt. 2008 lämnade Bosse Andersson sin position som klubbdirektör för att sedan återvända 2013, det blev vändningen och början på en resa tillbaka mot toppen. Tillsammans med Henrik Berggren räddade han klubbens ekonomi, en stor del i detta var spelarförsälningar man gjorde, blanda annat Michael Olunga till Kina för närmare 50 miljoner kronor, vilket slog klubbrekord, men också Felix Beijmo till Werder Bremen för 30 miljoner kronor.

Säsongen 2017 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebar att laget fick en plats i kvalet till Europa League 2018, första gången på tio år.^[26]

Efter tretton titellösa år tog Djurgården 2018 sin första titel sedan 2005, efter att i finalen av Svenska cupen ha besegrat Malmö FF på Tele2 Arena med 3–0. År 2019 blev Djurgården åter svensk mästare, på 66 poäng, en bättre än sina konkurrenter Malmö och Hammarby. Guldet och förstaplatsen innebar spel i kvalet till Champions League säsongen 2020/2021 men Djurgården lyckades inte kvalificera sig.

Säsongen 2021 slutade Djurgården på tredje plats vilket innebar att laget fick en plats i kvalet till Europa Conference League 22/23. Djurgården klev in i andra kvalificeringsrundan och lyckades kvalificera sig genom att slå HNK Rijeka, Sepsi och APOEL. Framgångarna fortsatte i turneringens gruppspel där Djurgåren vann grupp F med sina 16 poäng och gick därmed direkt till åttondelsfinal där man förlorade mot Lech Poznan med 5-0 över två möten.

Arenor

(c) I, Tooga, CC BY-SA 3.0

Under 1900-talets första decennium spelade Djurgården på Stockholms idrottspark.^[27] Idrottsparken var en cykelbana av cement som invigdes 1896, och 1901 anlades en sandplan med måtten 100x50 meter för fotboll i mitten av cykelbanan. Där spelade laget fram till 1906 innan flytten till nyinvigda Östermalms IP.^[28] 1910 skrev Djurgården ett kontrakt med Stockholm stad på 25 år om att få utnyttja ett stycke mark vid Tranebergsbron. I oktober 1911 stod Tranebergs IP klar och blev föreningens första egna hemmaarena.^[27]

När Djurgårdens kontrakt om användandet av Tranebergs Idrottsplats gick ut 1935 erbjöd Stockholms stad inget nytt kontrakt för föreningen och laget var hemlöst tills AIK flyttade ut från Stockholms stadion för att spela på den nybyggda Råsundastadion i Solna.^[29] Djurgården skrev ett kontrakt med Stockholms stadions styrelse 1936 om nyttjande av arenan och flyttade samma år in sin verksamhet i stadions lokaler.^[8] Under 1950- och 1960-talen spelades i princip alla hemmamatcher på Råsunda på grund av det rådande publiktrycket.^[30] Under 2000-talets början användes även Råsunda vid ombyggnader av Stockholms stadion och av ekonomiska skäl.^[31]

Mellan åren 1936 och 2013 var Djurgårdens hemmaarena Stockholms stadion, där serie- och cupmatcher spelades. Derbyn spelades av säkerhets- och publikskäl på Råsunda. Djurgården har publikrekordet för klubblag både på Råsunda och på Stockholms stadion. 1959 såg 50 750 åskådare Djurgården besegra IFK Göteborg med 2–1 på Råsunda^[32][33], och 1946 såg 21 995 åskådare Djurgården förlora mot AIK med 0–2 på Stadion.^[34]

Före valet 2006 lovades Djurgården en lösning på mark för en ny arena av den borgerliga alliansen^[35] och flera förslag hade arbetats fram. Ett av förslagen var att både Djurgården och Hammarby skulle spela på Tele2 Arena. Ett annat alternativ var att bygga om den kulturminnesmärkta Stadion. Ytterligare förslag var att bygga en helt ny arena, antingen ett stenkast ifrån Stadion, på Östermalms IP, med plats för ungefär 25 000 åskådare ^[36] eller en arena på Storängsbotten.^[37] Båda dessa förslag fick dock nej av Kungliga Djurgårdens Förvaltning, som förvaltar marken.^[37] Dock presenterades ett nytt arenaförslag i juli 2010 placerat på Östermalms IP för 18 000 åskådare, som förvaltningen ej motsatte sig.^[38] Djurgården planerade initialt att få arenan byggd och spelklar till 2014.^[38][39]

Den 6 oktober 2011 rekommenderades styrelsen för Djurgårdens IF Fotboll att Tele2 Arena skulle ta över som lagets hemmaarena från och med säsongen 2013 ^[40]. Dagen efter, fredagen den 7 oktober, beslutade Djurgårdens styrelse att använda Tele2 Arena från och med säsongen 2013 och ge klubbens förhandlingsgrupp mandat att slutförhandla med arenan ^[41]. Beslutet innebar att 2012 blev den sista hela säsongen för Djurgården på Stockholms stadion. Tele2 Arena blev försenad och Djurgårdens IF Fotboll fortsatte därför att spela på Stockholms stadion fram till halvvägs genom säsongen 2013. Djurgården och Hammarby IF, som också spelar på Tele2 Arena, blev ersatta med ungefär 10Mkr var i uteblivna intäkter ^[42]. Djurgården valde den södra läktaren för sin klack.

Djurgården har sedan 1927 spelat en klar majoritet av sina allsvenska hemmamatcher på Stockholms stadion. Till och med 2023 är statistiken följande:^[43]

• Stockholms stadion 381 matcher
• Råsunda 314 matcher
• Tele2 Arena 158 matcher
• Söderstadion 3 matcher
• Tranebergs IP 2 matcher.

Publiksiffror

Organisation och ekonomi

Organisation

Djurgårdens Elitfotboll AB
Org.nr	556680-5320
Typ	Privat aktiebolag
Huvudkontor	Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner	Lars-Erik Sjöberg Styrelseordförande Henrik Berggren Vd
Antal anställda	113,5 – 2023
Historik
Grundat	13 maj 2005
Avknoppat från	Djurgårdens IF Fotbollsförening
Ekonomi
Omsättning	▲ 268,61 miljoner SEK
Rörelseresultat	▲ 34,43 miljoner SEK
Vinst efter skatt	▲ 51,09 miljoner SEK
Tillgångar	▲ 465,62 miljoner SEK
Eget kapital	▲ 261,42 miljoner SEK
Struktur
Ägare	Djurgårdens IF Fotbollsförening – 100%
Övrigt
Fotnoter	Statistik från 2023 års bokslut.[44]

Organisationen är uppbyggd i tre huvuddelar som ansvarar för olika delar av fotbollssektionen.

Djurgårdens IF Fotbollförening (DIF FF) har över 25 000 medlemmar (Oktober 2023) och är därmed Sveriges största fotbollsförening. Föreningen driver den sportsliga verksamheten med undantag för elitlaget som från och med säsongen 2006 flyttades över till det helägda bolaget DEF AB. Medlemstidningen heter "Djurgårdaren".

Djurgårdens Elitfotboll AB (DEF AB) registrerades den 13 maj 2005^[45] och ägs till 100 procent av DIF FF. Bolaget driver Djurgårdens elitlag, även kallat A-laget, som sedan säsongen 2001 spelar i Allsvenskan. Bolaget äger även Djurgårdens Fotboll Försäljning AB (DFF AB).

DIF Invest AB bedriver investeringsverksamhet, främst i spelare. Bolaget grundades under sent 1980-tal och ombildades till riskkapitalbolag 1998. DIF Invest AB ligger bakom den ekonomi som krävts för att genomföra ett antal kostsamma förstärkningar till spelartruppen. Två av värvningarna har gjorts tillsammans med dåvarande Quesada: Andreas Isaksson (inför 2001) och Kim Källström (inför 2002). I början av 2000-talet investerades 10 miljoner kronor vardera i bolaget från dåvarande föreningsordföranden Bo Lundquist och den sedan november 2009 valde föreningsordföranden Tommy Jacobson. Sedan 2001 är Varenne Investment (före detta verksamhet inom Quesada) delägare^[46].

Ekonomi

Djurgårdens IF har haft blandade ekonomiska resultat under åren föreningen har existerat. Fotbollssektionen var, liksom samtliga sektioner, från bildandet 1891 till och med 1991 bunden både sportsligt och ekonomiskt till huvudföreningen Djurgårdens IF. Detta innebar att samtliga sektioner delade på ekonomiska bördor och vinster. Till en början vara ekonomin beroende av medlemsavgifter som betalades varje månad. Föreningen fick tidigt problem med ekonomin, inte sällan för att medlemsavgifter var obetalda.^[47]

Fotbollssektionen var länge ekonomiskt beroende av andra sektioners framgångar, till exempel skidsektionen.^[48] Detta berodde på låga publiksiffror och minimala framgångar inom fotbollssektionen.^[49] Under 1920- och 1930-talen var sektionen i den högsta serien två gånger sammanlagt. Under 1940-talet vändes denna trend då laget under senare delen av decenniet nådde allsvenskan ett flertal gånger och etablerade sig i den högsta serien vilket genererade publik. Trenden fortsatte under 1950-talet och fotbollen blev tillsammans med ishockeysektionen idrottsföreningens primära pengaflöde då båda sektionerna var framgångsrika och genererade mycket publik.^[48] De ekonomiska framgångarna höll i sig under 1960-talet men försvagades i och med att fotbollsintresset dalade under årtiondet.^[50] Publikminskningen märktes alltmer under 1970-talet och det gjorde även ökade spelarlöner. Fotbollssektionen som länge var en stabil inkomstkälla för föreningen visade snabbt upp negativa resultat.^[51]

1980-talet kännetecknades av tunga ekonomiska problem där dyra nyförvärv kombinerades med svikande publiksiffror.^[52][53] En alltmer viktigare inkomstkälla under årtiondet var reklam, 1980 användes sponsring på lagets matchtröjor för att generera intäkter för första gången. Tidigare skedde endast sponsring vid sidan av fotbollsplanen. Under våren 1987 nådde 1980-talets ekonomiska kris sitt klimax då ett underskott på 12,3 miljoner kronor presenterades. I september samma år accepterades ett ackord på 25% i domstol där alternativet var konkurs. Kort därefter bildades DIF AB med syftet att rekonstruera Djurgårdens IF finansiellt.^[54] Samtidigt skedde en insamling bland föreningens 10 000 medlemmar som gav närmare en miljon kronor.^[54]

1991 ombildades Djurgårdens IF till att bli en alliansförening.^[55] Detta innebar att varje sektion blev ekonomiskt och sportsligt självständig.^[55] Den ekonomiska situationen förvärrades ytterligare under 1990-talet och nådde sitt klimax 1998 då sektionen nådde ett underskott på 10 miljoner kronor på en omsättning om 18 miljoner.^[20] Samma år skedde ett stort antal förändringar i och med att Bo Lundquist tog över ordförandeposten. Stora skulder skrevs om till långsiktiga lån och Djurgården Fotboll AB ombildades till riskkapitalbolag.^[56] Där gick ett flertal finansmän in med kapital för framtida investeringar som till exempel spelarköp. Ekonomin var under de första åren på 2000-talet positiv och föreningen nådde 2007 en omsättning på 97,5 miljoner kronor och ett eget kapital på 26,9 miljoner kronor, men mellan åren 2008-2010 har man visat ett minusresultat.^[57]

Supportrar

Djurgårdens supportrar har organiserat sig i föreningar sedan 1947, då Djurgårdens Supporters Club bildades. Föreningen anordnade bussresor till bortamatcher för medlemmar, men någon organiserad klack fanns inte. Under mitten och slutet av 1970-talet började dock klackar organiseras och 1981 bildades supporterföreningen Blue Saints.^[58] Namnet kom till efter att Djurgårdsklacken sjöng "Oh when the saints go marching in", när Djurgårdens hockeyspelare gick in på Hovets is.^[58] 1997 bytte Blue Saints namn till Järnkaminerna efter våldsamma incidenter vilket gjorde att föreningen fått negativ kritik från media och allmänheten.^[59]

Idag har Järnkaminerna flera tusen medlemmar.^[60] Supportrarna härrör främst från Stockholmsregionen, men lokala landsortsföreningar finns över hela landet, däribland även en förening från Åland.^[61] En stor SIFO-undersökning från 2013 visade att Djurgården är det lag som har näst flest anhängare av Stockholmslagen.^[62]

Djurgårdsklacken har gjort sig känd de senaste åren för att ha visat upp stora tifoarrangemang, främst vid derbyn mot AIK och Hammarby. ^[63] Järnkaminernas tifogrupp och senare Ultras STHLM vann 2001, respektive 2003 Canal+ tifopris.^[64] Under 2005 grundades supportergruppen Fabriken, som enbart riktar in sig på tifoverksamhet. Till säsongen 2013 omorganiserades tifoverksamheten. Fabriken lades ned och man bildade istället Sofialäktaren Tifo. Djurgården har även sedan 2003 en av Sveriges ledande ultrasgrupper, vid namn Ultra Caos Stockholm.

Publiksnitt genom tiderna

Rivaler

Djurgårdens största rival är AIK och därefter Hammarby IF. Möten mellan Djurgården och AIK brukar ibland kallas "Tvillingderbyt" eftersom de bägge föreningarna bildades samma år och länge delade hemmaplan. Dock är det smeknamnet något som få supportrar tagit till sig då man inte ser sig som tvillingar och inte vill förknippas med varandra. Andra rivaler utifrån landet är IFK Göteborg och Malmö FF men även Helsingborgs IF.^[65]

Matchställ

Djurgården har nästan alltid spelat i blårandiga tröjor på hemmaplan, vilket gett upphov till smeknamnet blåränderna. En av de första lagbilderna i blårandigt ställ är från 1903.^[66]Fr ån början av 1960-talet till 1979 spelade man i ett ljusblått ställ med smala mörkblåa ränder innan 1980 bjöd på en helt mörkblå hemmatröja.^[67] Den blev bara ettårig innan den ljusblåa kom tillbaka. Från 1986 har det varit mer jämnt fördelat ljus-/mörkblått.

Sen 1976 har adidas levererat matchtröjan med undantag för 1988-1989 då Nike var sponsor. Den 11 februari 2021 gick man ut med att avtalet med adidas förlängs i fem år till.^[68]Prioritet finans har varit huvudsponsor sen 2014.

År	Tröjsponsor	Huvudsponsor
1976–1979	Adidas	Ingen
1980		MasterCharge
1981		Köpkort
1982		Ingen
1983		Atari
1984–1987		Året Runt
1988	Nike	QC Business Card
1989		Mita Copiers
1990-1992	Adidas
1993		Ica Kundkort
1994–1996		Graphium
1997		"Nej till våld och droger!"
1998		Hewlett-Packard
1999		Bewator
2000–2004		Kaffeknappen (Ica var huvudsponsor i Europaspel 2002-2004)
2005–2012		ICA
2013		Djurgårdsandan
2014–2023		Prioritet finans
2024–		Mobill

Meriter

• Svenska mästare:
  • SM-guld (12): 1912, 1915, 1917, 1920, 1954–55, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019
• Allsvenskan (1925–):
  • Vinnare (8): 1954/55, 1959, 1964, 1966, 2002, 2003, 2005, 2019
  • Ligatvåa (4): 1962, 1967, 2001, 2022
• Svenska mästerskapet (1896–1925):
  • Vinnare (4): 1912, 1915, 1917, 1920
  • Finalist (7): 1904, 1906, 1909, 1910, 1913, 1916, 1919
• Svenska cupen:
  • Vinnare (5): 1989–90, 2002, 2004, 2005, 2018
  • Finalist (4): 1951, 1974–75, 1988–89, 2012-13
• Svenska serien: (1910–1924)
  • Ligatvåa (1): 1911/1912
• Royal League (2004–2007):
  • Semifinal (1): 2005/2006
  • Kvalificeringar (2): 2004/2005, 2005/2006
• Champions League (1992–) / Mästarcupen (1955–1991):
  • Kvartsfinal: 1955–56
• Europa League (2009–) / Uefacupen (1971–2009):
  • Kvalificering: 2002–03, 2004/2005, 2018/2019
• Fotbollsturneringen Nackas minne (1977–1990, 2003–2004):
  • Vinnare: 1990
  • Finalist: 2004
• Rosenska Pokalen (1899–1903):
  • Finalist: 1902
• Wicanderska välgörenhetsskölden (1905–1916):
  • Vinnare (4): 1907, 1910, 1913, 1915
  • Finalist (3): 1908, 1914, 1916
• Corinthian Bowl (1906–1913):
  • Vinnare (1): 1910
  • Finalist (2): 1908, 1911

Rekord

• Största vinst, Allsvenskan: 9–1 mot Hammarby IF, 13 augusti 1990
• Största förlust, Allsvenskan: 1–11 mot IFK Norrköping, 14 oktober 1945
• Publikrekord, Råsundastadion: 50 750 mot IFK Göteborg, 11 oktober 1959
• Publikrekord, Stockholms stadion: 21 995 mot AIK, 16 augusti 1946
• Publikrekord, Tele2 Arena: 28 258 mot Örebro SK, 28 oktober 2019^[69]
• Flest allsvenska matcher: 312, Sven Lindman 1965–1980
• Flest allsvenska mål: 70, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
• Flest seriematcher totalt: 322, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966
• Flest mål totalt: 77, Gösta "Knivsta" Sandberg 1951–1966

Sportsliga resultat

Allsvenskan, senaste åren

Allsvensk placering sedan 2001-2023
Plats	2001	2002	2003	2004	2005	2006	2007	2008	2009	2010	2011	2012	2013	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022	2023
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12

Svenska cupen 1986-2023

Seger säsongerna 1989/90, 2002, 2004, 2005 och 2017/18.

Final säsongerna 1988/89 och 2012/13.

Semifinal säsongerna 1997/98, 2003, 2018/19, 2020/21, 2021/22 och 2022/23.

Åttondels- eller sextondelsfinal alla övriga säsonger mellan 1986 och 2011 utom 1992/93, 1996/97 och 1998/99.

Gruppspel alla övriga säsonger mellan 2012/13 och 2022/23.

Europaspel

Säsong	Tävling	Runda	Land	Motståndare	Hemma	Borta	Totalt
1955/56	Europacupen	Omgång 1		Gwardia Warszawa	0-0	4-1	4-1
		Kvartsfinal		Hibernian FC	1-3	0-1	1-4
1963/64	Intertotocupen	Gruppspel		SK Rapid Wien	0-3	1-3	Utslagna
				PSV Eindhoven	0-1	0-2
				VfR Neumünster	4-2	1-2
1964/65	Mässcupen	Omgång 1		Manchester United FC	1-1	1-6	2-7
1965/66	Intertotocupen	Gruppspel		Fortuna '54	0-1	0-3	Utslagna
				Grasshoppers	3-2	2-4
				1. FC Kaiserslautern	1-1	3-0
1965/66	Europacupen	Omgång 1		PFC Levski Sofia	2-1	0-6	2-7
1966/67	Mässcupen	Omgång 1		1. FC Lokomotive Leipzig	1-3	1-2	2-5
1967	Intertotocupen	Gruppspel		Zagłębie Sosnowiec	1-2	1-4	Utslagna
				FC Schalke 04	4-1	0-2
				FC Wacker Innsbruck	0-7	0-2
1967/68	Europacupen	Omgång 1		Górnik Zabrze	0-1	0-3	0-4
1968	Intertotocupen	Gruppspel		SV Werder Bremen	3-4	2-1	Utslagna
				Szombierki Bytom	4-2	1-3
				FC VSS Košice	0-1	2-3
1969		Gruppspel		Wiener SC	5-2	0-6	Utslagna
				Zagłębie Sosnowiec	2-1	0-3
				SpVgg Greuther Fürth	1-3	1-1
1970		Gruppspel		FC Twente	2-2	1-4	Utslagna
				Hannover 96	2-1	1-1
				TJ Sklo Union Teplice	1-2	1-3
1971		Gruppspel		Grasshoppers	1-0	2-0	Utslagna
				Austria Salzburg	0-3	1-1
				FK Inter Bratislava	2-3	2-1
1971/72	Uefacupen	Omgång 1		OFK Belgrad	2-2	1-4	3-6
1972	Intertotocupen	Gruppspel		FC Zürich	2-1	0-0	Utslagna
				ŠK Slovan Bratislava	2-3	1-4
				First Vienna FC	1-3	0-3
1973		Gruppspel		Næstved Boldklub	1-1	1-0	Utslagna
				TJ Sklo Union Teplice	1-6	1-1
				SK Austria Klagenfurt	2-0	0-2
1974		Gruppspel		Hamburger SV	1-3	0-2	Utslagna
				Vitória SC	3-1	0-5
				Neuchâtel Xamax FCS	4-2	1-1
1974/75	Uefacupen	Omgång 1		IK Start	5-0	2-1	7-1
		Omgång 2		FK Dukla Prag	0-2	1-3	1-5
1975/76	Cupvinnarcupen	Omgång 1		Wrexham AFC	1-1	1-2	2-3
1976	Intertotocupen	Gruppspel		SK Sturm Graz	3-0	0-1	Vinnare
				FC St. Gallen	3-2	0-0
				ROW Rybnik	3-0	2-5
1976/77	Uefacupen	Omgång 1		Feyenoord	2-1	0-3	2-4
1989	Intertotocupen	Gruppspel		Naestved IF	1-2	2-0	Utslagna
				Stal Mielec	1-4	0-1
				Stuttgarter Kickers	0-1	0-0
1989/90	Cupvinnarcupen	Omgång 1		Union Luxembourg	5-0	0-0	5-0
		Omgång 2		Real Valladolid	2-2	0-2	2-4
1990/91		Omgång 1		Fram Reykjavik	1-1	0-3	1-4
1991	Intertotocupen	Gruppspel		B 1903	1-2	3-2	Utslagna
				FK Austria Wien	1-2	0-1
				RH Cheb	0-0	0-1
1996		Gruppspel (enkelmöten)		LASK Linz	X	0-2	Utslagna
				Apollon Limassol	8-0	X
				SV Werder Bremen	X	2-3
				B68	5-1	X
2002/03	Uefacupen	Kvalomgång 1		Shamrock Rovers FC	2-0	3-1	5-1
		Omgång 1		FC Köpenhamn	3-1	0-0	3-1
		Omgång 2		FC Girondins de Bordeaux	0-1	1-2	1-3
2003/04	Uefa Champions League	Kvalomgång 2		FK Partizan Belgrad	2-2	1-1	3-3**
2004/05		Kvalomgång 2		FBK Kaunas	0-0	2-0	2-0
		Kvalomgång 3		Juventus FC	1-4	2-2	3-6
	Uefacupen	Omgång 1		FC Utrecht	3-0	0-4	3-4
2005/06		Kvalomgång 2		Cork City FC	1-1	0-0	1-1**
2006/07	Uefa Champions League	Kvalomgång 2		MFK Ružomberok	1-0	1-3	2-3
2008/09	Uefacupen	Kvalomgång 1		FC Flora Tallinn	0-0	2-2	2-2*
		Kvalomgång 2		Rosenborg BK	2-1	0-5	2-6
2018/19	Uefa Europa League	Kvalomgång 2		FK Mariupol	1-1	1-2	2-3
2020/21	Uefa Champions League	Kvalomgång 1		Ferencváros TC	X***	0-2	0-2
	Uefa Europa League	Kvalomgång 2		Europa FC	2-1	X***	2-1
		Kvalomgång 3		CFR Cluj	0-1	X***	0-1
2022/23	Uefa Europa Conference League	Kvalomgång 2		HNK Rijeka	2-0	2-1	4-1
		Kvalomgång 3		Sepsi OSK	3-1	3-1	6-2
		Playoff		APOEL FC	3-0	2-3	5-3
		Gruppspel		Shamrock Rovers FC	1-0	0-0	Gruppetta
				Molde FK	3-2	3-2
				KAA Gent	4-2	1-0
		Åttondelsfinal		KKS Lech Poznań	0-3	0-2	0-5
2023/24	Uefa Europa Conference League	Kvalomgång 2		FC Luzern	1-2	1-1	2-3

• * = Vinst på bortamål
• ** = Förlust på bortamål
• *** = Coronasäsong vilket gjorde att det bara spelades en match

Nordiska turneringar

Säsong	Tävling	Omgång	Land	Motståndare	Hemma	Borta	Totalt
1959–1962	Nordic Cup	Åttondelsfinal		Skovshoved IF	5-1	3-0	8-1
		Kvartsfinal		KB	1-0	1-0	2-0
		Semifinal		IFK Norrköping	2-0	5-3	7-3
		Final		Helsingforsalliansen	0-1	X	0-1
2004/05	Royal League	Gruppspel		Rosenborg BK	0-1	4-4	Utslagna
				Vålerenga IF	0-1	1-3
				Esbjerg fB	0-3	0-1
2005/06		Gruppspel		AaB	2-1	3-1	Gruppsegrare
				IFK Göteborg	0-1	0-2
				FK Lyn	1-1	2-1
		Kvartsfinal		Vålerenga IF	2-1	3-1	5-2
		Semifinal		Lillestrøm SK	1-3	0-1	1-4

Spelare

^{[71] [72]}

Nummer	Land	Spelare	Födelsedatum	Kom från	Moderklubb
Målvakter
30		Malkolm Nilsson Säfqvist	3 augusti 1993	Halmstads BK	IS Örnia
35		Jacob Widell Zetterström	11 juli 1998	IFK Lidingö	IFK Lidingö
40		Max Croon	26 november 2005	Djurgårdens IF U	Viggbyholms IK
Försvarare
2		Piotr Johansson	26 februari 1995	Kalmar FF	Skurups AIF
3		Marcus Danielson	8 april 1989	Dalian Professional	Skogstorps GoIF
4		Jacob Une Larsson	8 april 1994	IF Brommapojkarna	IF Brommapojkarna
5		Miro Tenho	2 april 1995	HJK	KaaPo
12		Theo Bergvall	21 september 2004	IF Brommapojkarna	IF Brommapojkarna
17		Peter Therkildsen	13 juni 1998	Haugesund	Solrød
26		Samuel Dahl	4 mars 2003	Örebro SK	IFK Västerås
27		Keita Kosugi	18 mars 2006	Shonan Bellmare	Shonan Bellmare
Mittfältare
6		Rasmus Schüller	18 juni 1991	HJK	Kasiysi
7		Magnus Eriksson	8 april 1990	San Jose Earthquakes	AIK
8		Albin Ekdal	28 juli 1989	Spezia	IF Brommapojkarna
9		Haris Radetinac	28 oktober 1985	Mjällby AIF	Novi Pazar
10		Samuel Leach Holm	9 oktober 1997	IF Brommapojkarna	IFK Österåker
14		Besard Sabovic	5 januari 1998	Khimki	IF Brommapojkarna
21		Lucas Bergvall	2 februari 2006	IF Brommapojkarna	IF Brommapojkarna
23		Gustav Wikheim	18 mars 1993	Al-Fateh	Hokksund
Anfallare
11		Deniz Hümmet	13 september 1996	Kalmar FF	Malmö FF
15		Oskar Fallenius	1 november 2001	Brøndby	IK Frej
16		Tobias Gulliksen	9 juli 2003	Bodø/Glimt	Konnerud
20		Tokmac Nguen	20 oktober 1993	Ferencváros	Vind
22		Musa Gurbanli	13 april 2002	Qarabag	Nefttji Baku

Utlånade spelare

^{[74] [75]}

Nr Land Pos Namn 13   MF Hampus Finndell (i Eintracht Braunschweig till 30 juni 2024) 18   A Felix Vá (i Lillestrøm till 1 augusti 2024) 20   MF Isak Alemayehu (i Feyenoord till 30 juni 2024) 24   F Frank Odhiambo (i AFC Eskilstuna till 31 december 2024)

Nr Land Pos Namn 25   A Kalipha Jawla (i FC Stockholm till 31 december 2024) 28   MF Gideon Granström (i FC Stockholm till 31 december 2024) -   F Jesper Löfgren (i Luzern till 30 juni 2024) -   F Philip Rolke (i FC Stockholm till 31 december 2024)

U19-Truppen 2024

Nr Land Pos Namn -   MV Elias Markusson Kurula (-06) -   MV Sixten Bringzén (-06) -   F Alieu Manneh (-06) -   F Armandas Raudonis (-07) -   F Carl Selfvén (-07) -   F Dante Palmqvist (-06) -   F David Tokpah (-06) -   F Jack Tagesson (-05) -   F Melvin Vucenovic Persson (-07) -   F Theo Patjas (-05) -   MF Jonathan Zeberga (-05)

Nr Land Pos Namn -   MF Kristijan Georgievski (-06) -   MF Langston Wennerlind (-06) -   MF Liam Högquist (-06) -   MF Lukas Briceño (-06) -   MF Noah Östberg (-06) -   MF Rasmus Nehrman (-07) -   MF Salim Makanda (-06) -   A Lucas Zetterberg (-05) -   A Philip Yarar (-06) -   A Teodor Martvall Kakoseos (-06) -   A Younes Hubert (-06)

Noterbara spelare

Kriterier

• Har vunnit skytteligan i Allsvenskan, eller
• har vunnit Guldbollen, eller
• benämndes tidigare på hemsidan under "DIF-hjältar":^[77][78], eller
• har spelat minst 100 landskamper för sitt landslag, eller
• har spelat minst 200 ligamatcher för Djurgården

Nat	Namn	Antal säsonger	Säsonger	Matcher	Mål	Meriter
	Hasse Jeppson	3	1948/49-1950/51	51	58	Vann skytteligan 1951
	Sigvard "Sigge" Parling	11	1949/50-1960	195	12	2 SM-guld
	Gösta "Knivsta" Sandberg	15	1951/52-1966	322	77	4 SM-guld, Guldbollen 1956
	John "Jompa" Eriksson	10	1951/52-1960	123	69	2 SM-guld
	Arne Arvidsson (målvakt)	13	1952/53-1965	241	0	3 SM-guld
	Hans "Tjalle" Mild	11	1954/55-1965	179	7	3 SM-guld, Guldbollen 1964
	Olle "Lill-lappen" Hellström	9	1956/57-1968	147	6	2 SM-guld
	Ronney Pettersson (målvakt)	13	1958-1970	114	0	2 SM-guld
	Leif Skiöld	5	1960-1964	75	60	1 SM-guld, vann skytteligan 1964
	Sven Lindman	16	1965-1968, 1969-1980	312	49	1 SM-guld
	Tommy "Baloo" Berggren	13	1970-1982	291	55	Vann skytteligan 1978
	Vito Knezevic	12	1977-1988	245	19
	Leif Nilsson	9	1984-1992	211	3	1 Cupguld
	Stefan Rehn	9	1984-1989, 2000-2002	187	49	1 SM-guld, 1 Cupguld
	Andreas Isaksson (målvakt)	7	2001-2004, 2016-2018	135	0	2 SM-guld, 2 Cupguld, 133 landskamper
	Kim Källström	3	2002-2003, 2017	76	29	2 SM-guld, 1 Cupguld, 131 landskamper
	Daniel Sjölund	10	2003-2012	205	27	2 SM-guld, 2 Cupguld
	Magnus Eriksson	5	2016-2017, 2020-	89	25	Vann skytteligan 2017
	Mohamed Buya Turay	1	2019	29	15	1 SM-guld, vann skytteligan 2019
	Haris Radetinac	10	2013-	200	19	1 SM-guld, 1 Cupguld

Lista över Djurgårdens lagkaptener

Följande spelare har burit kaptensbindeln:

Säsong	Serie	Nat	Lagkapten	Vicekaptener
1986	Allsvenskan		Ulf Lundberg
1987	Division 1 Norra		Stephan Kullberg
1988	Allsvenskan
1989
1990
1991			Leif Nilsson
1992			Thomas Lundmark
1993	Division 1 Norra
1994			Kenneth Bergkvist
1995	Allsvenskan		Stefan Alvén
1996
1997	Division 1 Norra			Johan Andersson
1998
1999	Allsvenskan
2000	Superettan		Magnus Pehrsson	Magnus Samuelsson och Markus Karlsson
2001	Allsvenskan			Markus Karlsson och Patrik Eriksson-Ohlsson
2002			Markus Karlsson	Patrik Eriksson-Ohlsson
2003				Mikael Dorsin och Patrik Eriksson-Ohlsson
2004				Andreas Johansson och Johan Arneng
2005			Markus Johannesson	Toni Kuivasto och Johan Arneng
2006				Toni Kuivasto och Mattias Jonson
2007
2008
2009				Daniel Sjölund och Mikael Dahlberg
2010			Pa Dembo Touray
2011			Joel Riddez
2012			Joona Toivio
2013			Erton Fejzullahu
2014			Emil Bergström
2015
2016			Kevin Walker	Kebba Ceesay
2017			Kim Källström	Magnus Eriksson
2018			Jonas Olsson	Andreas Isaksson
2019			Marcus Danielson
2020			Jesper Karlström
2021			Magnus Eriksson	Jacob Une Larsson
2022
2023

Guldbollen

Följande spelare i Djurgården har fått Guldbollen:^[79]

• 1964 - Hans "Tjalle" Mild
• 1956 - Gösta "Knivsta" Sandberg

Allsvenska skytteligan

Den allsvenska skytteligan har vunnits av spelare i Djurgården fem gånger:^[80]

• 2019 - Mohamed Buya Turay - 15 mål
• 2017 - Magnus Eriksson - 14 mål
• 1978 - Tommy Berggren - 19 mål
• 1962 - Leif Skiöld - 21 mål
• 1950/1951 - Hasse Jeppson - 17 mål

För de interna skytteligavinnarna, se Djurgårdens IF Fotbollförenings statistik

Årets spelare

Utmärkelsen delas ut av styrelsen på årsmötet.

År	Land	Spelare	Notering
1993		Nebojsa Novakovic
1994		Johan Andersson
1995		Thor-André Olsen	Även utsedd till Årets Järnkamin
1996		Zoran Stojcevski
1997		Peter Langemar
1998		Michael Borgqvist	Även utsedd till Årets Järnkamin
1999		Samuel Wowoah
2000		Magnus Pehrsson
2001		Niclas Rasck
2002		Markus Karlsson
2003		Kim Källström
2004		Toni Kuivasto
2005		Tobias Hysén
2006		Pa Dembo Touray	Även utsedd till Årets Järnkamin
2007		Mattias Jonson
2008		Andrej Komac
2009		Petter Gustafsson
2010		Kasper Hämäläinen
2011		Joona Toivio
2012		Peter Nymann
2013		Daniel Amartey
2014		Kenneth Høie	Även utsedd till Årets Järnkamin
2015		Kerim Mrabti	Även utsedd till Årets Järnkamin
2016		Elliot Käck
2017		Andreas Isaksson
2018		Marcus Danielson
2019		Marcus Danielson (2)
2020		Aslak Fonn Witry
2021		Magnus Eriksson	Även utsedd till Årets Järnkamin
2022		Hjalmar Ekdal
2023		Marcus Danielson (3)	Även utsedd till Årets Järnkamin

Tränare

Trots att det inte med säkerhet är känt vem som var tränare i Djurgården innan hösten 1922 är det troligt att Birger Möller tog sig an den rollen under 1910-talet. Möller spelade som centerhalv i laget och var även förbundskapten i det norska landslaget.^[81]

Sammanställningen nedan bygger endast på serieresultat från Allsvenskan, Division 2, Division 3, Svenska serien och Superettan. Fram till och med 1989 räknades 2 poäng per vinst, från och med 1990 3 poäng.

Placering anges för hela säsongens matcher även om tränaren kom mitt i.

År[82]	Land	Tränare[82]	Division	Pl	M	V	O	F	P	Poängsnitt	Meriter/noteringar
2024		Kim Bergstrand & Thomas Lagerlöf	Allsvenskan		0	0	0	0	0	0,00
2023				4:a	30	15	5	10	50	1,67	Brons
2022				2:a	30	17	6	7	57	1,90	Silver (stora), slutspel i Conference League
2021				3:a	30	17	6	7	57	1,90	Silver (lilla)
2020				4:a	30	14	6	10	48	1,60	Brons
2019				1:a	30	20	6	4	66	2,20	Guld Allsvenskan
Totalt Kim Bergstrand & Thomas Lagerlöf 2019-2023					150	83	29	38	278	1,86
2018		Özcan Melkemichel	Allsvenskan	7:a	30	13	9	8	48	1,60	Guld Svenska cupen
2017				3:a	30	15	8	7	53	1,77	Silver (lilla)
Totalt Özcan Melkemichel 2017-2018					60	28	17	17	101	1.69
2016		Mark Dempsey	Allsvenskan	7:a	14	9	1	4	28	2,00
Totalt Mark Dempsey 2016					14	9	1	4	28	2.00
2016		Pelle Olsson	Allsvenskan	14:e	16	5	0	11	15	0,94	Sparkad
2015				6:a	30	14	9	7	51	1,70
2014				7:a	30	11	10	9	43	1,43
Totalt Pelle Olsson 2014-2016					76	30	19	27	109	1.43
2013		Per Mathias Høgmo	Allsvenskan	6:a	22	11	7	4	40	1,82	Final i Svenska cupen
Totalt Per Mathias Høgmo 2013					22	11	7	4	40	1.82
2013		Anders Johansson & Martin Sundgren	Allsvenskan	16:e	3	1	0	2	3	1,00	Interimtränare
Totalt Anders Johansson & Martin Sundgren 2013					3	1	0	2	3	1.00
2013		Magnus Pehrsson	Allsvenskan	16:e	5	0	1	4	1	0,20	Avgick
2012				9:a	30	8	13	9	37	1,23
2011				11:a	24	10	5	9	35	1,46
Totalt Magnus Pehrsson 2011-2013					59	18	19	22	73	1.24
2011		Lennart Wass	Allsvenskan	16:e	6	0	1	5	1	0,17	Sparkad
2010				10:a	30	11	7	12	40	1,33
Totalt Lennart Wass 2010-2011					36	11	8	17	41	1.14
2009		Andrée Jeglertz	Allsvenskan	14:e	18	5	3	10	18	1.00	Klarade sig kvar via kval
Totalt Andrée Jeglertz 2009					18	5	3	10	18	1.00
2009		Andrée Jeglertz & Zoran Lukić	Allsvenskan	15:e	12	3	2	7	11	0,92	Lukić avgick
Totalt Andrée Jeglertz & Zoran Lukić 2009					12	3	2	7	11	0.92
2008		Siggi Jónsson	Allsvenskan	12:a	30	9	9	12	36	1.20	Sparkad
2007				3:a	26	13	7	6	46	1,77	Silver (lilla)
Totalt Siggi Jónsson 2007-2008					56	22	16	18	82	1.46
2006		Anders Grönhagen	Allsvenskan	6:a	6	3	1	2	10	1,67
Totalt Anders Grönhagen 2006					6	3	1	2	10	1.67
2006		Kjell Jonevret	Allsvenskan	8:a	20	8	6	6	30	1,50	Sparkad
2005				1:a	26	16	5	5	53	2,04	Guld Allsvenskan,  Guld Svenska cupen
2004				4:a	14	8	4	2	28	2,00	Guld Svenska cupen,  Brons
Totalt Kjell Jonevret 2004-2006					60	32	15	13	111	1.85
2004		Zoran Lukić	Allsvenskan	8:a	12	3	4	5	13	1,08	Avgick
Totalt Zoran Lukić 2004					12	3	4	5	13	1.08
2003		Sören Åkeby & Zoran Lukić	Allsvenskan	1:a	26	19	1	6	58	2,23	Guld Allsvenskan
2002				1:a	26	16	4	6	52	2,00	Guld Allsvenskan,  Guld Svenska cupen
2001				2:a	26	13	8	5	47	1,81	Silver (stora)
2000			Superettan	1:a	30	20	3	7	63	2,10	Uppflyttning
1999			Allsvenskan	14:e	12	2	6	4	12	1,00	Nedflyttning
Totalt Sören Åkeby & Zoran Lukić 1999-2003					120	70	18	28	232	1.93
1999		Michael Andersson	Allsvenskan	12:a	14	3	3	8	12	0,86	Sparkad
1998			Division 1 Norra	1:a	26	17	3	6	54	2,08	Uppflyttning
Totalt Michael Andersson 1998-1999					40	20	6	14	66	1.65
1997		Roger Lundin	Division 1 Norra	2:a	26	17	6	3	57	2,19	Förlorade kvalet
Totalt Roger Lundin 1997					26	17	6	3	57	2.19
1996		Anders Grönhagen	Allsvenskan	13:e	26	8	3	15	27	1,04	Nedflyttning
1995				6:a	26	10	8	8	38	1,46
1994			Division 1 Norra	1:a	26	19	4	3	61	2,35	Uppflyttning
Totalt Anders Grönhagen 1994-1996					78	37	15	26	126	1.62
1993		Bo Petersson	Division 1 Norra	3:a	26	13	7	6	46	1,77
Totalt Bo Petersson 1993					26	13	7	6	46	1.77
1992		Thomas Lundin	Allsvenskan	7:a	18	6	5	7	23	1,28	Nedflyttning
Totalt Thomas Lundin 1992					18	6	5	7	23	1.28
1991		Lennart Wass	Allsvenskan	5:a	18	6	7	5	25	1,39
1990				5:a	22	9	6	7	33	1,50	Guld Svenska cupen
Totalt Lennart Wass 1990-1991					40	15	13	12	58	1.45
1989		Tommy Söderberg	Allsvenskan	6:a	22	9	5	8	23	1,05	Final i Svenska cupen
1988				3:a	22	9	9	4	27	1,23	SM-silver
1987			Division 1 Norra	1:a	26	16	6	4	38	1,46	Uppflyttning
Totalt Tommy Söderberg 1987-1989					70	34	20	16	88	1.26
1986		Björn Westerberg	Allsvenskan	12:a	22	7	1	4	15	0,68	Nedflyttning
1985			Division 2 Norra	1:a	26	16	8	2	40	1,54	Uppflyttning
Totalt Björn Westerberg 1985-1986					48	23	9	16	55	1.15
1984		Hans Backe	Division 2 Norra	3:a	26	12	11	3	35	1,35
1983				2:a	22	13	5	4	31	1,41	Förlorade kvalet
1982				1:a	22	13	4	5	30	1,36	Förlorade kvalet
Totalt Hans Backe 1982-1984					70	38	20	12	96	1.37
1981		Arve Mokkelbost	Allsvenskan	14:e	26	6	4	16	16	0,62	Nedflyttning
1980				12:e	26	7	7	12	21	0,81
Totalt Arve Mokkelbost 1980-1981					52	13	11	28	37	0.71
1979		Gösta Sandberg & Lars Arnesson	Allsvenskan	10:e	26	7	8	11	22	0,85
		Alan Ball Sr			0	0	0	0	0	0,00	Sparkad innan säsongen
Totalt Gösta Sandberg & Lars Arnesson 1979					26	7	8	11	22	0,85
1978		Bengt Persson	Allsvenskan	5:e	26	10	10	6	30	1,15
1977				10:e	26	7	10	9	24	0,92
1976				11:e	26	9	6	11	24	0,92
1975				3:a	26	13	8	5	34	1,31	Final i Svenska cupen
Totalt Bengt Persson 1975-1978					104	39	34	31	112	1.08
1974		Antonio Durán	Allsvenskan	8:a	26	9	8	9	26	1,00
1973				3:a	26	13	5	8	31	1,19	Silver (lilla)
1972				7:a	22	8	5	9	21	0,95
Totalt Antonio Durán 1975-1978					74	30	18	26	78	1.05
1971		Gösta Sandberg	Allsvenskan	4:a	22	11	4	7	26	1,18	Brons
1970				3:a	22	8	8	6	24	1,09	Silver (lilla)
1969				3:a	22	12	3	7	27	1,23	Silver (lilla)
1968				4:a	22	10	7	5	27	1,23	Brons
1967				2:a	22	10	8	4	28	1,27	Silver (stora)
Totalt Gösta Sandberg 1967-1971					110	51	30	29	132	1.20
1966		Torsten Lindberg	Allsvenskan	1:a	22	15	3	4	33	1,50	Guld Allsvenskan
1965				8:e	22	7	6	9	20	0,91
1964				1:a	22	13	5	4	31	1,41	Guld Allsvenskan
Totalt Torsten Lindberg 1964-1966					66	35	14	17	84	1.27
1963		Walter Probst	Allsvenskan	6:e	22	10	6	6	26	1,18
1962				2:a	22	11	8	3	30	1,36	Silver (stora)
1961			Division 2 Svealand	1:a	22	17	2	3	36	1,64	Uppflyttning
1960			Allsvenskan	11:e	19	8	1	10	17	0,89	Nedflyttning
Totalt Walter Probst 1960-1963					85	46	17	22	109	1.28
1960		George Raynor	Allsvenskan	11:e	3	0	1	2	1	0,33
Totalt George Raynor 1960					3	0	1	2	1	0.33
1959		Birger Sandberg & Knut Hallberg	Allsvenskan	1:a	11	7	3	1	17	1,55	Guld Allsvenskan
Totalt Birger Sandberg & Knut Hallberg 1959					11	7	3	1	17	1.55
1959		Lajos Szendrödi	Allsvenskan	2:a	11	4	7	0	15	1,36
1957/58				3:a	33	16	10	7	42	1,27	Silver (lilla)
Totalt Lajos Szendrödi 1957/58-1959					44	20	17	7	57	1.30
1956/57		Kjell Cronqvist	Allsvenskan	5:a	22	9	6	7	24	1,09
1955/56				3:a	22	12	3	7	27	1,23	Silver (lilla)
Totalt Kjell Cronqvist 1956/57-1957/58					44	21	9	14	51	1.16
1954/55		Frank Soo	Allsvenskan	1:a	22	14	5	3	33	1,50	Guld Allsvenskan
Totalt Frank Soo 1954/55					22	14	5	3	33	1.50
1953/54		David Astley	Allsvenskan	6:a	22	7	8	7	22	1,00
1952/53				3:a	22	11	4	7	26	1,18	Silver (lilla)
1951/52				7:a	22	10	3	9	23	1,05
1950/51				6:a	22	9	5	8	23	1,05	Final i Svenska cupen
Totalt David Astley 1950/51-1953/5					88	37	30	31	94	1.07
1949/50		Per Kaufeldt	Allsvenskan	8:a	22	8	2	12	18	0,82
1948/49			Division 2 Nordöstra	1:a	18	17	1	0	35	1,94	Uppflyttning
1947/48			Allsvenskan	11:e	22	6	5	11	17	0,77	Nedflyttning
1946/47				9:e	22	8	4	10	20	0,91
1945/46				10:e	22	7	2	13	16	0,73
1944/45			Division 2 Norra	1:a	18	13	1	4	27	1,50	Uppflyttning
Totalt Per Kaufeldt 1944/45-1949/50					124	59	15	50	133	1.07
1943/44		Einar Svensson	Division 2 Norra	3:a	18	10	3	5	23	1,28
1942/43				6:a	18	8	1	9	17	0,94
1941/42				5:a	18	6	4	8	16	0,89
1940/41				2:a	18	12	3	3	27	1,50
1939/40				2:a	18	10	6	2	26	1,44
1938/39				3:a	18	9	4	5	22	1,22
1937/38				2:a	18	8	6	4	22	1,22
1936/37			Allsvenskan	11:e	22	6	2	14	14	0,64	Nedflyttning
1935/36			Division 2 Östra	1:a	18	11	4	3	26	1,44	Uppflyttning
1934/35				4:a	6	6	0	0	12	2,00
Totalt Einar Svensson 1934/35/-1943/44					172	86	33	53	205	1.19
1934/35		Rudolf Kock & Samuel Lindqvist	Division 2 Östra		12	1	4	7	6	0,50	Djurgården fråndrogs 8 poäng pga otillåten spelare i fyra matcher.
1933/34				2:a	18	12	3	3	27	1,50
1932/33				3:a	18	9	6	3	24	1,33
Totalt Rudolf Kock & Samuel Lindqvist 1932/33-1934/35					48	22	13	13	57	1.19
1931/32		Samuel Lindqvist	Division 3 Östsvenska	1:a	18	14	2	2	30	1,67	Uppflyttning
1930/31				1:a	20	15	3	2	33	1,65
1929/30				1:a	22	15	4	3	34	1,55
Totalt Samuel Lindqvist 1929/30 -1931/32					60	44	9	7	97	1.62
1928/29		Bertil Nordenskjöld[83]	Division 2 Norra	9:a	18	5	4	9	14	0,78	Nedflyttning
1927/28			Allsvenskan	11:a	22	4	6	12	14	0,64	Nedflyttning
1926/27			Division 2 Östsvenska	1:a	18	17	0	1	34	1,89	Uppflyttning
1925/26				3:a	20	11	5	4	27	1,35
1924/25				3:a	20	11	4	5	26	1,30
1923/24			Svenska serien Östra	6:a	10	3	1	6	7	0,70	Nedflyttning
Totalt Bertil Nordenskjöld 1923/24 -1928/29					108	51	20	37	122	1.13
1922		John Smith Maconnachie[84]

Förklaringar:

• Pl = Placering, M = matcher, V = vinster, O = oavgjorda, F = förluster, P = poäng

Se även

• Djurgårdens IF
• Djurgårdens IF Dam
• Djurgårdens IF Hockey

Referenser

Noter