Division I i ishockey 1996/1997

Lagen i Division I 1996/1997.
– Division I Norra – Division I Västra
– Division I Östra – Division I Södra

Division I i ishockey 1996/1997 var säsongens näst högsta ishockeyserie i Sverige. Divisionen spelades i fyra serier med tio lag i varje. De två främsta lagen i varje serie gick vidare till Allsvenskan. Övriga lag fick spela i fortsättningsserierna. De två bästa lagen i respektive fortsättningsserie samt lag 3–6 i Allsvenskan gick vidare till Playoff. Två lag från Playoff samt de två främsta allsvenska lagen gick vidare till Kvalserien till Elitserien där de mötte Elitseriens två sämsta lag för att göra upp om vilka som fick spela i Elitserien nästa säsong.

Sedan förra säsongen hade åtta lag tagit sig upp från Division II: Teg, Örnsköldsvik, Borlänge, Kumla, Wisby, Österåker, Oskarshamn samt Olofström. Borlänge hade tidigare spelat i Division I under namnet HC Dobel. Från Elitserien flyttades Rögle ner. I den västra serien drog sig Team Gävle ur vilket gjorde att Kumla kunde flyttas upp. I den östra serien hade Södertälje avancerat till elitserien vilket gjorde att Haninge inte behövde flyttas ner. Nerflyttade Rögle placerades i den södra serien, men det jämnade ut sig med att Vita Hästen gick i konkurs och påverkade därför inte upp och nerflyttningarna i serien.

I den norra serien var Umeålaget Björklöven det klart bästa laget. Man förlorade bara en enda match (mot Timrå) och spelade ihop en målskillnad på 66 poäng. På andra plats kom Skellefteå AIK. Platserna i Allsvenskan gick till dessa båda lag. Övriga lag fick spela vidare i fortsättningsserien. Poängligan vanns av Kirunas Jarkko Aaltonen som presterade 27 poäng (17+10) på 18 matcher. Störst publik drog Timrå med i snitt &&&&&&&&&&&02289.&&&&&02 289 åskådare per match. Ett bidragande skäl var derbymatcherna mot Sundsvall. Även Skellefteå, Sundsvall, Björklöven, Kiruna och Boden hade ett publiksnitt på över &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 åskådare per match. Den norra serien som helhet drog i genomsnitt &&&&&&&&&&&01091.&&&&&01 091 personer per match vilket bara överträffades av den södra serien.^[1][2]

Den västra serien vanns som vanligt av Mora. Laget hade redan vunnit serien fem gånger sedan 1990. Förhandsspekulationerna hade därför främst handlat om vem som skulle ta den andra platsen till Allsvenskan. Det visade sig bli Kumla vilket var en mindre sensation. Laget spelade en säsong tidigare i Division II och fick en plats i Division I först efter att Team Gävle dragit sig ut. Den västra poängligan vanns av Moras Patrik Söderholm som gjorde 30 poäng (16+14) på 17 matcher. Störst publik drog Kumla med i genomsnitt 780 åskådare per match. Motsvarande siffra för den västra serien som helhet var 538 åskådare per match.^[1][3]

Denna säsong blev det jämnt i den östra serien. Med fem omgångar kvar låg Hammarby, Huddinge, Nyköping och Östervåla i topp med endast ett poängs marginal. Hammarby gick segrande ur fajten och vann serien till mångas förvåning. Laget hade förlorat ett tiotal spelare sedan förra säsongen och förhandstipsen lutade därför åt att laget skulle ha svårt att hävda sig. Den andra platsen till Allsvenskan togs av Huddinge med lika många poäng som Hammarby. Poängligan vanns av Huddinges Tomas Berg med 25 poäng (12+13) på 18 matcher. Flest åskådare drog Nyköping med i genomsnitt 846 personer i publiken. Den östra serien som helhet hade 454 åskådare per match vilket var sämst av de fyra serierna.^[1][4]

Den södra serien blev aldrig särskilt spännande, Linköping och Troja tog de allsvenska platserna med god marginal. Linköpings Matthias Nilimaa vann poängligan med 31 poäng (19+12) på 18 matcher. Publiken strömmade till matcherna i den södra serien. Alla lag utom Mariestad och Tranås hade ett snitt på ver &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 besökare på matcherna. Allra flest såg Linköpings matcher, &&&&&&&&&&&02725.&&&&&02 725 per match. Genomsnittet för hela serien var &&&&&&&&&&&01412.&&&&&01 412 per match vilket var den högsta siffran i de fyra grundserierna.^[1][5]

Troja och Björklöven tog platserna till Kvalserien till Elitserien. Skellefteå, Linköping, Mora och Huddinge gick vidare till Playoff.

När serien började fick lagen bonuspoäng baserat på sin placering i grundserien: Timrå 7p, Kiruna 6p, Sundsvall 5p, Boden 4p, Husum 3p, Örnsköldsvik 2p och Piteå 1p. Den norra fortsättningsserien vanns av ekonomiskt starka Timrå som satsade på att nå Elitserien till säsongen 1999/2000. Tvåa kom krisande Kiruna. Ekonomin var i botten och laget hade tappat för många viktiga spelare för att nå Allsvenskan som man hoppats, men man fick i alla fall den andra platsen till Playoff. Bottenstriden var jämn och först i sista omgången avgjordes det att Teg flyttades tillbaka till Division II och Örnsköldsvik fick spela i kvalserien.^[1][2]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Timrå IK	14	13	1	0	84	25	+59	34
2	Team Kiruna IF	14	8	3	3	63	36	+27	25
3	IF Sundsvall Hockey	14	6	3	5	45	41	+4	20
4	Bodens IK	14	4	6	4	38	43	−5	18
5	Husums IF	14	3	3	8	39	66	−27	12
6	Piteå HC	14	4	2	8	40	63	−23	11
7	Örnsköldsviks SK	14	3	2	9	57	67	−10	10
8	Tegs SK	14	3	4	7	40	65	−25	10

Före seriestarten utdelades bonuspoäng till lagen efter placering i grundserien: Grums 7p, Sunne 6p, Surahammar 5p, Falun 4p, Örebro 3p, Fagersta 2p och Borlänge 1p. Grums var förhandsfavoriten till segern och ledde också länge, men Sunne fick ordning på sitt spel och kom ifatt Grums i näst sista omgången och höll sedan förstaplatsen i sista omgången. Båda platserna i Playoff gick alltså till Värmland. Borlänge kom sist i serien och flyttas därmed ner till Division II till nästa säsong. Fagersta tog den näst sista platsen och får spela i kvalserien.^[1][3]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Sunne IK	14	9	2	3	71	49	+22	26
2	Grums IK	14	9	1	4	68	47	+21	26
3	Team Falun HF	14	8	1	5	45	44	+1	21
4	Örebro IK	14	8	1	5	63	43	+20	20
5	Surahammars IF	14	5	2	7	63	54	+9	17
6	IFK Munkfors	14	5	3	6	41	63	−22	13
7	Fagersta AIK	14	2	4	8	42	70	−28	10
8	Borlänge HF	14	3	0	11	40	63	−23	7

Inför seriestarten utdelades bonuspoäng till lagen grundat på placeringen i grundserien: Nyköping 7p, Östervåla 6p, Uppsala 5p, Arlanda 4p, Väsby 3p, Haninge 2p och Visby 1p. Uppsala hade förlorat många spelare inför säsongen och förhoppningarna var inte högre än att man hoppades hålla sig kvar i serien, men i fortsättningsserien spelade man trots det till sig en seger. Den andra platsen till Playoff togs av Nyköping. Sist i serien kom Österåker som därmed flyttades ner till Division II till nästa säsong medan Väsby fick spela kvalserien.^[1][4]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Uppsala/AIS	14	10	1	3	72	41	+31	26
2	IK Nyköpings Hockey 90	14	4	8	2	43	34	+9	23
3	Arlanda HC	14	5	6	3	64	48	+16	20
4	Östervåla IF	14	4	6	4	60	55	+5	20
5	Wisby Islanders HC	14	4	6	4	49	51	−2	15
6	Haninge HC	14	5	3	6	52	57	−5	15
7	Väsby IK HK	14	4	3	7	43	55	−12	14
8	IFK Österåker IK	14	2	3	9	32	74	−42	7

Till seriens början fick lagen bonuspoäng efter placering i grundserien: Västervik 7p, Oskarshamn 6p, Tingsryd 5p, Mörrum 4p, Mariestad 3p, Olofström 2p samt Rögle 1p. Serien vanns av Tingsryd med god marginal före Västervik. Båda platserna till Playoff gick alltså till Småland. Ängelholmslaget Rögle krisade. I november beslutade man sälja alla sju nyförvärven för att rädda ekonomin. Det slutade med en plats näst sist i serien och tillsammans med jumbon Olofström fick man spela i kvalserien om en plats i Division I till nästa säsong.^[1][5]

Playoff spelades av tolv lag, två vinnare fick varsin plats i Kvalserien till Elitserien. De deltagande lagen bestod av lag 3–6 från Allsvenskan samt de två främsta från respektive fortsättningsserie. Lagen från fortsättningsserierna möttes i Playoff 1. Vinnarna gick vidare och mötte lagen från Allsvenskan i Playoff 2. Vinnarna från andra omgångens playoff möttes sedan i finaler om platserna i kvalserien. Vinnare av poängligan blev Moras Jonas Ohlsson med 14 poäng (1+13) på 15 matcher. Störst publik drog matchen Linköping–Nyköping i andra omgången, &&&&&&&&&&&03233.&&&&&03 233 personer kom för att se matchen. ^[6][7]

Från Division I kvalificerade sig Troja, Björklöven, Linköping och Skellefteå för kvalserien. De två första via Allsvenskan och de två senare via playoff.

I den norra, västra och östra serien flyttades sista laget direkt ner till Division II vilket innebar att endast ett lag från dessa serier kvalade. Därmed fanns det utrymme för ett Division II-lag att gå upp i varje serie. I den södra serien gick de två sista lagen till kvalserien vilket innebar att båda lagen kunde hålla sig kvar till nästa säsong. En chans de tog.^[8] I den östra gruppen kom Väsby trea och skulle egentligen flyttas ner, men då Wisby Islanders gick i konkurs fick laget deras plats.^[9]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Örnsköldsviks SK	6	5	0	1	38	18	+20	10
2	Lejonströms SK	6	5	0	1	29	17	+12	10
3	Kalix HF	6	1	1	4	20	36	−16	3
4	Clemensnäs HK	6	0	1	5	13	29	−16	1

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Bofors IK	6	4	1	1	23	21	+2	9
2	IFK Arboga IK	6	3	1	2	28	20	+8	7
3	Fagersta AIK	6	2	2	2	31	27	+4	6
4	Team Gävle/GGIK	6	0	2	4	13	27	−14	2

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Lidingö HC	10	8	1	1	47	23	+24	17
2	IFK Tumba	10	6	2	2	30	20	+10	14
3	Väsby IK HK	10	5	2	3	43	33	+10	12
4	Järfälla HC	10	4	2	4	39	35	+4	10
5	Nacka HK	10	2	1	7	27	47	−20	5
6	Botkyrka IF	10	1	0	9	26	54	−28	2

Noter

Tryckta källor

• Årets ishockey 1997 – Janne Stark red., Strömberg/Brunnhages förlag ISSN 0282-860X

Webbreferenser

• Championnat de Suède 1996/97