Division I i ishockey 1984/1985

Division I
Säsong1984/1985
VinnareModo AIK (Allsvenska finalen)
UppflyttadeModo AIK
HV71
NedflyttadeAntjärns IK
HC Dobel
IFK Ore
KBA-67
Södertälje-Pojkarnas AIF
Sweden relief location map.jpg
Antjärns IK
Bodens BK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
IK Polar
Kiruna AIF
Modo AIK
Piteå HC
Tegs SK
Timrå IK
Östersunds IK
Falu IF
HC Dobel
IFK Ore
IK VIK Hockey
Malungs IF
Mora IK
S/G Hockey
Sundsvall/Tunadals IF
Vallentuna BK
Väsby IK
Bofors IK
Huddinge IK
HV71
IK Vita Hästen
IK Westmannia
Mariestad BoIS
Nacka HK
Skövde IK
Örebro IK
Hammarby IF
Hanhals BK
HC Dalen
IF Troja-Ljungby
KBA-67
Mölndals IF
Mörrums GoIS IK
Nybro IF
Rögle BK
Tingsryds AIF
Västra Frölunda HC
Lagen i Division I 1984/1985.
Division I Norra – Division I Norra Division I Västra – Division I Västra
Division I Östra – Division I Östra Division I Södra – Division I Södra

Division I i ishockey 1984/1985 var den näst högsta divisionen för ishockey i Sverige under säsongen. Divisionen bestod av 40 lag uppdelade i fyra serier – Norra, Västra, Östra och Södra – som spelades i 18 omgångar. De två främsta lagen i varje grundserie gick vidare till Allsvenskan. Kvarvarande lag spelade vidare i samma serier och mötte varandra inbördes ytterligare två gånger, vilket innebar 32 spelade omgångar totalt. De två främsta lagen i Allsvenskan möttes i en final om en plats i Elitserien. Lag 3–6 i Allsvenskan gick vidare till playoff tillsammans med de två främsta lagen i varje fortsättningsserie. Vinnaren av playoff gick vidare till kvalserien till Elitserien. Det sista laget i varje fortsättningsserie flyttades ner till Division II och det näst sista laget gick till kvalspel om en plats i Division I nästa säsong.

Deltagande lag

Sedan förra säsongen hade Modo (Örnsköldsvik) och Västra Frölunda (Göteborg) flyttats ner från Elitserien. Från Division II hade följande lag flyttats upp: Antjärn (Härnösand), Dalen (Norrahammar), Mölndal, Ore (Furudal), Polar (Sollefteå) och SPAIF (Södertälje).

Bofors, Mariestad, Skövde och Örebro hade flyttats från västra serien till östra och S/G Hockey (Gävle), Sundsvall, Vallentuna, VIK (Västerås), Väsby (Upplands Väsby) och Westmannia (Köping) från östra till västra serien. HV71 (Jönköping) flyttades från den södra till den östra serien.

Division I Norra
Antjärns IK
Bodens BK
Clemensnäs/Rönnskärs IF
IK Polar
Kiruna AIF
Modo AIK
Piteå IF
Tegs SK
Timrå IK
Östersunds IK
Division I Västra
Falu IF
HC Dobel
IFK Ore
IK VIK Hockey
Malungs IF
Mora IK
S/G Hockey
Sundsvall/Tunadals IF
Vallentuna BK
Väsby IK
Division I Östra
Bofors IK
Huddinge IK
HV71
IK Vita Hästen
IK Westmannia
Mariestads BoIS
Nacka HK
Skövde IK
Södertälje-Pojkarnas AIF
Örebro IK
Division I Södra
Hanhals BK
HC Dalen
IF Troja-Ljungby
KBA-67
Mölndals IF
Mörrums GoIS
Nybro IF
Rögle BK
Tingsryds AIF
Västra Frölunda HC

Grundserier

Division I Norra

Storfavorit denna säsong var Modo som flyttats ner från Elitserien och nu siktade på att ta sig tillbaka. Grundserien i division I utgjorde inget större hinder för den målsättningen. Modo vann serien med endast fem tappade poäng. Bland Modos spelare återfanns målvakten Hardy Åström, forwardarna Lars Molin och Michael Hjälm. Andraplatsen, som också gav en plats till Allsvenskan, togs sensationellt av Skellefteås andralag Clemensnäs/Rönnskärs IF (normalt förkortat till CRIF). Lagets nye tränare Anders Sandström ansågs vara en del av succén.[1]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Modo AIK18151217260+11231
2Clemensnäs/Rönnskärs IF1812248477+726
3Timrå IK189368674+1221
4Östersunds IK188467369+420
5Tegs SK187659796+120
6IK Polar189188995−619
7Piteå IF1871108694−815
8Kiruna AIF186397583−815
9Bodens BK18401456117−618
10Antjärns IK18211558111−535

Division I Västra

Före säsongsstarten nämndes Mora, Falun, VIK och S/G som favoriter till de allsvenska platserna. Men i Falun hade skulder på nästan tre miljoner kronor uppdagats under sommaren och det var länge oklart om laget ens skulle spela. Mora var inne i en generationsväxling och kunde inte heller svara mot förväntningarna. VIK började däremot serien med tio raka segrar och såg helt överlägsna ut. S/G åkte på en förlust mot VIK, men kom efter det igen med tio vinster på rad. Med i fajten om platserna i Allsvenskan var också Vallentuna till den fjortonde omgången då de förlorade hemma mot Falun och kom för långt efter. De sista omgångarna var VIK och S/G själva i toppen. Seriesegern gick till S/G mycket tack vare en seger mot VIK i näst sista omgången.[2]

NrLagSVOFGMIMMSP
1S/G Hockey18160213066+6432
2IK VIK Hockey18151214549+9631
3Vallentuna BK18131410474+3027
4Mora IK188287666+1018
5Falu IF189097676018
6Väsby IK188287683−718
7Malungs IF18521179116−3712
8Sundsvall/Tunadals IF18511273101−2811
9HC Dobel18401465135−708
10IFK Ore18131452110−585

Division I Östra

Storsatsande HV71 var nya i den östra serien. Inför säsongen hade man rekryterat Roland Eriksson och Ivan Hansen från Leksand och det gav utdelning. HV började säsongen med att vinna de två första matcherna med 15–1 och den tredje med 14–3. Örebro började inte alls lika starkt utan förlorade två av de tre första matcherna och efter det tog det till den åttonde omgången innan de kunde inta andraplatsen, men väl där höll man den. Både HV71 och Örebro gick vidare till Allsvenskan.[3]

NrLagSVOFGMIMMSP
1HV7118161115266+8633
2Örebro IK18150311460+5430
3IK Vita Hästen18122411465+4926
4Huddinge IK18112510271+3124
5Mariestads BoIS189187877+119
6Nacka HK18711091104−1315
7Bofors IK18421266105−3910
8Skövde IK18411367122−559
9IK Westmannia18311476125−497
10Södertälje-Pojkarnas AIF18311464129−657

Division I Södra

Västra Frölunda var nykomlingar, nerflyttade från Elitserien, och storfavoriter till en av de allsvenska platserna. Redan från början visade man att man var överlägsna de flesta av lagen genom att rada upp segrar med tvåsiffrig målskillnad. De enda som bjöd Frölunda på något motstånd var Troja från småländska Ljungby. De placerades sig strax bakom Västra Frölunda i tabellen och tog den andra platsen till Allsvenskan.[4]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Västra Frölunda HC18160213251+8132
2IF Troja-Ljungby18151211153+5831
3Mörrums GoIS18102610692+1422
4Hanhals BK189278993−420
5Rögle BK188379273+1919
6Tingsryds AIF1881994110−1617
7HC Dalen1853107394−2113
8Mölndals IF18511252106−5411
9Nybro IF18411365100−359
10KBA-671822145092−426

Allsvenskan

Modo och Troja vidare till Allsvenska finalen, medan Västra Frölunda, S/G Hockey, HV71 och VIK-Hockey gick vidare till playoff. För Örebro och CRIF var säsongen färdigspelad.

NrLagSVOFGMIMMSP
1Modo AIK1410227742+3522
2IF Troja-Ljungby148157265+717
3Västra Frölunda HC147257263+916
4S/G Hockey147167368+515
5HV71146268972+1714
6IK VIK Hockey145457161+1014
7Örebro IK145275658−212
8Clemensnäs/Rönnskärs IF14101330111−812

Fortsättningsserier

Division I Norra forts

Norra serien efter jul innebar inga större omkastningar i tabellen. Timrå och Östersund behöll sina platser i toppen och fick därmed varsin plats i playoff. Piteå och Kiruna blev säsongens besvikelser. Förra säsongen toppade de serien nu slutade femma respektive sexa. Sist i tabellen placerade sig Boden och Antjärn. De gjorde upp om kval och nerflyttning i sista omgången. Boden vann matchen med 2–1 och tog kvalplatsen, medan Antjärn flyttades ner till Division II.[1]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Timrå IK321859170122+4841
2Östersunds IK321697140107+3341
3IK Polar3216313160142+1835
4Tegs SK3212812155161−632
5Piteå IF3212416151180−2928
6Kiruna AIF3210616128149−2126
7Bodens BK328222103187−8418
8Antjärns IK Nedflyttad 326224109187−7814

Division I Västra forts

Vallentuna hade skaffat sig ett försprång med nio poäng under höstserien och trots att Mora vaknade till liv och endast noterades för en förlust under vintern kunde de inte hämta in ett så stort försprång. Vallentuna vann serien med Mora några poäng efter, båda lagen gick vidare till playoff. Sist i serien placerade sig nykomlingen Ore som bara vann en enda match under hela säsongen. Laget flyttades ner till Division II. Näst sist placerade sig Dobel som utmärkte sig med stora förluster, 15–1 mot S/G var den största. De klarade sig undan nerflyttning trots allt och fick en plats i kvalserien fr.a. tack vare fyra segrar mot Ore.[2]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Vallentuna BK322237182117+6547
2Mora IK32212915692+6444
3Falu IF3217213163130+3336
4Väsby IK3215314154149+533
5Sundsvall/Tunadals IF3212218143173−3026
6Malungs IF3210319134197−6323
7HC Dobel327124117223−10615
8IFK Ore Nedflyttad 32132878206−1285

Division I Östra forts

Efter juluppehållet var Huddinge starkaste laget. De passerade Vita Hästen och tog seriesegern med fyra poängs marginal. Huddinge och Vita Hästen gick vidare till playoff och sedan var det elva poäng ner till Mariestad. Nacka hade före säsongsstarten övervägt att inte spela, men efter att man fått ett samarbetsavtal med Djurgården vågade man satsa. Ny tränare blev Torgny Bendelin som hämtades från Roma. Sist i serien placerade sig nykomlingen SPAIF vilket innebar nerflyttning till Division II. Skövde placerade sig näst sist och gick vidare till kvalserien.[3]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Huddinge IK32232719098+9248
2IK Vita Hästen322048196131+6544
3Mariestads BoIS3215314145149−433
4Nacka HK3214117174179−529
5Bofors IK3210418128182−5424
6IK Westmannia329122150210−6019
7Skövde IK327322110206−9617
8Södertälje-Pojkarnas AIF Nedflyttad 327124130208−7815

Division I Södra forts

I den södra serien föll Mörrum igenom. Från en tredjeplats i höstserien föll man till en fjärdeplats i fortsättningsserien och hade ingen chans på playoffplatserna. Vinnare blev istället Hanhals som säkrade playoffplatsen redan i 29:de omgången. Den andra platsen till playoff tog Rögle under ledning av tränaren Sven-Åke Svensson. Kvalplatsen slogs Dalen och Nybro om att slippa. Avgörandet kom i sista omgången. Nybro behövde ta in två poäng, vilket man gjorde, men lyckades inte hämta in hela målskillnaden och Dalen klarade sig undan kvalplatsen. Sist kom KBA-67 som flyttades ner till Division II.[4]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Hanhals BK3218212184166+1838
2Rögle BK3215512160125+3535
3Tingsryds AIF3215413165181−1634
4Mörrums GoIS IK3212416166187−2128
5Mölndals IF3212317117166−4927
6HC Dalen3211417125149−2426
7Nybro IF3211417127156−2926
8KBA-67 Nedflyttad 325522108165−5715

Playoff

De två främsta lagen från varje fortsättningsserie samt lag 3–6 från Allsvenskan spelade playoff. Lagen från fortsättningsserierna möttes i Playoff 1 och vinnarna gick vidare till Playoff 2 där lagen från Allsvenskan väntade. Segrarna från Playoff 2 möttes i Playoff 3 och de som vann där gick vidare till kvalserien till Elitserien. Lagen möttes i två matcher, en borta och en hemma, för att avgöra vem som gick vidare. Oavgjorda matcher avgjordes med sudden death. Om lagen vann en match vardera spelades en tredje match för att avgöra vem som gick vidare.

I första omgången ställdes lagen från den norra serien mot lagen från den västra och lagen från den östra serien ställdes mot den södra. Segraren i en serie ställdes mot tvåan i den andra. Den norra seriens lag slogs ut direkt i första omgången. Mellan den östra och södra serien var det jämnare, båda matchserierna krävde en omspelsmatch för att avgöras. I den sista matchen mellan Hanhals och Vita Hästen ledde till bråk. På läktaren slogs en norrköpingssupporter medvetslös. Även på rinken och i tränarbåsen rök man ihop med varandra.[5]

 
Playoff 1Playoff 2Playoff3
 
                      
 
0
 
 
Timrå IK50
 
0
 
Mora IK 614
 
Mora IK542
 
 
Västra Frölunda HC 353
 
 
0
 
 
Västra Frölunda HC442
 
 
IK VIK Hockey 738
 
 
0
 
 
IK VIK Hockey 1210
 
0
 
Hanhals BK30
 
Hanhals BK 687
 
 
IK Vita Hästen746
 
 
0
 
 
Huddinge IK 233
 
0
 
Rögle BK141
 
Huddinge IK453
 
 
S/G Hockey 545
 
 
0
 
 
S/G Hockey32
 
 
HV71 85
 
 
0
 
 
HV71 116
 
0
 
Vallentuna BK34
 
Vallentuna BK 857
 
 
Östersunds IK463
 

HV71 och IK VIK Hockey vidare till Kvalserien.

Kvalserien till Elitserien i ishockey

Kval till Division I

I kvalserierna möttes de tre vinnande lagen från playoff i Division II:s regioner med vårseriernas näst sämsta lag i samma region. De två främsta lagen i varje kvalserie fick en plats i Division I nästa säsong, övriga lag fick spela i Division II.[6]

Norra

Boden försvarade sin plats i Division I och Kiruna återtog sin plats efter en säsong i Division II. Två matcher; Boden–Kiruna och Malå–Boden ställdes in då de inte påverkade vilka lag som flyttades upp.

NrLagSVOFGMIMMSP
1IFK Kiruna Uppflyttad54103717+209
2Bodens BK43103017+137
3Munksund-Skuthamns SK6204424204
4Malå IF50051750−330

Västra

Grums och Hofors kvalificerade sig för Division I nästa säsong, medan Borlänge-laget Dobel förlorade sin plats och fick spela i Division II kommande säsong. Då IFK Lidingö tvingades tacka nej till sin plats p.g.a. att man saknade ishall så flyttades även Skutskärs SK Uppflyttad (som bästa trea) upp till nästa säsong.

NrLagSVOFGMIMMSP
1Grums IK Uppflyttad64023217+158
2Hofors HC Uppflyttad64022818+108
3Skutskärs SK64022826+28
4HC Dobel Nedflyttad 60061744−270

Östra

Skövde försvarade sin plats i Division I och Lidingö kvalificerade sig, men tvingades avstå då de inte hade någon ishall. Istället ersattes de av det tredjelag som tagit flest poäng, nämligen Skutskär i den västra serien.

NrLagSVOFGMIMMSP
1IFK Lidingö Uppflyttad63122627−17
2Skövde IK63032927+26
3Nyköpings BIS62222425−16
4Linköpings HC6213303005

Södra

Nybro försvarade sin plats i Division I, medan Malmö återkommer efter en säsong i Division II.

NrLagSVOFGMIMMSP
1Nybro IF64112318+59
2Malmö IF Uppflyttad64023116+158
3Kungälvs IK63122430−67
4Tranås AIF60062135−140

Referenser

Noter
  1. ^ [a b] Lasse Pettersson (1985). Janne Stark. red. ”Ingen trodde på CRIF”. Ishockey 1985 (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 162–165. ISSN 0347-2221. 
  2. ^ [a b] Sven-Erik Karlsson (1985). Janne Stark. red. ”Falun och Mora räckte inte mot VIK och S/G”. Ishockey 1985 (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 166–169. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ [a b] Perarne Sanglert (1985). Janne Stark. red. ”HV:s satsning höll”. Ishockey 1985 (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 170–173. ISSN 0347-2221. 
  4. ^ [a b] Sven Elofsson (1985). Janne Stark. red. ”Odramatisk i toppen”. Ishockey 1985 (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 174–177. ISSN 0347-2221. 
  5. ^ Perarne Sanglert (1985). Janne Stark. red. ”HV vann efter dramatik”. Ishockey 1985 (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 183–184. ISSN 0347-2221. 
  6. ^ Janne Stark, red (1985). ”Kval till division I”. Ishockey 1985 (Stockholm: Brunnhages Förlag): sid. 206–207. ISSN 0347-2221. 
Tryckta källor
  • Ishockey 1985 – Janne Stark red., Brunnhages förlag ISSN 0347-2221
Webbreferenser


Media som används på denna webbplats

Sweden relief location map.jpg
Författare/Upphovsman: Eric Gaba (Sting - fr:Sting) and NordNordWest, Licens: CC BY-SA 3.0
Blank relief location map of Sweden
Blue pog.svg
Shiny blue button/marker widget.
Red pog.svg
Shiny red button/marker widget. Used to mark the location of something such as a tourist attraction.
Yellow pog.svg
Shiny yellow button/marker widget. Used to mark the location on a map.
Green pog.svg
Shiny green button/marker widget.
Dark Green Arrow Up.svg
Darker green arrow up.