Division I i ishockey 1959/1960 var den sextonde säsongen med division I som högsta serie inom ishockeyn i Sverige. Serien bestod av sexton lag indelade i två grupper som båda spelades som dubbelserier om fjorton omgångar. De två främsta lagen i varje grupp var kvalificerade för fortsatt spel i mästerskapsserien om titeln svenska mästare. De två sämsta lagen flyttades ner till Division II.
Den norra gruppen dominerades av Gävle, Leksand och Skellefteå och först i näst sista omgången blev det klart att Leksand inte skulle nå mästerskapsserien. Nykomlingarna Nacka och Rönnskär (från Skellefteå) placerade sig sist och flyttades tillbaka till Division II. I den södra gruppen var Djurgården överlägsna med endast två förlorade poäng (oavgjort två gånger mot Grums). Det andra topplaget i serien var Södertälje och de tog den andra platsen till mästerskapsserien. Grums lyckades inte återupprepa fjolårets bedrift och det gjorde inte heller något annat Värmlandslag, även om förhoppningarna funnits före säsogsstarten. Nykomlingarna Västra Frölunda (Göteborg) och Karlberg (Stockholms innerstad) placerade sig sist och flyttades tillbaka till Division II. Bristen på riktiga topplag föranledde Djurgården att motionerade vid Svenska Ishockeyförbundets årsmöte att högsta serien skulle bantas ner till en grupp.[1][2]
^ [ab] Martin Lehman & Gea Lundberg (1960). Åke Palmstrand. red. ”Division I och SM 1959-1960”. Årets Ishockey 1960 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 77–132. ISSN0282-860X.
^Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. "Del 2". Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 163. Libris2510994. ISBN 91-86184-49-0
^Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. "Del 2". Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 149. Libris2510994. ISBN 91-86184-49-0