Division II i ishockey 1962/1963

Division II i ishockey
Säsong	1962/1963
Antal lag	81
Grundserievinnare	Clemensnäs IF (Norra A); IFK Umeå (Norra B); Strömsbro IF (Östra A); Hammarby IF (Östra B); Fagersta AIK (Västra A); IK Viking (Västra B); IFK Norrköping (Södra A); Östers IF (Södra B)
Uppflyttade	Clemensnäs IF; IK Viking; Strömsbro IF; Östers IF
Nedflyttade	Bonäs IK; Hagalunds IS; Heffners/Ortvikens IF; IF Uve; IFK Trollhättan; Jonstorps IF; Kungälvs IK; Medle SK; Ockelbo IF; SK Iron; Tibro IK; Tingsryds AIF; Vansbro AIK; Västerviks AIS; Västerås SK; Ytterån/Waplans SK; Åkers IF; Åsele IK; Älvsjö AIK
	← 1961/1962 1963/1964 →

Division II i ishockey 1962/1963 var näst högsta divisionen i svensk ishockey under säsongen och spelades med 81 lag i åtta grupper, 13 lag mer än förra säsongen. Segraren i varje grupp gick vidare till kval för Allsvenskan. De sämsta lagen i varje grupp flyttades ner till Division III.^[1]^[2]

Nya lag

Division II Norra A: Glommersträsk/Lappträsk IF, Luleå SK, Medle SK och Piteå IF
Division II Norra B: Heffners/Ortvikens IF, Järveds IF, Vännäs AIK och Ytterån/Waplans SK
Division II Östra A: Alfta GIF, Avesta BK, Häradsbygdens SS, Ockelbo IF och Strömsbro IF
Division II Östra B: Karlbergs BK, Kungsholms IF, Solna HC och Älvsjö AIK
Division II Västra A: IF Eyra, Karlskoga IF (från Västra B), SK Iron, Västerås SK
Division II Västra B: Forshaga IF, Gais (från Södra B), IFK Trollhättan, Kungälvs IK, Norrby IF (från Södra B) Tibro IK och IF Uve
Division II Södra A: Tranås AIF, Västerviks AIS och Åkers IF
Division II Södra B: IFK Oskarshamn, Jonstorps IF, Tingsryds AIF och Vättersnäs IF

Forshaga, Karlberg, Strömsbro och Tranås hade flyttats ner från Allsvenskan. Övriga lag hade, om inte annat anges, flyttats upp från division III.^[1]^[2]

Division II Norra

Grupp A

Gruppen vanns av Clemensnäs från Skellefteå efter kamp med de två Kiruna-lagen. Den 20 januari hade Kiruna AIF gått upp i ledning efter seger mot Rönnskär och Medle samma helg. Inför den sjuttonde omgången hade man nu ledning med två poäng före Clemensnäs och en match mer spelad. I nästa omgång tappade man segern mot Skellefteå som gick från 6–4 till 6–7 under de sista fem minuterna av mötet och det visade sig bli avgörande för seriens utgång. Clemensnäs återtog ledningen och endast IFK Kiruna hade en chans att utmana om segern inför sista omgången. Clemensnäs avsevärt mycket bättre målskillnad gjorde dock att chansen var högst teoretisk och Clemensnäs säkrade gruppsegern med vinst mot Piteå i sista omgången. Glommersträsk, Luleå och Medle placerade sig på nedflyttningsplats – men bara Medle kom att flyttas ner till nästa säsong.^[3]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Clemensnäs IF	20	16	2	2	136	55	+81	34
2	IFK Kiruna	20	15	2	3	122	73	+49	32
3	Kiruna AIF	20	13	2	5	121	75	+46	28
4	Skellefteå IF	20	12	3	5	132	90	+42	27
5	Rönnskärs IF	20	10	3	7	107	85	+22	23
6	Piteå IF	20	9	5	6	72	65	+7	23
7	Bodens BK	20	9	3	8	98	86	+12	21
8	Jörns IF	20	5	0	15	68	98	−30	10
9	Glommersträsk/Lappträsk IF	20	4	2	14	72	125	−53	10
10	Luleå SK	20	4	0	16	45	119	−74	8
11	Medle SK	20	2	0	18	62	164	−102	4

Grupp B

Inför säsongen var IFK Umeå, eller "Björklöven" som de kallades i folkmun, storfavoriter till segern – förväntningar som de inte hade några problem att infria. Med tre omgångar kvar hade de redan säkrat segern och kvalplatsen till Allsvenskan. Åsele, Ytterån (Krokom) och Heffners (Sundsvall) placerade sig sist på nedflyttningsplats till division III.^[4]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IFK Umeå	18	15	2	1	118	33	+85	32
2	Sollefteå IK	18	14	0	4	110	71	+39	28
3	Skönvik/Sunds IF^[a]	18	13	1	4	93	56	+37	27
4	Järveds IF	18	9	3	6	78	68	+10	21
5	Vännäs AIK	18	9	1	8	83	82	+1	19
6	IFK Nyland	18	7	1	10	75	90	−15	15
7	Tegs SK	18	6	0	12	67	99	−32	12
8	Heffners/Ortvikens IF	18	4	1	13	67	92	−25	9
9	Ytterån/Waplans SK	18	4	1	13	55	109	−54	9
10	Åsele IK	18	3	2	13	65	111	−46	8

Anmärkning

^ Årets ishockey uppger att Skönvik/Sund har 28 poäng, men om man kontrollräknar tabellen ser man att den inte stämmer helt. Summerar man matchresultaten som också redovisas, ser man att Skönvik har tre segrar och en oavgjord vilket alltså innebär 27 poäng och inte 28.

Division II Östra

Grupp A

Gruppen vanns överlägset av Gävlelaget Strömsbro. De vann 17 matcher i rad och förlorade först i sista omgången då seriesegern redan var klar. I slutsammanställningen skiljde det elva poäng ner till tvåan Alfta. På nedflyttningsplats till division III placerade sig Bonäs (Mora), Ocklebo och Vansbro.^[5]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Strömsbro IF	18	17	0	1	124	29	+95	34
2	Alfta GIF	18	10	3	5	84	63	+21	23
3	IK Warpen	18	9	3	6	73	69	+4	21
4	Ludvika FfI	18	9	2	7	76	71	+5	20
5	Avesta BK	18	8	1	9	72	73	−1	17
6	Falu BS	18	7	2	9	72	68	+4	16
7	Häradsbygdens SS	18	6	3	9	65	80	−15	15
8	Bonäs IK	18	6	2	10	58	90	−32	14
9	Ockelbo IF	18	3	5	10	48	88	−40	11
10	Vansbro AIK	18	3	3	12	53	94	−41	9

Grupp B

Innan säsongstart var Hammarby storfavoriter. Med 14 seriesegrar i Division I var de Sveriges genom tiderna främsta ishockeylag vid denna tid och hade inga problem att vinna gruppen. De vann samtliga matcher och spelade ihop en målskillnad på över 100 mål. I den slutliga tabellen var marginalen till tvåan Traneberg 12 poäng. Sist placerade sig Hagalund och Älvsjö som flyttades ner till division III.^[6]^[a]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Hammarby IF	18	18	0	0	141	37	+104	36
2	Tranebergs IF	18	11	2	5	87	52	+35	24
3	Solna HC	18	11	0	7	60	62	−2	22
4	Karlbergs BK	18	10	0	8	89	66	+23	20
5	Sundbybergs IK	18	9	1	8	87	68	+19	19
6	Nacka SK	18	9	0	9	76	81	−5	18
7	Kungsholms IF	18	8	1	9	71	79	−8	17
8	Mälarhöjdens IK	18	8	0	10	63	72	−9	16
9	Älvsjö AIK	18	4	0	14	62	108	−46	8
10	Hagalunds IS	18	0	0	18	35	146	−111	0

Anmärkning:

^ Även Mälarhöjden placerade sig på nedflyttningsplats. Att de ändå klarar sig från nedflyttning tycks bero på att Svenska Ishockeyförbundet infört krav på konstfrusen is för att ett lag ska flyttas upp till Division II något som sakandes på Gotland där division III Södra Östsvenska C spelades. Inget lag kunde därför flyttas upp från den divisionen.^[7]

Division II Västra

Grupp A

Fagersta, som varit favoriter flera år i rad, lyckades nu vinna gruppen för första gången. Laget fick även mycket publicitet genom sitt kanadensiska nyförvärv Des Moroney som fungerade som spelande tränare och var inblandad i flera spektakulära bråk på isen. På andra plats i gruppen placerade sig Surahammar som legat strax bakom Fagersta genom större delen av seriespelet. FAIK kunde säkra segern först i sista omgången. På nedflyttningsplats placerade sig Lindesberg, Västerås SK och Iron (Uppsala). Lindesberg klarade sig från nedflyttning vilket vilket sammanfaller med att Karlskoga IF gick samman med Bofors IF och lämnade en plats ledig i gruppen.^[8]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Fagersta AIK	18	15	1	2	127	44	+83	31
2	Surahammars IF	18	14	1	3	116	60	+56	29
3	Örebro SK	18	11	1	6	96	76	+20	23
4	IK Westmannia	18	10	0	8	96	88	+8	20
5	Karlskoga IF	18	9	1	8	92	72	+20	19
6	IFK Arboga	18	8	3	7	87	81	+6	19
7	IF Eyra	18	8	2	8	73	84	−11	18
8	IFK Lindesberg	18	4	3	11	73	104	−31	11
9	Västerås SK	18	2	3	13	52	112	−60	7
10	SK Iron	18	1	1	16	59	150	−91	3

Grupp B

Favoriter till segern var Gais (Göteborg), Forshaga, Färjestad (Karlstad) och Viking (Hagfors). Tidigt var det Forshaga och Viking som tog ledningen, men i åttonde omgången kunde Färjestad gå om och vann sedan seriefinalen mot Viking bara för att sedan förlora mot Gais. Viking höll sig på andraplatsen tills det i trettonde omgången återigen var seriefinal mot Färjestad och den gången var det Hagsforslagets tur att vinna och ta över serieledningen. Under återstoden av gruppspelet förlorade Viking bara ett poäng och kunde hålla undan för FBK och vinna serien ganska klart till slut. Fyra lag placerade sig på nedflyttningplats då man spelat med elva lag denna säsong och ämnade spela med tio nästa. De nedflyttade lagen var: Tibro, Uve (Uddeholm i Hagfors kommun), Trollhättan och Kungälv.^[9]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IK Viking	20	17	2	1	128	52	+76	36
2	Färjestads BK	20	14	2	4	135	54	+81	30
3	Forshaga IF	20	15	0	5	110	57	+53	30
4	IFK Munkfors	20	13	1	6	88	53	+35	27
5	Norrby IF	20	10	0	10	87	96	−9	20
6	Gais	20	8	1	11	83	75	+8	17
7	IFK Sunne	20	8	1	11	76	87	−11	17
8	Tibro IK	20	8	1	11	74	108	−34	17
9	IF Uve	20	8	0	12	88	107	−19	16
10	IFK Trollhättan	20	3	0	17	50	133	−83	6
11	Kungälvs IK	20	2	0	18	45	142	−97	4

Division II Södra

Grupp A

Serien vanns som förväntat av IFK Norrköping, med det tidigare allsvenska laget Tranås på andraplatsen. Med i striden om seriesegern var även Sleipner som ledde serien när tre omgångar återstod. Åker (från Åkers styckebruk) och Västervik placerade sig på de två sista platserna och flyttades ner till division III.^[10]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	IFK Norrköping	16	13	1	2	75	32	+43	27
2	Tranås AIF	16	12	2	2	77	29	+48	26
3	IK Sleipner	16	11	2	3	69	42	+27	24
4	Nyköpings AIK	16	8	2	6	74	49	+25	18
5	BK Kenty	16	8	2	6	65	63	+2	18
6	BK Remo	16	5	2	9	65	68	−3	12
7	Nyköpings SK	16	5	0	11	67	64	+3	10
8	Västerviks AIS	16	3	1	12	44	109	−65	7
9	Åkers IF	16	1	0	15	36	116	−80	2

Grupp B

Efter höstens spel ledde Malmö serien ett poäng före Öster och Husqvarna som i sin tur var två poäng före Taberg. På trettondagen besegrade dock Taberg lokalkonkurrenten Husqvarna med 11-9 efter att de återfått Kenny Booth som varit avstängd. I omgången därpå förlorade Taberg mot Malmö och nu var de båda Jönköpingslagen inte längre med i toppstriden. I den följande seriefinalen i Malmö kunde Öster vinna efter ett avgörande mål en och en halv minut före slutsignalen. Efter det tappade Öster inte fler poäng och Malmö kunde därför inte komma ifatt. I botten av gruppen placerades sig Jonstorp, Tingsryd och Oskarshamn, de sistnämnda klarade sig från nedflyttning när Öster fick en plats i Allsvenskan.^[11]

Nr	Lag	S	V	O	F	GM	IM	MS	P
1	Östers IF	18	15	3	0	143	61	+82	33
2	Malmö FF	18	16	0	2	134	61	+73	32
3	Tabergs SK	18	11	2	5	106	68	+38	24
4	Husqvarna IF	18	10	2	6	98	67	+31	22
5	IF Troja	18	9	3	6	108	75	+33	21
6	Alvesta SK	18	8	2	8	73	100	−27	18
7	Vättersnäs IF	18	6	2	10	88	92	−4	14
8	IFK Oskarshamn	18	4	0	14	61	93	−32	8
9	Tingsryds AIF	18	2	1	15	52	139	−87	5
10	Jonstorps IF	18	1	1	16	49	156	−107	3

Kval till Division I

Kvalen till Allsvenskan resulterade i tre nykomlingar tog plats i högsta serien, nämligen Öster (Växjö), Viking (Hagfors) och Clemensnäs (Skellefteå). Dessutom återkom Strömsbro (Gävle) till Allsvenskan. Detta innebar att förhandsfavoriterna Hammarby misslyckades med att avancera.^[12]

Nr	Lag	S	V	F	GM	IM	MS	P
1	Strömsbro IF	6	4	2	28	31	−3	8
2	Clemensnäs IF	6	3	3	26	25	+1	6
3	Hammarby IF	6	3	3	26	29	−3	6
4	IFK Umeå	6	2	4	32	27	+5	4

Nr	Lag	S	V	F	GM	IM	MS	P
1	Östers IF	6	5	1	25	25	0	10
2	IK Viking	6	4	2	34	17	+17	8
3	IFK Norrköping	6	2	4	15	19	−4	4
4	Fagersta AIK	6	1	5	18	31	−13	2

Se även

Division I i ishockey 1962/1963

Referenser

Fotnoter

^ [a b] Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. "Del 2". Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 164–165. Libris 2510994. ISBN 91-86184-49-0
^ [a b] Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 287–290. Libris 7745572. ISBN 91-85110-94-9
^ Allan Laisfeldt (1963). Åke Palmstrand. red. ”Comeback efter 7 år”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 150–153. ISSN 0282-860X.
^ Stig Lundmark (1963). Åke Palmstrand. red. ”Umeås förväntningar infriade”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 154–155. ISSN 0282-860X.
^ Lars Kjell (1963). Åke Palmstrand. red. ”Strömsbro suverän seriesegrare”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 156–159. ISSN 0282-860X.
^ Bertil Elbe (1963). Åke Palmstrand. red. ”Hammarby IF tog 14 raka segrar”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 160–163. ISSN 0282-860X.
^ Age Franking (1963). Åke Palmstrand. red. ”Kanske två konstfrusna banor nästa säsong på Gotland”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 279-280. ISSN 0282-860X.
^ Runar Wiklund (1963). Åke Palmstrand. red. ”Äntligen seger för FAIK”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 164–167. ISSN 0282-860X.
^ Jan Carlsson (1963). Åke Palmstrand. red. ”5:e gången gillt för Viking”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 168–170. ISSN 0282-860X.
^ Runar Wiklund (1963). Åke Palmstrand. red. ”Sleipner ledde men IFK Norrköping kom igen”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 171-173. ISSN 0282-860X.
^ Gustav Kapellner (1963). Åke Palmstrand. red. ”Öster igen”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 174–176. ISSN 0282-860X.
^ Åke Palmstrand, red (1963). ”Strömsbro comback med nykomlingarna Viking, Öster och Clemensnäs”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 177-180. ISSN 0282-860X.

Webbreferenser

Championnat de Suède 1962/63

[5] Årets ishockey uppger att Skönvik/Sund har 28 poäng, men om man kontrollräknar tabellen ser man att den inte stämmer helt. Summerar man matchresultaten som också redovisas, ser man att Skönvik har tre segrar och en oavgjord vilket alltså innebär 27 poäng och inte 28.

[9] Även Mälarhöjden placerade sig på nedflyttningsplats. Att de ändå klarar sig från nedflyttning tycks bero på att Svenska Ishockeyförbundet infört krav på konstfrusen is för att ett lag ska flyttas upp till Division II något som sakandes på Gotland där division III Södra Östsvenska C spelades. Inget lag kunde därför flyttas upp från den divisionen.^[7]

[SI75-1] [a b] Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. "Del 2". Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 164–165. Libris 2510994. ISBN 91-86184-49-0

[puck-2] [a b] Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 287–290. Libris 7745572. ISBN 91-85110-94-9

[3] Allan Laisfeldt (1963). Åke Palmstrand. red. ”Comeback efter 7 år”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 150–153. ISSN 0282-860X.

[4] Stig Lundmark (1963). Åke Palmstrand. red. ”Umeås förväntningar infriade”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 154–155. ISSN 0282-860X.

[6] Lars Kjell (1963). Åke Palmstrand. red. ”Strömsbro suverän seriesegrare”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 156–159. ISSN 0282-860X.

[7] Bertil Elbe (1963). Åke Palmstrand. red. ”Hammarby IF tog 14 raka segrar”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 160–163. ISSN 0282-860X.

[8] Age Franking (1963). Åke Palmstrand. red. ”Kanske två konstfrusna banor nästa säsong på Gotland”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 279-280. ISSN 0282-860X.

[10] Runar Wiklund (1963). Åke Palmstrand. red. ”Äntligen seger för FAIK”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 164–167. ISSN 0282-860X.

[11] Jan Carlsson (1963). Åke Palmstrand. red. ”5:e gången gillt för Viking”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 168–170. ISSN 0282-860X.

[12] Runar Wiklund (1963). Åke Palmstrand. red. ”Sleipner ledde men IFK Norrköping kom igen”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 171-173. ISSN 0282-860X.

[13] Gustav Kapellner (1963). Åke Palmstrand. red. ”Öster igen”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 174–176. ISSN 0282-860X.

[14] Åke Palmstrand, red (1963). ”Strömsbro comback med nykomlingarna Viking, Öster och Clemensnäs”. Årets Ishockey 1963 (Vällingby: Strömberg Förlag): sid. 177-180. ISSN 0282-860X.

[1]

[2]

[3]

[4]

[a]

[5]

[6]

[a]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

Navigation

Navigering

Temaportaler