Division II i ishockey 1960/1961

Division II i ishockey
Säsong1960/1961
Antal lag65
GrundserievinnareBodens BK (Norra A)
IFK Umeå (Norra B)
Örebro SK (Västra A)
Västra Frölunda IF (Västra B)
Morgårdshammars IF (Östra A)
Karlbergs BK (Östra B)
Tranås AIF (Södra A)
Tabergs SK (Södra B)
UppflyttadeKarlbergs BK
Morgårdshammars IF
Tranås AIF
Västra Frölunda IF
NedflyttadeAlfta GIF
Arnemarks SK
Avesta BK
GIF Sundsvall
Heffners IF
IK Sturehov
Luleå SK
Norrahammars GoIS
Saltsjöbadens IF
Skärplinge IK
Tibro IK
Vallentuna BK
Vänersborgs IF
Vättersnäs IF
Åkers IF

Division II i ishockey 1960/1961 var näst högsta divisionen i svensk ishockey under säsongen och spelades med 65 lag i åtta grupper, ett lag mer än förra säsongen. Grupperna hade åtta lag vardera (Norra A hade nio lag) och segraren i varje grupp gick vidare till kval för Allsvenskan. De två sämsta lagen i varje grupp flyttades ner till Division III.[1][2]

Nya lag

Karlberg, Nacka, Rönnskär och Västra Frölunda hade flyttats ner från Allsvenskan, de övriga nya lagen hade flyttats upp från division III.[1][2]

Division II Norra

Grupp A

Inför säsongsstarten var lagen från Skellefteå favoriter som vanligt. Sedan 1955 hade ett Skelleftelag kvalat till allsvenskan varje år och ingen trodde på någon annan utgång denna säsongen heller. Fr.a. var det Skellefteå IF som var favoriter, men även Rönnskär och Clemensnäs nämndes. I Norrbotten var tongångarna mer pessimistiska, bl.a. för att man inte hade några konstfrusna banor vilket blivit allt vanligare i de högre divisionerna. När serien väl startade var det Clemensnäs som gick bäst, men redan i fjärde omgången gick Boden upp i ledningen och sedan fortsatten topplagen att slå varandra i en serie som blev spännande. Inför sista omgången ledde Boden gruppen med ett poäng före Skellefteå och Kiruna och kunde hålla undan genom att vinna med 11–6 mot bottenlaget IFK Luleå. Norrbotten fick därmed sin första gruppsegrare i Division II Norra A.[3]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Bodens BK1612139457+3725
2Skellefteå IF16112310048+5224
3Kiruna AIF1610246960+922
4IFK Kiruna1610158379+421
5Clemensnäs IF1610066439+2520
6Rönnskärs IF1651105370−1711
7IFK Luleå1633105685−299
8Luleå SK Nedflyttad 1640125193−428
9Arnemarks SK Nedflyttad 1620144988−394
Grupp B

För femte gången på sex säsonger placerade sig Nyland som tvåa i gruppen och denna gång var det Umeå som besegrade dem. Älgarna spelade ojämnt och placerade sig därför på en tredjeplats trots att de lyckats besegra de båda topplagen. Nykomlingarna Åsele gick direkt in på en fjärdeplats. Sist i gruppen kom Sundsvallslagen Heffners och GIF som båda flyttades ner till division III.[4]

NrLagSVOFGMIMMSP
1IFK Umeå14120210931+7824
2IFK Nyland1411039634+6222
3IF Älgarna148066557+816
4Åsele IK147164364−2115
5Sollefteå IK146176958+1113
6IK Boston146174945+413
7Heffners IF Nedflyttad 14221045115−706
8GIF Sundsvall Nedflyttad 1411122799−723

Division II Östra

Grupp A

Gruppen blev jämn och spännande. I sista omgången möttes Mora och Morgårdshammar i gruppfinal där segraren skulle vinna gruppen. Vid oavgjort kunde överraskningslaget Vansbro vinna gruppen om de samtidigt vann sin match mot Ludvika. Men Morgårdshammar vann sin match borta mot Mora med 3–1 och säkrade därmed kvalplatsen genom bättre målskillnad än tvåan Vansbro. Avesta och Alfta placerade sig sist och flyttades ner till division III.[5]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Morgårdshammars IF149148142+3919
2Vansbro AIK149146561+419
3Mora IK148157243+2917
4IK Warpen147257657+1916
5Ludvika FfI147076067−714
6Sandvikens IF146176474−1013
7Avesta BK Nedflyttad 145275167−1612
8Alfta GIF Nedflyttad 14101343101−582
Grupp B

Innan serien startade höll IK Göta favoritskapet. Karlberg som spelat i Allsvenskan föregående säsong hade gjort en så svag insats då att man inte på riktigt räknade med dem ens i division II. Det var dock ett misstag. När säsongen summerades hade Karlberg segrat på målskillnad före Sundbyberg på samma poäng. IK Göta fick nöja sig med en tredjeplats efter en förlustsvit mitt i serien. Nerflyttningsplatserna gick till Saltsjöbaden och Vallentuna – de senare hade f.ö. fått platsen i division II efter att Råsunda IS tackat nej.[1][6]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Karlbergs BK1410139253+3921
2Sundbybergs IK1410138354+2921
3IK Göta147166654+1215
4Stocksunds IF147166178−1715
5Nacka SK146178678+813
6Hagalunds IS146084641+512
7Saltsjöbadens IF Nedflyttad 144194880−329
8Vallentuna BK Nedflyttad 1430115195−446

Division II Västra

Grupp A

Gruppen präglades av en mild vinter och att inget av de deltagande lagen hade tillgång till konstfrusen is. Örebros båda lag (Örebro SK och Sturehov) hade särskilt svårt att få fram is att spela på och efterhand som matcher flyttades blev tabellen allt mer haltande med lag som hade olika många spelade matcher. Örebro SK inledde dock med att vinna över storfavoriterna Fagersta på bortaplan i relativt överlägsen stil och visade därmed att de ville vara med i toppstriden. ÖSK vann även returmatchen i Örebro och med det borde gruppesegern varit klar, men ÖSK hade i slutet av serien tre hemmamatcher på tre dagar och förlorade en av matcherna mot Surahammar så när slutomgången spelades hade Fagersta fortfarande möjlighet att gå om. Med tio sekunder kvar av matchen kunde dock ÖSK säkra gruppsegern före Fagersta som endast nådde oavgjort i sin sista match. En händelse som bidrog till dramatiken i gruppen var att ÖSK anlänt en och en halv timme sent till sin match mot Skärplinge vilket lett till mycket skriverier i tidningarna. Den slutliga domen från Svenska Ishockeyförbundet blev att matchen skulle spelas om.[7]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Örebro SK1412119443+5125
2Fagersta AIK14102211947+7222
3Surahammars IF148247358+1518
4Karlskoga IF147346353+1017
5Almtuna IS146088165+1612
6IFK Arboga145277064+612
7Skärplinge IK Nedflyttad 1421113588−535
8IK Sturehov Nedflyttad 14011318135−1171
Grupp B

Det göteborgska laget Västra Frölunda vann gruppen helt överlägset utan att förlora ett enda poäng. Bakom dem placerade sig fyra värmlandslag. Främst av dem var IK Viking från Hagfors. Sist i gruppen placerade sig Tibro och Vänersborg som flyttades ner till division III. Årets match blev när Färjestad mötte Frölunda hemma i Karlstad medan de fortfarande hade en teoretisk chans att vinna gruppen. Hela &&&&&&&&&&&05658.&&&&&05 658 åskådare såg Frölunda vinna matchen med 6–12. På hemmaplan gjorde Frölunda f.ö. mer än tio mål i sex av sju matcher, två matcher vann de med 20 måls marginal.[8]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Västra Frölunda IF14140017135+13628
2IK Viking1491410453+5119
3IFK Munkfors148247850+2818
4Färjestads BK148158454+3017
5IFK Sunne147076062−214
6Mariestads CK145093496−6210
7Tibro IK Nedflyttad 14401040111−718
8Vänersborgs IF Nedflyttad 14001423133−1100

Division II Södra

Grupp A

Gruppsegern gick med till Tranås med fyra poängs marginal trots att man efter halva serien enbart låg på fjärde plats. En segersvit på sju matcher under andra halvan gjorde att Tranås kunde vända och vinna. Nykomlingarna Boxholm och Åker placerade sig sist o h flyttades ner till division III igen.[9]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Tranås AIF1411127947+3223
2BK Remo148336841+2719
3IFK Norrköping148157139+3217
4BK Kenty147258364+1916
5IK Sleipner147166339+2415
6Nyköpings SK144464563−1812
7Boxholms IF14301144100−566
8Åkers IF Nedflyttad 1420123191−604
Grupp B

Vid juluppehållet ledde Ljungbylaget Troja gruppen före Malmö, Öster (Växjö) och Taberg. Efter jul föll Troja två gånger mot Taberg samtidigt som Malmö förlorade mot en match mot Växjö. Sammantaget innebar det att Taberg gick upp i ledningen med Malmö hack i häl. När de båda lagen senare möttes i seriefinal vann Taberg med 5–2 vilket blev avgörande för att de tog kvalplatsen. Sist i gruppen placerade sig Vättersnäs och Norrahammar som flyttades ner till division III.[10]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Tabergs SK1411128836+5223
2Malmö FF1410138838+5021
3IF Troja1410047559+1620
4Östers IF148157359+1417
5Husqvarna IF146177162+913
6Växjö IK1440105789−328
7Vättersnäs IF Nedflyttad 14301157113−566
8Norrahammars GoIS Nedflyttad 1420124577−324

Kval till Division I

I den södra gruppen var Västra Frölunda överlägsna favoriter och i stort sett lika överlägsna på rinken. Endast en förlorad match mot Tranås då serien redan var avgjord. Den andra platsen till allsvenskan stod mellan Taberg och Tranås som möttes i en avgörande match i sista omgången. Hela &&&&&&&&&&&06909.&&&&&06 909 åskådare – småländskt rekord – såg Tranås vinna med 4–3 och bli det första småländska laget i Allsvenskan. I den norra gruppen var det jämnare. Morgårdshammar vann ett poäng före Karlberg som säkrade sin plats först i sista omgången när de besegrade ett Morgårdshammar som redan var klara.[11]

NrLagSVOFGMIMMSP
1Morgårdshammars IF Uppflyttad64113120+119
2Karlbergs BK Uppflyttad64023322+118
3Bodens BK63122729−27
4IFK Umeå60061535−200
NrLagSVOFGMIMMSP
1Västra Frölunda IF Uppflyttad65013017+1310
2Tranås AIF Uppflyttad6402171708
3Tabergs SK62042221+14
4Örebro SK61051125−142

Se även

Referenser

Fotnoter
  1. ^ [a b c] Stark Janne, Andersson Hasse, red (1997). Svensk ishockey 75 år: ett jubileumsverk i samband med Svenska ishockeyförbundets 75-årsjubileum. "Del 2". Vällingby: Strömberg/Brunnhage. sid. 162–164. Libris 2510994. ISBN 91-86184-49-0 
  2. ^ [a b] Berglund, Helge, red (1972). Pucken: en bok om svensk ishockey. Stockholm: Strömbergs idrottsböcker. sid. 285–287. Libris 7745572. ISBN 91-85110-94-9 
  3. ^ Allan Laisfeldt (1961). Åke Palmstrand. red. ”Boden skrev hockeyhistoria”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 132–134. ISSN 0282-860X. 
  4. ^ Stig Lundmark (1961). Åke Palmstrand. red. ”Da capo på förra säsongen”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 135–137. ISSN 0282-860X. 
  5. ^ Lars Kjell (1961). Åke Palmstrand. red. ”Hård strid i Dalarna”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 138–140. ISSN 0282-860X. 
  6. ^ Bertil Elbe (1961). Åke Palmstrand. red. ”KB smög sig till seriesegern”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 141–143. ISSN 0282-860X. 
  7. ^ Pelle Jacobson (1961). Åke Palmstrand. red. ”Nya ÖSK tog hem slutspurten”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 144–146. ISSN 0282-860X. 
  8. ^ Ingvar Maxe (1961). Åke Palmstrand. red. ”Ingen kunde hota V. Frölunda”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 144–146. ISSN 0282-860X. 
  9. ^ Tage Nilsson (1961). Åke Palmstrand. red. ”Tranås form dröjde men kom i tid”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 150–152. ISSN 0282-860X. 
  10. ^ Gustav Kapellner (1961). Åke Palmstrand. red. ”Taberg drog återigen längsta strået”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 153–156. ISSN 0282-860X. 
  11. ^ Martin Lehman (1961). Åke Palmstrand. red. ”Kvalen till Division I”. Årets Ishockey 1961 (Vällingby: Strömbergs Förlag): sid. 157–164. ISSN 0282-860X. 
Webbreferenser

Media som används på denna webbplats