Diucatangara

	Diucatangara; Status i världen: Livskraftig (lc)
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Djur; Animalia
Stam	Ryggsträngsdjur; Chordata
Understam	Ryggradsdjur; Vertebrata
Klass	Fåglar; Aves
Ordning	Tättingar; Passeriformes
Familj	Tangaror; Thraupidae
Släkte	Diuca
Art	Diucatangara; D. diuca
Vetenskapligt namn
	§ Diuca diuca
Auktor	(Molina, 1782)
Utbredning
Synonymer
	Diukafink
	Hitta fler artiklar om fåglar med Fågelportalen

Diucatangara^[2] (Diuca diuca) är en fågel i familjen tangaror inom ordningen tättingar.^[3] Den förekommer i buskmarker, odlingsbygd och öknar i södra Sydamerika. Beståndet anses vara livskraftigt.

Utseende och läte

Diucatangaran är en distinkt och prydligt tecknad finkliknande tangara. Fjäderdräkten är huvudsakligen grå ovan, på vingar och stjärt svartaktig, med en vit strupe som kontrasterar med i övrigt gråaktig undersida. I flykten syns stora vita hörn på stjärten. Sången består av rätt ljudligt gladlynt tjippande. Arten är närmast lik glaciärtangaran, men denna förekommer endast högt upp i Anderna från Peru till norra Chile och överlappar därför endast begränsat i utbredning.^[4]

Utbredning och systematik

Diucatangaran förekommer i södra Sydamerika. Den delas in i fyra underarter med följande utbredning:^[3]

Diuca diuca crassirostris – Anderna i norra Chile och norra Argentina
Diuca diuca diuca – Anderna i centrala Chile och centrala Argentina
Diuca diuca chiloensis – Chiloé (utanför västra Chile)
Diuca diuca minor – Argentina (Córdoba till Santa Cruz), flyttar till sydöstra Brasilien

Släktskap

Diucatangaran placeras numera som ensam art i släktet Diuca. Tidigare delade den släktet tillsammans med glaciärtangaran, men DNA-studier visar att de trots likartat utseende endast är avlägset släkt. Denna har därför lyfts ut ur Diuca till egna släktet Chionodacryon alternativt inkluderats i Idiopsar tillsammans med nära släktingarna talustangara, vitstrupig tangara och sadeltangara. Diucatangaran står istället närmast guvernanttangara (Gubernatrix cristata) och varfågeltangara (Neothraupis fasciata).^[5]

Familjetillhörighet

Liksom andra finkliknande tangaror placerades denna art tidigare i familjen Emberizidae. Genetiska studier visar dock att den är en del av tangarorna.^[6]

Levnadssätt

Diucatangaran är en vanlig fågel i låglänta områden, i buskmarker, odlingsbygd och i Patagonien även i öknar. Den födosöker på marken och ses ofta utmed vägkanter, på gräsmattor och i steniga sluttningar, med karakteristisk släpig gång. Fågeln påträffas också sittande i busktoppar eller på ledningar, framför allt under sången. Arten uppträder ofta i småflockar, gärna tillsammans med andra fröätande fåglar.^[4]

Status

Arten har ett stort utbredningsområde och beståndet anses stabilt. Internationella naturvårdsunionen IUCN listar den därför som livskraftig (LC).^[1]

Namn

Fågelns svenska och vetenskapliga artnamn liksom släktesnamnet kommer av Diuca eller Siuca, Mapuchefolkets namn på diucatangaran.^[7]

Referenser

^ [a b] Birdlife International 2016 Diuca diuca Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
^ [a b] Cookson, M., C. H. Richart, and K. J. Burns (2021). Diuca Finch (Diuca diuca), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.codfin1.01.1
^ Barker, F.K., K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette (2013), Going to Extremes: Contrasting Rates of Diversification in a Recent Radiation of New World Passerine Birds, Syst. Biol. 62, 298-320.
^ Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.
^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör diucatangara.
Bilder & media
Wikispecies har information om Diuca diuca.
Artförteckning
Läten på xeno-canto.org

[IUCN-1] [a b] Birdlife International 2016 Diuca diuca Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.

[SOF-2] Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14

[CC-3] [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11

[BOW-4] [a b] Cookson, M., C. H. Richart, and K. J. Burns (2021). Diuca Finch (Diuca diuca), version 1.1. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.codfin1.01.1

[5] Barker, F.K., K.J. Burns, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette (2013), Going to Extremes: Contrasting Rates of Diversification in a Recent Radiation of New World Passerine Birds, Syst. Biol. 62, 298-320.

[6] Burns, K.J., A.J. Shultz, P.O. Title, N.A. Mason, F.K. Barker, J. Klicka, S.M. Lanyon, and I.J. Lovette, (2014), Phylogenetics and diversification of the tanagers (Passeriformes: Thraupidae), the largest radiation of Neotropical songbirds, Mol. Phylogenet. Evol. 75, 41-77.

[7] Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

Navigation

Navigering

Temaportaler