Ditmar Koel

Ditmar Koel
Del av fönstermålning av Koel i Hamburgs rådhus, utförd av Christian Wilhelm Allers och förstörd under andra världskriget.
Rådsherre i Hamburg
Tid i befattningen 1528–1542
Amtman i Bergedorf
Tid i befattningen 1542–1548
Företrädare	Nikolaus Bardewik
Efterträdare	Gottschalk von Wickede II
Borgmästare i Hamburg
Tid i befattningen 1542–1563
Företrädare	Matthias Rheder
Efterträdare	Albert Hackemann
Född	1500
Död	22 september 1563 (63 år)
Nationalitet	Tysk
Yrke	sjökapten, borgmästare
Religion	protestantism
Barn	Dithmar Koehl, g.m. Cecilia von Holten
Militärtjänst
I tjänst för	Vendisk-Pommerska Hansan i Tyskland
Grad	Amiral
Slag/Krig	1524 mot Claus Kniphoff 1536 mot Friedrich von Hadeln 1559 försvaret av Hamburg-Moorburg mot Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg

Vapensköld för Ditmar Koel

Ditmar Koel, även Dithmar Koehl, född 1500, död 22 september 1563 i Hamburg, var en tysk sjökapten och sjörövarjägare, rådsherre samt mellan 1548 och 1563 borgmästare i Hamburg.

Biografi

Ditmar Koel förde år 1524 kommandot över ett av fyra tvåmastade fartyg i amiralen Simon Parsevals flotta. Den 7 oktober deltog han i ett sjöslag mot piraten Claus Kniphoff på Osterems utanför floden Ems mynning vid Greetsiel.

Koel lyckades efter åtta timmars kamp äntra Kniphoffs skepp Gallion, och han förde i triumf de fängslade piraterna och ett rikt byte till Hamburg, där piraterna avrättades. ^[1] Fyra år senare, 1528 belönades Koel med att bli rådsherre i Hamburgs rådhus.

1536 var Koel amiral för en flotta varmed han förhindrade Pfalzgreven Friedrich von Hadeln att överkorsa Elbes biflod Unterelbe, varpå von Hadelns planerade rövartåg i Holstein gick om intet.^[2]

1542 blev Koel Amtman i Bergedorf, ^[3], han stöttade reformationen, införde en ny kyrkoordning och hade en stor del i att protestantismen befästes som religion i Hamburg.

1548 valdes Ditmar Koel till borgmästare i Hamburg.^[2], ett ämbete han innehade fram till sin död.

1559 ledde han försvaret av Hamburg-Moorburg mot angreppet av hertig Otto II av Braunschweig-Lüneburg-Harburg.^[2] 1562 reste han med två rådskollegor på ett diplomatiskt besök till Köpenhamn för att avsluta en tvist med danske kungen. Besöket kröntes med framgång, och han återvände till Hamburg, där han avled 1563.

Platser och annat uppkallade efter Ditmar Koel

Gator

• Ditmar-Koel-Strasse i centrala Hamburg (adress för Sveriges konsulat i Hamburg)
• Ditmar-Koel-Strasse i Cuxhaven

Fartyg

• Det kanadadensiska ångfartyget "Ditmar Koel".
• 1935 Lotsbåten "Ditmar Koel"
• 1955 Ångbåten "Ditmar Koel" ägd av Emil Offen & Co.
• 1958 En lotsbåt byggd av Meyer-Werft i Papenburg.

Bilder

• 

  Fönstermålning av Koel i Hamburgs rådhus, utförd 1895 av Christian Wilhelm Allers och förstörd under andra världskriget.

• 

  Vapensköld för Ditmar Koel, urklippt från fönsterbilden

• 

  Staty över Ditmar Koel vid basen av Kersten-MilesBrücke, Seewartenstrasse i Hamburg

Se även

• släkten Koehl

Källor

• Bardo Metzger: Ditmar Koel und die Einführung der Reformation in Bergedorf. In: Kirche zwischen Dorf und Stadt: St. Petri und Pauli zu Hamburg-Bergedorf in der Geschichte. Convent Verlag. Hamburg, 2002. ISBN 3-934613-46-2
• Friedrich Georg Buek: Die hamburgischen Oberalten, ihre bürgerliche Wirksamkeit und ihre Familien, Sidan 70, Perthes & Besser 1857 (Digital version)
• N. Wilckens, Hamb. Ehren-Tempel, Hamburg 1770, S. 14 ff.
• O. Beneke, Hamb. Geschichten und Sagen, 2. Aufl., Hamburg 1854, S. 172 ff

Noter