Disposition
Disposition (latin disposi'tio), anordning, uppdelning; mått och steg, anstalt; förfogande; benägenhet, håg; fallenhet; sinnesstämning, befinnande kan syfta på:
- Inom utbildningsvetenskap: en persons attityd, etik och värderingar som påverkar lärande. Exempel på dispositioner i lärande är att ta ansvar och uthållighet.
- Inom musikvetenskap: inrättningen av ett tonstycke; kostnadsförslag till eller sammansättningen av stämmorna och mekaniken i ett orgelverk (se orgeldisposition); en sångrösts tillfälliga beskaffenhet eller tillstånd.
- Inom retorik: den konstnärliga eller logiska anordningen av stoffet i ett litterärt arbete (avhandling, uppsats, tal och så vidare), se dispositio.
- Inom krigsvetenskap: ibland förekommande benämning på de anordningar en befälhavare vidtar för utförandet av en marsch, inledandet och utkämpandet av en strid och så vidare. Vanligen utges dispositionerna i form av order.
- Inom medicin: mottaglighet, medfödd eller förvärvad fallenhet (för någon sjukdom).
- Inom textförfattande: ordning och fördelning av innehållet.
Sammansättningar
- Dispositionsprincipen – den på parternas rätt att förfoga över tvistens föremål vilande grundsatsen
- Dispositionsrätt – rätten att disponera någonting
- Bokslutsdisposition – åtgärder som ett företag gör för att skjuta upp beskattning av företagets resultat
- Orgeldisposition – en uppställning som visar hur en orgels register (eller stämmor) fördelar sig
- Predisposition – en sedan tidigare grundlagd böjelse eller mottaglighet
Media som används på denna webbplats
Logo for disambiguation pages.