Dipodomys stephensi
| Dipodomys stephensi Status i världen: Starkt hotad[1] | |
.jpg) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Däggdjur Mammalia |
| Infraklass | Högre däggdjur Eutheria |
| Ordning | Gnagare Rodentia |
| Familj | Påsmöss Heteromyidae |
| Släkte | Känguruspringmöss Dipodomys |
| Art | Dipodomys stephensi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dipodomys stephensi | |
| Auktor | (Merriam, 1907) |
| Synonymer | |
| Dipodomys cascus Huey, 1962[2][3][4][5] | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Dipodomys stephensi[2][3][4][6][7][8][9] är en däggdjursart som först beskrevs av Clinton Hart Merriam 1907. Dipodomys stephensi ingår i släktet känguruspringmöss, och familjen påsmöss.[10][11] IUCN kategoriserar arten globalt som starkt hotad.[1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[10]
Arten når en längd upp till 33 cm inklusive svans och längden för huvudet och bålen tillsammans motsvarar ofta halva svansens längd. Vikten är omkring 65 g. Hos Dipodomys stephensi förekommer ljusbrun päls på ovansidan och ännu ljusare brun päls på undersidan. Liksom andra känguruspringmöss har den stora bakfötter, stora ögon och små öron. Den täcker vätskebehovet helt med födan och behöver inte dricka.[12]
Denna gnagare förekommer med flera från varandra skilda populationer i södra Kalifornien (USA). Den lever i kulliga områden och i bergstrakter upp till 1250 meter över havet. Arten vistas i gräsmarker med några buskar.[1]
Individerna gräver underjordiska bon eller övertar boet från en jordekorre eller en kindpåsråtta. Honor har en eller två kullar per år (bara under år med regn) med genomsnittlig 2,5 ungar per kull. Dipodomys stephensi äter främst frön samt några örter, blad från buskar och insekter. Gnagaren jagas av ugglor och olika rovdjur.[1] Arten är nattaktiv och individerna lever utanför parningstiden ensam. När de hoppar med hjälp av sina kraftiga bakben kan de göra skutt över 2 meter. Ungarna diar sin mor 18 till 22 dagar och de blir könsmogna efter cirka tre månader. Fadern deltar inte i ungarnas uppfostring.[12]
Källor
- ^ [a b c d] 2008 Dipodomys stephensi Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 24 oktober 2012.
- ^ [a b] (1996) , database, NODC Taxonomic Code
- ^ [a b] Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., Dipodomys stephensi
- ^ [a b] Wilson, Don E., and Sue Ruff, eds. (1999) , The Smithsonian Book of North American Mammals
- ^ Hall, E. Raymond (1981) , The Mammals of North America, vols. I and II, 2nd ed.
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, A. L. Gardner, and W. C. Starnes (2003) , Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada
- ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
- ^ Banks, R. C., R. W. McDiarmid, and A. L. Gardner (1987) Checklist of Vertebrates of the United States, the U.S. Territories, and Canada, Resource Publication, no. 166
- ^ (2001) , website, U. S. Fish and Wildlife Service Endangered Species Program-03/01
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (29 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/dipodomys+stephensi/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
- ^ [a b] George Bruque (29 september 2001). ”Stephens's kangaroo rat” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Dipodomys_stephensi/. Läst 5 februari 2017.
Externa länkar
Wikispecies har information om Dipodomys stephensi.
|
Media som används på denna webbplats
Stephens’ kangaroo rats are small mammals that live in warm, arid environments. They have fur-lined external cheek pouches used to transport seeds and large hind legs used for jumping. Photo by Joanna Gilkeson/USFWS
Photo description: Pocket mouse on someone’s knee; person holds its tail.