Dionysosvivesläktet

	Dionysosvivesläktet
	Många olika arter Dionysia i Göteborgs botaniska trädgård.
Systematik
Domän	Eukaryoter; Eukaryota
Rike	Växt; Plantae
Division	Kärlväxter; Tracheophyta
Klass	Tvåhjärtbladiga växter; Magnoliopsida
Ordning	Ljungordningen; Ericales
Familj	Viveväxter; Primulaceae
Släkte	Dionysosvivesläktet; Dionysia
Vetenskapligt namn
	§ Dionysia
Auktor	Fenzl 1843
Utbredning
	Utbredningskarta med Iran i mitten.
Synonymer
	Macrosyphonia Duby; Primula sect. Dionysia Kuntze 1903;

Dionysosvivesläktet^[4] (Dionysia^[5]), alternativt kuddvivor^[6], är ett släkte i familjen viveväxter som beskrevs av Eduard Fenzl 1843.^[7] Dionysosvivorna växer i bergen i Iran, Irak och Afghanistan.

De flesta arter av dionysosvivor är kuddväxter som växer i torra bergsmiljöer, men några arter är mer högväxta och föredrar fuktiga miljöer^[8]. Bladen är hos många arter täckta av ett aromatiskt vax och flera av artnamnen syftar på doften (odora, saponacea, balsamea)^[9]. Bladen är mycket torktåliga hos vissa arter och är förstärkta med stenceller (sklerider) antingen runt nerverna eller fritt i bladvävnaden.^[10]

Arterna blommar tidigt på våren rikligt med gula, lila, violetta eller rosa blommor, ofta blir de helt täckta av blommorna.^[1] Blommorna har mycket lång pip och är liksom många andra i samma familj heterostyla för att försvåra självpollinering.

Etymologi

Namnet Dionysia är taget från det grekiska namnet (Dionysos) på den romerska guden Bacchus.^[5]

Taxonomi

Dionysosvivornas fylogeni visar att släktet är monofyletiskt men borde ingå i vivesläktet (Primula). En sådan formell ändring (revidering) är ännu inte gjord och tills vidare består därför släktesnamnet.^[11]

	Primula subgenus Sphondylia

	Dionysia

Primula subg. Aleuritia m. fl.

	Primula subg. Primula

	Sredinskya

Taxonomisk historia

Den första arten i släktet att få en vetenskaplig beskrivning var Dionysia aretioides under namnet Primula aretioides vilket gjordes av Johann Georg Christian Lehmann 1817. Det materialet hade insamlats redan 1770 i norra Iran. Det dröjde dock till 1843 innan släktet blev beskrivet vilket då gjordes av Eduard Fenzl baserat på material av Dionysia odora som var insamlat av Carl Georg Theodor Kotschy i Kurdistan. 1846 flyttade Pierre Edmond Boissier D. aretioides till Dionysia. Däremmellan hann Jean Étienne Duby 1844 lägga arterna av Dionysia i släktet Gregoria, en synonym till Douglasia som inte är nära släkt. Duby hade samma år också instiftat släktet Macrosyphonica till vilken han flyttade arten Gregoria caespitosa, nuvarande D. caespitosa. 1871 erkände Alexander von Bunge Dionysia som ett släkte skiljt från Primula.^[1]

Arter

Släktet består av 49 arter, men man tror att det finns fler arter som ännu inte är upptäckta, främst i Afghanistan. Bland de 49 är inte gandzhinae, kossinskyi eller wendelboi medräknade eftersom viss osäkerhet råder kring deras status. Släktet kan delas in i en östlig och en västlig del där man tror att den ursprungliga utbredningen var i den östra delen. Följande grupper av arter med närmare släktskap, baserat på molekylära och fysiologiska studier är föreslagen:^[1]

Östliga arter
- Polyfyletisk grupp
  D. balsamea, hissarica, lacei, paradoxa, saponacea
- D. sect. Dionysiastrum Smoljan
  - D. subsect Tapetodes Wendelbo
    D. denticulata, tapetodes, kossinskyi
  - D. subsect Involucratae Wendelbo
    D. freitagii, gandzhinae, hedgei, involucrata, microphylla, wendelboi, viscidula
  - D. subsect Aghanicae Grey-Wilson
    D. afghanica
  - D. subsect Heterotrichae Wendelbo
    D. lindbergii
Västliga arter
- D. sect. Dionysiopsis Pax
  D. archibaldii, aretioides, assadii^[12], bornmuelleri, esfandiarii, leucotricha, mira, oreodoxa, revoluta, rhaptodes, teucrioides, viva, zschummelii
- D. sect. Zoroasteranthos Lidén
  D. curviflora, janthina, khatamii
- D. sect. Mucida Lidén
  D. lurorum
- D. sect. Dionysia
  D. bryoides, caespitosa, cristagalli, diapensiifolia, gaubae, haussknechtii, iranica, iranshahrii, khuzistanica, lamingtonii, michauxii, mozaffarianii, odora, robusta^[13], sarvestanica, sawyeri, tacamahaca, termeana, zagrica, zetterlundii

Lista över arter

Dottertaxa till Dionysia i alfabetisk ordning:^[1]

Dionysia afghanica
Dionysia archibaldii
Dionysia aretioides – Dionysosviva
(c) Amir Borjian, CC BY-SA 4.0
Dionysia assadii^[12]
Dionysia balsamea
Dionysia bornmuelleri
Dionysia bryoides
Dionysia caespitosa
Dionysia cristagalli
Dionysia curviflora
Dionysia denticulata
Dionysia diapensiifolia
Dionysia esfandiarii
Dionysia freitagii
Dionysia gandzhinae
Dionysia gaubae
Dionysia haussknechtii
Dionysia hedgei
Dionysia hissarica
Dionysia involucrata
Dionysia iranica
Dionysia iranshahrii
Dionysia janthina
Dionysia khatamii
Dionysia khuzistanica
Dionysia kossinskyi
Dionysia lacei
Dionysia lamingtonii
Dionysia leucotricha
Dionysia lindbergii
Dionysia lurorum
Dionysia michauxii
Dionysia microphylla
Dionysia mira
Dionysia mozaffarianii
Dionysia odora
Dionysia oreodoxa
Dionysia paradoxa
Dionysia revoluta
Dionysia rhaptodes
Dionysia robusta^[13]
Dionysia saponacea
Dionysia sarvestanica
Dionysia sawyeri
Dionysia tacamahaca
Dionysia tapetodes
Dionysia termeana
Dionysia teucrioides
Dionysia viscidula
Dionysia viva
Dionysia wendelboi
Dionysia zagrica
Dionysia zetterlundii
Dionysia zschummelii

Odling

Dionysosvivor är svåra att odla men trots det odlas åtskilliga arter, främst hos specialister eller i botaniska trädgårdar.^[1] Sammanlagt finns 44 av de 49 kända arterna i odling.^[1] Det är de kuddlika arterna som är populärast för odling, då de kan ha en så riklig blomning att själva tuvan blir helt dold av blommor. En art, Dionysosviva (D. aretiodes), odlas som trädgårdsväxt i Sverige, men många fler är härdiga i Storbritannien. Dionysosviva finns också som flera namnsorter, t. ex 'Paul Furse' och 'Gravetye'.

Referenser

Noter

^ [a b c d e f g h] Lidén, Magnus (2007). ”The genus Dionysia (Primulaceae), a synopsis and five new species” (på engelska). Willdenowia (Berlin-Dahlem: BGBM) (37): sid. 37-61. doi:10.3372/wi.37.37102. ISSN 0511-9618. http://www.bgbm.org/sites/default/files/documents/wi37-1Liden.pdf.
^ Macrosyphonia Duby in Mem. Soc. Phys. Hist. Nat. 10: 426. 1844. – Type: Dionysia caespitosa (Duby) Boiss. [≡ Gregoria caespitosa Duby ≡ Macrosyphonia caespitosa (Duby) Duby].
^ Thom von Post & Otto Kuntze, Lexicon generum phanerogamarum inde ab anno MDCCXXXVII : cum nomenclatura legitima internationali et systemate inter recentia medio, 1903, s. 460, doi: 10.5962/bhl.title.58320, BHL Page ID: 38797049
^ ”Dionysia Fenzl”. SKUD - Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant?skudNumber=13469. Läst 1+ februari 2015.
^ [a b] Dionysia Fenzl in Flora 26: 389. 1843 ≡ Primula sect. Dionysia (Fenzl) Kuntze in Post & Kuntze, Lex. Gen. Phan.: 406. 1903. – Type: D. odora Fenzl
^ Henrik Zetterlund (14 februari 2012). ”Rosis & Dieters kuddviva, Dionysia zschummelii”. Zetterlunds trädgårdsblogg - året runt i Göteborgs botaniska. https://henrikzetterlund.wordpress.com/2012/02/14/rosis-dieters-kuddviva-dionysia-zschummelii/. Läst 10 februari 2015.
^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 september 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17279965. Läst 26 maj 2014.
^ The Genus Dionysia, av Christopher Grey-Wilson, utgiven 1989 av Alpine Garden. ISBN 9780900048517
^ Chemodiversity of exudate flavonoids in Dionysia (Primulaceae): a comparative study. 2010. Phytochem 71(8-9):937-47. Valant-Vetschera K M, Bhutia T D, Wollenweber E.
^ Foliar sclereids in Dionysia (Primulaceae) from a phylogenetic perspective. 2006. Trift I. Anderberg A. A. Edinburgh Journal of Botany (2006), 63: 21-48
^ Phylogeny and Biogeography of Dionysia (Primulaceae). 2004. Int. J. Plant Sci. 165(5)845-860. Trift I, Lidén M, Anderberg A A.
^ [a b] Borjian, A.; Deylami, E.; Dousti, A. F. (2014). ”Dionysia assadii sp. nov. (Primulaceae: sect. Dionysiopsis) from southern Iran”. Nordic Journal of Botany 32 (6): sid. 717-722. doi:10.1111/njb.00406. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/njb.00406/full. Läst 31 mars 2016.
^ [a b] Younesi, Simin; Mehregan, Iraj; Assadi, Mostafa; Lidén, Magnus (2016). ”Dionysia robusta (Primulaceae), a new species from W Iran”. Willdenowia 46 (1): sid. 105-112. doi:10.3372/wi.46.46108. http://www.bioone.org/doi/full/10.3372/wi.46.46108. Läst 6 april 2016.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Dionysia.
Bilder & media
Wikispecies har information om Dionysia.
Artförteckning

[Lidén-1] [a b c d e f g h] Lidén, Magnus (2007). ”The genus Dionysia (Primulaceae), a synopsis and five new species” (på engelska). Willdenowia (Berlin-Dahlem: BGBM) (37): sid. 37-61. doi:10.3372/wi.37.37102. ISSN 0511-9618. http://www.bgbm.org/sites/default/files/documents/wi37-1Liden.pdf.

[2] Macrosyphonia Duby in Mem. Soc. Phys. Hist. Nat. 10: 426. 1844. – Type: Dionysia caespitosa (Duby) Boiss. [≡ Gregoria caespitosa Duby ≡ Macrosyphonia caespitosa (Duby) Duby].

[3] Thom von Post & Otto Kuntze, Lexicon generum phanerogamarum inde ab anno MDCCXXXVII : cum nomenclatura legitima internationali et systemate inter recentia medio, 1903, s. 460, doi: 10.5962/bhl.title.58320, BHL Page ID: 38797049

[SKUD-4] ”Dionysia Fenzl”. SKUD - Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. http://skud.slu.se/Skud/ReportPlant?skudNumber=13469. Läst 1+ februari 2015.

[Fenzl-5] [a b] Dionysia Fenzl in Flora 26: 389. 1843 ≡ Primula sect. Dionysia (Fenzl) Kuntze in Post & Kuntze, Lex. Gen. Phan.: 406. 1903. – Type: D. odora Fenzl

[6] Henrik Zetterlund (14 februari 2012). ”Rosis & Dieters kuddviva, Dionysia zschummelii”. Zetterlunds trädgårdsblogg - året runt i Göteborgs botaniska. https://henrikzetterlund.wordpress.com/2012/02/14/rosis-dieters-kuddviva-dionysia-zschummelii/. Läst 10 februari 2015.

[COL-7] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (2 september 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17279965. Läst 26 maj 2014.

[8] The Genus Dionysia, av Christopher Grey-Wilson, utgiven 1989 av Alpine Garden. ISBN 9780900048517

[9] Chemodiversity of exudate flavonoids in Dionysia (Primulaceae): a comparative study. 2010. Phytochem 71(8-9):937-47. Valant-Vetschera K M, Bhutia T D, Wollenweber E.

[10] Foliar sclereids in Dionysia (Primulaceae) from a phylogenetic perspective. 2006. Trift I. Anderberg A. A. Edinburgh Journal of Botany (2006), 63: 21-48

[11] Phylogeny and Biogeography of Dionysia (Primulaceae). 2004. Int. J. Plant Sci. 165(5)845-860. Trift I, Lidén M, Anderberg A A.

[assadii-12] [a b] Borjian, A.; Deylami, E.; Dousti, A. F. (2014). ”Dionysia assadii sp. nov. (Primulaceae: sect. Dionysiopsis) from southern Iran”. Nordic Journal of Botany 32 (6): sid. 717-722. doi:10.1111/njb.00406. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/njb.00406/full. Läst 31 mars 2016.

[robusta-13] [a b] Younesi, Simin; Mehregan, Iraj; Assadi, Mostafa; Lidén, Magnus (2016). ”Dionysia robusta (Primulaceae), a new species from W Iran”. Willdenowia 46 (1): sid. 105-112. doi:10.3372/wi.46.46108. http://www.bioone.org/doi/full/10.3372/wi.46.46108. Läst 6 april 2016.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

Navigation

Navigering

Temaportaler