Dione (måne)
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2019-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Dione | |
Upptäckt | |
---|---|
Upptäckare | Giovanni Domenico Cassini |
Upptäcktsdatum | 21 mars 1684 |
Uppkallad efter | Dione |
Omloppsbana | |
Excentricitet | 0,0022 |
Siderisk omloppstid | 2,736915 dygn |
Inklination | 0,019° |
Måne till | Saturnus |
Fysikaliska data | |
Diameter | 1 118 km |
Massa | 1,095452 ± 0,000168 × 1021 kg |
Medeldensitet | 1,4757 ± 0,0036 g/cm3 |
Ytgravitation (ekvatorn) | 0,231 m/s2 |
Albedo | 0,998 ± 0,004 (geometriskt) |
Hitta fler artiklar om astronomi med |
Dione (grekiska Διώνη) är en av Saturnus månar. Den upptäcktes av Giovanni Cassini 1684. Dione är uppkallad efter Dione som var en av titanerna enligt den grekiska mytologin. Den har även benämningen Saturnus IV.[1]
Namngivning
Giovanni Cassini som också upptäckte månarna Japetus, Rhea och Tethys, föreslog själv att kalla dessa månar för Sidera Lodoicea ("Ludviks stjärnor") till Ludvig XIV av Frankrikes ära. Istället fick de beteckningarna Saturn I till Saturn V som användes av andra astronomer. Namnet på dessa månar samt Enceladus och Mimas föreslogs av John Herschel i hans publikation från 1847; Results of Astronomical Observations made at the Cape of Good Hope. Hans namnförslag kommer från titanerna i den grekiska mytologin.
Uppbyggnad och struktur
Dione består av främst fruset vatten, men eftersom den har den tredje högsta densiteten av Saturnus månar måste dess inre innehålla en stor del av tyngre material som silikatbergarter.
Till sin uppbyggnad är Dione mycket lik Rhea men är både mindre och tätare. De har båda liknande albedo och varierad terräng och båda har olikartade hemisfärer. Diones framsida är kraterfylld och enhetligt ljus. Dess baksida har en mörkare yta med ett nätverk av ovanliga ljusa strukturer iform av isklippor. Dessa klippor överlappar nedslagskratrarna vilket tyder på att de bildats vid ett senare tillfälle.
Följande geologiska strukturer har identifierats:
- Chasmata
- Lineae
- Kratrar
Referenser
- ^ ”Dione” (på engelska). In depth; by the numbers. NASA Science. 5 december 2017. https://solarsystem.nasa.gov/moons/saturn-moons/dione/in-depth/. Läst 13 juli 2019.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Montage of Saturn and several of its satellites, Dione, Tethys, Mimas, Enceladus, Rhea, and Titan. JPL image PIA01482: Saturn System Montage This montage of images of the Saturnian system was prepared from an assemblage of images taken by the Voyager 1 spacecraft during its Saturn encounter in November 1980. This artist's view shows Dione in the forefront, Saturn rising behind, Tethys and Mimas fading in the distance to the right, Enceladus and Rhea off Saturn's rings to the left, and Titan in its distant orbit at the top.
Approximately natural-color view of Dione taken by Cassini on June 7, 2005. Narrow-angle red and blue frames were combined to produce the composite. The distance at the time was about 237 000 km, the phase angle was 39°. Cassini was below the ring plane, so the view principally shows Dione's south pole. Note the huge, degraded impact basin at 5 o'clock position, near Dione's south pole. North is at the 12 o'clock position, but it's on the far side, so not visible here. Wispy terrain on the trailing hemisphere is visible at upper left.