Diners Club
 | Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Diners Club är ett betalkort som inte har någon övre köpgräns och som enligt företaget själva är ett betalningsmedel med drygt 9 miljoner anslutna inköpsställen, utspridda i cirka 200 länder. Bolaget erbjuder dessutom sina medlemmar tillgång till drygt 500 lounger på flygplatser över världen.
Diners Club är ett så kallat trepartsnätverk, precis som American Express, Discover Card och JCB.
Företaget Diners Club grundades av Frank McNamara år 1950, efter det att han vid ett restaurangbesök 1949 med affärsbekanta skulle betala notan men saknade kontanter. Den gången ordnade hans fru betalningen, men vid ett senare besök på restaurangen kunde McNamara betala genom att skriva sitt namn på ett visitkort och bli fakturerad i efterhand. Detta utvecklades till ett system med kort istället för kontanter och namnet anspelar också på själva användningen av korten på restauranger.
Fenomenet med att köpa nu och betala senare började med s.k. "handla på krita". Med det menades att restaurangen i detta exempel skrev upp vad som hade inhandlats och tog sedan i slutet av månaden betalt för allting på en gång. Detta höll inte i längden då restaurangen låg ute med pengar i upp till 25-26 dagar.
Diners Club tog steget längre och lade fram idén att de betalade åt kunden, och sedan fick kunden i slutet av månaden istället betala beloppet till Diners Club, i likhet med andra kreditkort och betalkort.
Diners Club International är sedan 2008 ett dotterbolag till Discover Financial Services. Därutöver tilldelar Diners Club International franchiserättigheter till regioner runt om i världen.
I Norden var SEB Kort AB franchisetagare.[1] Den 31 maj 2019 upphörde utgivningen av Diners Club-kort på den nordiska marknaden. [1][2] Anledningen till att verksamheten upphörde uppgavs vara ökad konkurrens och reglering och att SEB därför ville fokusera på sina kort med varumärket Mastercard.[2] Diners Club-kort utgivna i andra länder accepteras dock även i fortsättningen i butiker etc. i de nordiska länderna och verksamheten med resekontotjänster finns kvar.[2]
Referenser
- ^ [a b] Simonsen, Peter (9 oktober 2018). ”Verdens første kreditkort lukker i Danmark” (på danska). Finans. Arkiverad från originalet den 14 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200614145500/https://finans.dk/erhverv/ECE10926796/verdens-foerste-kreditkort-lukker-i-danmark/. Läst 14 juni 2020. ”»Efter mange års godt samarbejde med vores medlemmer har vi desværre besluttet os for at lukke vores kortvirksomhed for Diners Club i Danmark fra den 31. maj 2019,« fremgår det. Det er SEB Kort AB, som i Norden har licensen til Diners Club - og dermed alle udstedelser og indløsninger af kortene. Og faktisk er det i hele Norden, at Diners Club-kortene forsvinder, lyder det.”
- ^ [a b c] Klaesson, Simon (1 mars 2019). ”Diners Club stänger ned sin kortverksamhet i Norden”. Kreditkort.com. Arkiverad från originalet den 14 juni 2020. https://web.archive.org/web/20200614150533/https://kreditkort.com/diners-club-stanger-ned/. Läst 14 juni 2020.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Författare/Upphovsman: Corsin Camichel, Licens: CC BY 2.0
Diners Club Arena in Rapperswil, Switzerland.