Dill

Dill
Anethum graveolens L.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAraliaordningen
Apiales
FamiljFlockblommiga växter
Apiaceae
SläkteDillsläktet
Anethum
ArtDill
A. graveolens
Vetenskapligt namn
§ Anethum graveolens
AuktorL.
Synonymer
Homotypiska synonymer:
Angelica graveolens (L.) Steud.
Ferula graveolens (L.) Spreng.
Pastinaca graveolens (L.) Bernh.
Peucedanum graveolens (L.) Benth. & Hook.f.
Selinum graveolens (L.) Vest
Heterotypiska synonymer:
Anethum arvense Salisb.
Anethum graveolens var. anatolicum N.F.Koren'
Anethum graveolens subsp. australe N.F.Koren'
Anethum graveolens var. chevallieri Maire
Anethum graveolens var. copiosum N.F.Koren'
Anethum graveolens var. hortorum Alef.
Anethum graveolens var. nanum N.F.Koren'
Anethum graveolens var. parvifolium N.F.Koren'
Anethum graveolens subsp. segetum (L.) N.F.Koren'
Anethum graveolens var. segetum (L.) Alef.
Anethum graveolens subsp. sowa (Roxb.) N.F.Koren'
Anethum graveolens var. sowa (Roxb.) Alef.
Anethum graveolens var. submarginatum Lej.
Anethum graveolens var. tenerifrons N.F.Koren'
Anethum pusillum All.
Anethum segetum L.
Anethum sowa Roxb.
Carum ridolfia Benth. & Hook.f.
Ferula marathrophylla Walp.
Pastinaca anethum (Roth) Spreng.
Peucedanum anethum (Roth) Jess.
Peucedanum sowa (Roxb.) Kurz
Selinum anethum Roth
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Gera, 1885
Från Otto Wilhelm Thomé: Flora von Deutschland, Österreich und der Schweiz, Gera, 1885

Dill (Anethum graveolens L.) är en ettårig ört som vilt växer i Medelhavsländerna och västra Asien, och som antas härstamma från Iran där den är en inhemsk växt.[1] Som kulturväxt är den känd sedan 1500-talet f.Kr och är vida spridd. Den har använts som medicinalväxt, och är idag en populär krydda.

Beskrivning

Dill blir upp till en meter hög. Den är spröd i växtsättet och blommar med gula kronor i juli-augusti.

Blommorna ger många frön med god grobarhet, varför dill sprider sig lätt.

Fröet är 3-5 mm långt, 1,8-2,5 mm brett och 0,6-0,8 mm tjockt. 1 000 frön väger mellan 1 g och 2 g.

Kromosom-talet är normalt 2n = 22; sällsynt 2n = 44.

Arten har historiskt delats in i några underarter och varieteter, men numera erkänns inga underarter:[2][3][4]

  • Trädgårdsdill, (Anethum graveolens var. hortorum Alef.) vars eteriska olja innehåller huvudsakligen karvon.
  • Åkerdill, (Anethum graveolens var. graveolens)
  • Indisk dill, (Anethum graveolens ssp. sowa (Roxb. ex Flem.) Koren' är mycket lik trädgårdsdill, men doftar mindre. Doften beror huvudsakligen av dillapiol (4,5-dimethoxy-6-prop-2-enyl-1,3-benzodioxole, C12H14O4) och karvon.

Näringsvärde [5]

100 g färsk dill ger energi = 180 kJ (43 kcal) med sammansättning enligt nedanstående tabell.

ÄmneMängdRDI a)
(%)

Vatten85,95 g
Kolhydrater7,02 g2,5 b) d)
Protein3,46 g6 … 7 b)
Kostfiber2,1 g6 … 8 b)
Fett (sammanlagt)1,12 g1,6 (kvinnor),
1,2 (män) b)
Därav:
   Enkelomättat802 mg
   Fleromättat95 mg
   Mättat60 mg
Kalium738 mg18
Kalcium208 mg21
Folsyra (B9-vitamin)150 mg38
Askorbinsyra (C-vitamin)85,0 mg142
Fosfor66 mg9
Natrium61 mg4
Magnesium55 mg15
Retinol (A-vitamin)7,717 mg857
Niacin (B3-vitamin)1,570 mg11
Mangan1,3 mg65
Zink0,91 mg9
Järn0,59 mg53
Pantotensyra (B5-vitamin)0,4 mg8
Riboflavin (B2-vitamin)0,296 mg20
B6-vitamin c)0,185 mg15
Koppar0,14 mg7
Tiamin (B1-vitamin)58 μg8
–––––––––––––––
a) Rekommenderat dagligt intag för vuxen person

b) Svenska Livsmedelsverkets rekommendation
c) B6-vitamin är ett samlingsnamn för pyridoxin, pyridoxamin och
   pyridoxal, (3-hydroxy-5-(hydroxymethyl)-2-methylpyridine-4-carbaldehyde, C8H9NO3), varav finns ett flertal isotoper.
d) För person som lever på 8 400 kJ/dag (2 000 kcal/dag)


100 g torkad dill har följande halter av ett urval av totalt 90 funna ämnen:

ÄmneMängd

Kolhydrater57,0 g
Protein20 g
Kostfiber12,0 g
Vatten5,5 g
Fett4,0 g
Kalium3,3 g
Kalcium1,7 g
Natrium0,2 g
Eteriska oljor0,1 … 0,35 g

Bland övriga ämnen, som finns bara i små mängder, kan nämnas:

  • Apiol
  • Limonen
  • α-phelliandren (2-methyl-5-propan-2-ylcyclohexa-1,3-diene, C10H16)
  • β-phelliandren (3-methylidene-6-propan-2-ylcyclohexene, C10H16)
  • α-pinen (2,6,6-trimethylbicyclo[3.1.1]hept-2-ene, C10H16)
  • p-cymol (1-methyl-4-propan-2-ylbenzene, C10H14)
  • Terpinen

Utbredning

Dill förekommer vild i Medelhavsländerna och västra Asien. Numera odlas den i många länder, och kan då sprida sig och fortsätta växa som förvildad.

Dillen och människan

Historik

Människans användning av dill har en lång historia, och örten omnämns redan i de egyptiska Ebers-papyrusrullarna, från cirka 1 500  f.Kr.. Dill odlades också inom romarriket, och omnämns där cirka år 400  e.Kr. i en receptsamling tillskriven Apicius. Romarna tog med sig växten norrut, och senare spreds den också med hjälp av munkar vidare till Skandinavien.[6]

Det svenska namnet dill är känt redan under 1500-talet.[7]

Dill används i Irans nationalrätt (Sabzi-polo bā māhi) där den är en viktig ingrediens.

Användning inom matlagning

Man använder blommorna (dillkronor), blad och frön som krydda. Kronor och blad används bland annat till färskpotatis och till kräftor. I Indien ingår ofta dillfrön i olika curryblandningar.[6]

Smaken beror på en flyktig olja med starkt aromatisk smak och stickande doft. Den flyktiga oljan innehåller, förutom ett kolväte, även ämnet karvol, som också förekommer i krusmyntans blad och i kumminolja. Genom destillation av dillfrö erhålls dillolja, Oleum anethi.[8]

Dill kan också användas som smaksättare i alkoholhaltiga drycker.

Medicinsk användning

Inom folkmedicinen används klyvfrukterna av dill vid väderspänning eller matsmältningsrubbningar. Verkande ämnen är eterolja med limonen och karvon. Medicinsk verkan är kramplösande, väderdelande, inflammationshämmande och urindrivande.[9] Dillfrön har använts mot kolik och till ammande mödrar som rogivande medel.[6]

Bilder

Referenser

  1. ^ "Anethum graveolens L." Plants of the World Online. Royal Botanic Gardens, Kew. 2023.
  2. ^ ”Anethum graveolens”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:837530-1. Läst 15 december 2023. 
  3. ^ ”Anethum graveolens”. Catalogue of Life. https://www.catalogueoflife.org/data/taxon/DY93. Läst 15 december 2023. 
  4. ^ ”Anethum graveolens”. World Flora Online. https://www.worldfloraonline.org/taxon/wfo-0000536042. Läst 15 december 2023. 
  5. ^ USDA Basic Report: 02045
  6. ^ [a b c d] Vetlesen, Kari (2012). Kryddlexikon: världens alla kryddor från A till Ö. Sundbyberg: Optimal. Libris 12479560. ISBN 978-91-7241-242-2 
  7. ^ Arne Anderberg & Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran — Dill
  8. ^ Meyers varulexikon, Forum, 1952
  9. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Dill dried umbel.jpg
Författare/Upphovsman: Mnolf, Licens: CC BY-SA 3.0

Dill, dried umbel

German description: Dill, getrocknete Dolde
Lithuanian Dills.JPG
Författare/Upphovsman: Bearas, Licens: CC BY-SA 3.0
Krapai
Anethum graveolens20090812 475.jpg
Författare/Upphovsman: Bff, Licens: CC BY-SA 3.0
Inflorescence of Dill. Moscow region, Russia.
Starr 081031-0429 Anethum graveolens.jpg
(c) Forest & Kim Starr, CC BY 3.0
Anethum graveolens (leaves). Location: Maui, Makawao
Anethum graveolens 02.jpg
Författare/Upphovsman: Tepeyac, Licens: CC BY-SA 3.0
Aneth en fleur
Dill seed tilli siemen.jpg
Författare/Upphovsman: Arto Alanenpää, Licens: CC BY-SA 3.0
Dill seeds
Flickr - cyclonebill - Dildakvavit (1).jpg
Författare/Upphovsman: cyclonebill, Licens: CC BY-SA 2.0
Dill Aquavit
Anethum graveolens20090812 480.jpg
Författare/Upphovsman: Bff, Licens: CC BY-SA 3.0
Anethum graveolens. Moscow region, Russia.
FleurAnethDetail1.JPG
Dill (Anethum graveolens): flower
Fillflower2-fleuraneth2.jpg
Författare/Upphovsman: Ingen maskinläsbar skapare angavs. K!roman antaget (baserat på upphovsrättsanspråk)., Licens: CC BY-SA 3.0
Starr 080614-9775 Anethum graveolens.jpg
(c) Forest & Kim Starr, CC BY 3.0
Anethum graveolens (voucher 080608 06). Location: Midway Atoll, 3501 Cannon Ave Water plant Sand Island