Differentiell rotation
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Motivering: Behöver verifieras. Dessutom: betydelsen av Keplers lagar tas inte upp alls. Anmälaren anser att artikeln är på gränsen till vilseledande. (2011-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Differentiell rotation innebär att en gaskropp roterar olika fort i olika delar. Differentiell rotation uppstår genom konvektion i gaskroppen.
På grund av branta temperaturgradienter från kärnan och utåt blir det en förflyttning av massa.
Ett objekt som har en solid massa har däremot stel rotation och roterar lika fort vid alla breddgrader.
Upptäckt
Galileo Galilei observerade omkring år 1610 solfläckar och beräknade solens rotation. 1630 rapporterade Christoph Scheiner att solen hade olika roterande perioder vid polerna och vid ekvatorn. Han hade bra argument för moderna värderingar.
Anledningar
Vid anhopningsfasen av en stjärna, när gasen och stoftet drar ihop sig, är rotation framkallande. Differentiell rotation uppstår av konvektion i en gaskropp. På grund av branta temperaturgradienter från kärnan och utåt blir det en förflyttning av massa. Denna massa är orsaken till stjärnas rörelsemängdsmoment och styr därför omfördelningen på vinkelhastigheten. Temperaturskillnader i angränsande områden är således anledningen till den differentiella rotationen.
Mäta Differentiell rotation
Genom att studera olika punkter eller ”spårämnen” på ytan av gaskroppen kan differentiell rotation mätas. Den mest använda metoden är att studera solfläckar eller stjärnfläckar och det var även med den metoden fenomenet upptäcktes.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Differential rotation, 17 oktober 2010.
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Solar rotation, 5 september 2010.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Tkgd2007, Licens: CC BY-SA 3.0
A new incarnation of Image:Question_book-3.svg, which was uploaded by user AzaToth. This file is available on the English version of Wikipedia under the filename en:Image:Question book-new.svg
Differential rotation of the Sun. The undisturbed, bipolar magnetic field configuration during solar minimum marks the start of the solar cycle (i). The faster rotation at the solar equator then drags the magnetic field around the solar body (ii) until the Sun approaches solar maximum where the buoyant magnetic flux is twisted to such an extent flares and highly dynamic coronal loops become commonplace across the Sun’s surface (iii and iv). The buoyancy force governing the upward motion of coronal loops can be written as pi+B2/8π=pe, where pi is the internal pressure of the flux, pe is the external pressure and B is the magnetic field strength.