Differensmaskinen

Del av Babbages differensmaskin, byggd ifrån delar funna i Babbages laboratorium av Babbages son efter faderns död.
Detalj av Scheutz första differensmaskin från 1843, finns hos Nordiska museet i Stockholm.

Differensmaskinen (eng. the Difference Engine) var namnet på en maskin som Charles Babbage konstruerade men aldrig byggde färdigt. Maskinen var avsedd att beräkna matematiska tabeller med en matematisk metod som kallas differensmetoden. Babbage presenterade sina idéer till maskinen inför Royal Astronomical Society 1821 och fick senare bidrag från den brittiska regeringen för att förverkliga konstruktionen, men p.g.a. olika tekniska problem blev arbetet aldrig slutfört.

Babbage fortsatte och konstruerade en mer avancerad efterföljare som han kallade den analytiska maskinen (the Analytical Engine). Inte heller denna konstruktion färdigställdes, men den betraktas som det första embryot till våra tiders datorer, efter von Neumann-arkitekturen.

Även om Babbage själv inte lyckades tillverka en fungerande differensmaskin, spred sig hans tankar till andra länder, bl.a. Sverige. I Stockholm bestämde sig boktryckaren och uppfinnaren Georg Scheutz för att tillsammans med sin son, ingenjören Edvard, försöka tillverka en differensmaskin[1]. År 1843 hade de en prototyp färdig, och 1853 hade de en maskin som kunde tas i reguljärt bruk. Den användes för att trycka matematiska tabeller. Maskinen belönades med en guldmedalj på Världsutställningen i Paris 1855 och såldes sedan till ett observatorium utanför New York. Den tredje räknemaskinen beställdes av den brittiska regeringen och användes för beräkning av statistiska tabeller.

Referenser

  1. ^ ”Modell till en räknemaskin - Scheutz' prototyp hos Nordiska museet.”. http://www.digitaltmuseum.se/things/rknemaskin/S-NM/NM.0039204+*1. Läst 29 september 2014. 

Externa länkar

Datorns historia
Tidiga konstruktioner
Differensmaskinen  · Den analytiska maskinen  · Z1  · Z2  · Z3  · Z4  · Colossus  ·
Senare konstruktioner
Manchester Baby  · ENIAC  · Harvard Mark I  · TX-0  · PDP-1  · IBM 704

Media som används på denna webbplats

Glen Beck and Betty Snyder program the ENIAC in building 328 at the Ballistic Research Laboratory.jpg
ENIAC (Electronic Numerical Integrator And Computer) in Philadelphia, Pennsylvania. Glen Beck (background) and Betty Snyder (foreground) program the ENIAC in building 328 at the Ballistic Research Laboratory (BRL).
Scheutz maskin 2012a.jpg
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Scheutz Difference engine, detail
BabbageDifferenceEngine.jpg
Författare/Upphovsman: Photograph © Andrew Dunn, 5 November 2004. Website: http://www.andrewdunnphoto.com/, Licens: CC BY-SA 2.0
Part of Charles Babbage's Difference Engine assembled after his death by Babbage's son, using parts found in his laboratory.

The brass parts were machined by the toolmaker Joseph Clement. Babbage never completed his difference engine, partly due to problems with friction and machining accuracy, but also because he kept changing the design. Henry Provost Babbage inherited the pieces following his father's death in 1871, and some years later in 1879 he assembled several working sections of the full machine. Possibly as many as seven assembled sections exist.

This portion, in the Whipple Museum of the History of Science of the University of Cambridge, demonstrates how the addition and carry mechanism works.

In the photograph, part of the left hand side is obscured by reflections from the glass display case.