Dialog (telefon)
Dialog eller Dialogtelefonen var en svensk telefonapparat för fast telefoni som tillverkades mellan 1962 och 1978. Dialog kommer från grekiskan och betyder genom samtal.
Historik
I mitten av 1950-talet tillsattes en kommitté med representanter för LM Ericsson och Televerket med uppgift att ta fram en ny standardtelefon för den svenska marknaden. Den apparat som fortfarande var "standardtelefonen" i de svenska hemmen var den tunga bakelittelefonen från 1930-talet, som endast förändrats marginellt. Genom framgången med Ericofonen hade Ericsson fått lite andrum, men nu var det dags att komma ikapp den utländska konkurrensen. I december 1958 gavs projektet högsta prioritet. Som ansvarig för designen engagerades arkitektkontoret AOS Arkitekter (Magnus Ahlgren, Torbjörn Olsson och Sven Silow).
Några av förutsättningarna för den nya modellen var:[1]
- att kåpa och lur skulle tillverkas av termoplast och inte av härdplast
- att fingerskivan skulle vara av den modell som introducerades redan i Ericovoxapparaten
- att telefonen skulle vara lätt bärbar
- att dess inre ej skulle vara helt mörkt med hänsyn till insektsskydd i tropikerna
- att kåpan skulle kunna öppnas av reparatören med enkla handgrepp
- att klykans uppfångande av luren ytterligare skulle förbättras
- att dess vikt blev betydligt mindre än den gamlas
- att avståndet mellan mikrofon och hörtelefon skulle vara kortare än på den tidigare modellen
Vid sitt formgivningsarbete riktade arkitekterna sin uppmärksamhet speciellt mot telefonluren, som skulle vara lätt och bekväm att hålla i och de lyckas att få ner lurens vikt till cirka 250 gram, ungefär hälften jämförd med bakelitluren. Till grund för det inbördes läget mellan hörtelefon och mikrofon lades de undersökningar som gjorts i olika länder beträffande ansiktsmått. Efter mängder med skisser och ett 30-tal modeller i lera, gips, trä och plast startades tillverkningen av den nya svenska standardapparaten 1962 hos Ericsson och 1964 hos Televerket.
År 1969 introducerade LM Ericsson även sina första knapptelefoner med knappsatser anpassade till Dialog och Ericofon. Standardtelefonen med knappval blev 1978 Dialogs efterföljare, Diavox.
Konstruktion
Den nya apparaten, en så kallad dekadisk telefon, var tillverkad i termoplast, vilket gav möjlighet att erbjuda telefonen i många klara färger, dock var grå den vanligaste. Andra färger än grått/vitt/svart kom 1976. Hela apparaten var sammansatt av sju utbytbara delar:
- anslutningskabel (1)
- kåpa (2)
- bottenplatta (3)
- ringklocka (4)
- lur (5)
- fingerskiva (6)
- elektronikenhet med klykfunktion (7)
Allt hölls ihop av en enda skruv. På baksidan, under luren fanns ett bekvämt bärhandtag. Ringstyrkan kunde justeras steglöst och att telefonen kunde anslutas med stickpropp var en nyhet.
Dialog fanns även som väggtelefon och anpassad till marknader där fingerskivan började med siffra "1".
Urval av telefoner i olika färger
- Grå Dialog från 1966
- Vit Dialog från 1966
- Grön Dialog från 1976
- Röd Dialog från 1976
- Guldfärgad Dialog 1978
- Genomskinlig Dialog
Urval av telefoner i olika utföranden
- Gråmålad i prototyp i trä och med plastlur
- Dialog med knappsats
- Dialog med Diavox-knappsats
- Dialog för den internationella marknaden; fingerskivan börjar med "1"
- Dialog för den internationella marknaden; fingerskivan börjar med "1"
- Dialog i väggutförande
Se även
Källor
- Lasse Brunnström: Telefonen, en designhistoria, Atlantis 2007
- Ericsson krönikan, LM Eriksson, Informationsförlaget, Stockholm 2000
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Dialog (telefon).
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Holger Ellgaard , Licens: CC BY-SA 3.0
Dialog delar:
- anslutningskabel (1),
- kåpa (2),
- bottenplatta (3),
- ringklocka (4),
- lur (5),
- fingerskiva (6),
- elektonikenhet med klykfunktion (7)
Författare/Upphovsman: Emma Fredriksson / Swedish Centre for Architecture and Design, Licens: CC BY 4.0
Prototyp till telefonen Dialog. Gråmålad i trä och med plastlur.
Dialog telefon från 1966 i grå färg.
Författare/Upphovsman: Stina Hedvall / Flygvapenmuseum (Swedish Air Force Museum), Licens: CC BY 4.0
Vit väggtelefon, Dialog, med snurrskiva. I takt med att plasten gjorde sitt intåg i tillverkningsindustrin på 1950-talet kunde man ersätta telefonernas tunga och sköra bakelitskal med ett formsprutat plastskal. De främsta fördelarna var att man reducerade telefonens vikt och att den blev billigare att tillverka. Den svenska telefonen Dialog introducerades 1962 som bordapparat, och utkom senare i en variant för väggmontage. Dialog var resultatet av ett projekt som framhöll att formgivning, ergonomi, teknik och tillverkningsmetod skulle ha lika prioritet. Den nya telefonen innehöll flera nyheter bland vilka kan nämnas ergonomiskt utformad lur, automatisk reglering av transmissionsnivån i förhållande till abonnentledningens längd och att den var möjlig att få i flera färger. Den tillverkades både av L.M Ericsson och Televerkets verkstad, i regel med fingerskiva men även i flera varianter med knappsats. Dialog presenterades för den svenska allmänheten i maj 1965.
Författare/Upphovsman: Truls Nord / Swedish National Museum of Science and Technology, Licens: CC BY 4.0
Telefonapparat Dialog för AT-system, huvudapparat, anknytningsapparat till växel och sidoapparat. Bordsmodell med kåpa och mikrotelefon av termoplast och knappsats med 10 knappar för impulsval. Ringsignalens styrka är ställbar med ett reglage på apparatens undersida.
Gipsmodell för Dialog-telefonen
Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Dialog vit från 1966
Författare/Upphovsman: Peter Häll / Swedish National Museum of Science and Technology, Licens: CC BY 4.0
Telefonapparat Dialog för AT-system, huvudapparat, anknytningsapparat till växel och sidoapparat. Bordsmodell med kåpa av blå termoplast, knappsats med 12 knappar för tonval och apparatsnöre anslutet till propp. Ringsignalens styrka är ställbar med ett reglage på apparatens undersida.
Dialog började tillverkas 1962 och blev Televerkets standardtelefon i mars 1969. Formgivarna från arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow (AOS) var starkt influerade av amerikanen Henry Dreyfuss ergonomistudier.
I takt med att plasten gjorde sitt intåg i tillverkningsindustrin på 1950-talet kunde man ersätta telefonernas tunga och sköra bakelitskal med ett formsprutat plastskal. De främsta fördelarna var att man reducerade telefonens vikt och att den blev billigare att tillverka. Den svenska telefonen Dialog introducerades 1962 och var resultatet av ett projekt som framhöll att formgivning, ergonomi, teknik och tillverkningsmetod skulle ha lika prioritet. Den nya telefonen innehöll flera nyheter bland vilka kan nämnas ergonomiskt utformad lur, kåpa med inbyggt bärgrepp, reglerbar ringklocka, automatisk reglering av transmissionsnivån i förhållande till abonnentledningens längd och att den var möjlig att få i flera färger. Den tillverkades både av L.M Ericsson och Televerkets verkstad, i regel med fingerskiva men även i flera varianter med knappsats. Dialog presenterades för den svenska allmänheten i maj 1965.Författare/Upphovsman: Holger.Ellgaard, Licens: CC BY-SA 3.0
Svensk standardtelefon "Dialog" röd, ca 1975
Författare/Upphovsman: Diamondmagna, Licens: CC BY-SA 3.0
Ericsson Dialog telephone in red
Författare/Upphovsman: Anders Lindeberg-Lindvet / Swedish National Museum of Science and Technology, Licens: CC BY 4.0
Telefonapparat Dialog från 1978 för AT-system i originalkartong, huvudapparat, anknytningsapparat till växel och sidoapparat. Bordsmodell med guldmetalliserad kåpa och mikrotelefon, vita sladdar och fingerskiva av plast. Ringsignalens styrka är ställbar med ett reglage på apparatens undersida.
Dialog började tillverkas 1962 och blev Televerkets standardtelefon i mars 1969. Formgivarna från arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow (AOS) var starkt influerade av amerikanen Henry Dreyfuss ergonomistudier.
I takt med att plasten gjorde sitt intåg i tillverkningsindustrin på 1950-talet kunde man ersätta telefonernas tunga och sköra bakelitskal med ett formsprutat plastskal. De främsta fördelarna var att man reducerade telefonens vikt och att den blev billigare att tillverka. Den svenska telefonen Dialog introducerades 1962 och var resultatet av ett projekt som framhöll att formgivning, ergonomi, teknik och tillverkningsmetod skulle ha lika prioritet. Den nya telefonen innehöll flera nyheter bland vilka kan nämnas ergonomiskt utformad lur, kåpa med inbyggt bärgrepp, reglerbar ringklocka, automatisk reglering av transmissionsnivån i förhållande till abonnentledningens längd och att den var möjlig att få i flera färger. Den tillverkades både av L.M Ericsson och Televerkets verkstad, i regel med fingerskiva men även i flera varianter med knappsats. Dialog presenterades för den svenska allmänheten i maj 1965.
Föremålet tillhör den samling från Telemuseum som skänktes av TeliaSonera AB till Tekniska Museet 2010.Författare/Upphovsman: Ellinor Algin / Swedish National Museum of Science and Technology, Licens: CC BY 4.0
Telefonapparat Dialog från 1968 för AT-system, huvudapparat, anknytningsapparat till växel och sidoapparat. Bordsmodell av svart termoplast med transparent fingerskiva. Ringklockans signalstyrka inställbar med reglage på apparatens undersida. Apparatsnöre med proppanslutning.
Dialog började tillverkas 1962 och blev Televerkets standardtelefon i mars 1969. Formgivarna från arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow (AOS) var starkt influerade av amerikanen Henry Dreyfuss ergonomistudier.
I takt med att plasten gjorde sitt intåg i tillverkningsindustrin på 1950-talet kunde man ersätta telefonernas tunga och sköra bakelitskal med ett formsprutat plastskal. De främsta fördelarna var att man reducerade telefonens vikt och att den blev billigare att tillverka. Den svenska telefonen Dialog introducerades 1962 och var resultatet av ett projekt som framhöll att formgivning, ergonomi, teknik och tillverkningsmetod skulle ha lika prioritet. Den nya telefonen innehöll flera nyheter bland vilka kan nämnas ergonomiskt utformad lur, kåpa med inbyggt bärgrepp, reglerbar ringklocka, automatisk reglering av transmissionsnivån i förhållande till abonnentledningens längd och att den var möjlig att få i flera färger. Den tillverkades både av L.M Ericsson och Televerkets verkstad, i regel med fingerskiva men även i flera varianter med knappsats. Dialog presenterades för den svenska allmänheten i maj 1965.
Föremålet tillhör den samling från Telemuseum som skänktes av TeliaSonera AB till Tekniska Museet 2010.Författare/Upphovsman: Ellinor Algin / Swedish National Museum of Science and Technology, Licens: CC BY 4.0
Dialog började tillverkas 1962 och blev Televerkets standardtelefon i mars 1969. Formgivarna från arkitektkontoret Ahlgren-Olsson-Silow (AOS) var starkt influerade av amerikanen Henry Dreyfuss ergonomistudier.
I takt med att plasten gjorde sitt intåg i tillverkningsindustrin på 1950-talet kunde man ersätta telefonernas tunga och sköra bakelitskal med ett formsprutat plastskal. De främsta fördelarna var att man reducerade telefonens vikt och att den blev billigare att tillverka. Den svenska telefonen Dialog introducerades 1962 och var resultatet av ett projekt som framhöll att formgivning, ergonomi, teknik och tillverkningsmetod skulle ha lika prioritet. Den nya telefonen innehöll flera nyheter bland vilka kan nämnas ergonomiskt utformad lur, kåpa med inbyggt bärgrepp, reglerbar ringklocka, automatisk reglering av transmissionsnivån i förhållande till abonnentledningens längd och att den var möjlig att få i flera färger. Den tillverkades både av L.M Ericsson och Televerkets verkstad, i regel med fingerskiva men även i flera varianter med knappsats. Dialog presenterades för den svenska allmänheten i maj 1965.
För demonstrationsändamål. Föremålet tillhör den samling från Telemuseum som skänktes av TeliaSonera AB till Tekniska Museet 2010.
Telefonapparat Dialog för AT-system, huvudapparat, anknytningsapparat till växel och sidoapparat. Bordsmodell av genomskinlig termoplast med fingerskiva. Ringsignalens styrka är ställbar med ett reglage på apparatens undersida.Författare/Upphovsman: Diamondmagna, Licens: CC BY-SA 3.0
Ericsson Dialog telepone in green