Der Tod und das Mädchen
Der Tod und das Mädchen (svenska: Döden och flickan) är ett motiv inom bildkonsten och musiken som man finner redan under renässansen hos Hans Baldung Grien och som konstnärer framför allt under 1800-talet, åter tog fasta på.
Ett känt exempel inom 1800-talets musik är stråkkvartetten nr. 14 i d-moll, D.810, Der Tod und das Mädchen, av Franz Schubert. Sitt namn har den 1824 komponerade stråkkvartetten fått av andra satsens tema som i sin tur har lånat sitt motiv från Schuberts sång Der Tod und das Mädchen, komponerad 1817 till en text av diktaren Matthias Claudius.
Claudius text
Das Mädchen: |
Flickan: |
Ytterligare förekomster
Stråkkvartetten används i Martin Walsers roman Brandung (1985) som ett slags ledmotiv. Likaså i den chilenske författaren Ariel Dorfmans teaterpjäs från 1991, Der Tod und das Mädchen (spanska La muerte y la doncella, engelska Death and the Maiden), som filmades 1994 av Roman Polański. Också den franske författaren Michel Tournier skrev en novell med titel La jeune fille et la mort i samlingen Le Coq de bruyère (1978). Även den nationalsocialistiske filosofen Theodor Haering (1884–1964) publicerade 1943 en novell med titel Der Tod und das Mädchen.[1]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.
Noter
- ^ Haering, Theodor (1943). ”Der Tod und das Mädchen” (på tyska). Katalog der Deutschen Nationalbibliothek. Leipzig : Reclam. sid. 72 sidor. http://d-nb.info/58006672X. Läst 8 september 2009.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör "Der Tod und das Mädchen“ i konsten.
Media som används på denna webbplats
Der Tod und das Mädchen, Öl auf Leinwand, 149 x 78 cm, verkauf tbei Van Ham Kunstauktionen, 2000