Depolarisering

A. En schematisk bild av en så kallad ideal aktionspotential visar dess olika faser, när aktionspotentialen passerar genom en viss punkt i ett cellmembran. B. Den aktionspotential man kan registrera i verkligheten uppvisar oftast störningar i jämförelse med en ideala bilden på grund av variationer i den elektrofysiologiska, tekniska apparatur som används

Depolarisering av en nervcell innebär att natriumjoner (Na+) strömmar in genom Na+-jonkanaler i nervcellens membran, varvid den elektriska spänningen över cellmembranet ändras. Därmed neutraliseras den spänning på –70 mV som fanns från början i cytoplasman, och spänningen stiger ända tills att den istället blir positiv. När den positiva laddningen nått ett visst värde släpper cellkärnan ifrån sig en elektrisk impuls, vilken leds ut genom nervcellens axon (dess utåtledande utskott), antingen till en annan nervcell eller till en receptor någon annanstans i kroppen, exempelvis en muskelcell. I dagligt tal kallas detta en nervimpuls. När detta sker ökar den redan tidigare igångsatta utströmningen av kaliumjoner (K+) via K+-jonkanaler i cellmembranet. Därmed övergår depolariseringen i en repolarisering, så att ursprungsspänningen mellan extracellulärvätskan (vätskan som omger cellen) och nervcellen återställs. Det föreligger alltid en viss grundspänning, även kallad polarisation, mellan insidan och utsidan av ett cellmembran, där cellplasman är negativt laddad på grund av sitt innehåll av negativa så kallade anjoner.[1]

Referenser

Media som används på denna webbplats

Action potential vert.png
Författare/Upphovsman: Artwork by Synaptidude at en.wikipedia, Licens: CC BY-SA 3.0
A. Schematic of an electrophysiological recording of an action potential showing the various phases which occur as the wave passes a point on a cell membrane. B. An actual action potential (blue trace) recorded from a mouse hippocampal pyramidal neuron. In this case, the action potential was stimulated by a prolonged pulse of current (brown trace; approx. 2 micro Amps) passed into the cell through the recording electrode. This method of stimulation distorts the AP compared to the schematic, in that the "real" action potential is sitting atop a voltage offset caused by the current pulse. Thus, for example, the "undershoot" is offset from the resting potential, although it would dip below rest if the offset were not present. The slow decline of the membrane potential back toward rest upon the termination of the current pulse reflects the long time constant of the neuronal membrane.