Den gäckande skuggan

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Den gäckande skuggan (The Thin Man)
Genre	Komedi, mysteriefilm
Regissör	W.S. Van Dyke
Producent	Hunt Stromberg
Manusförfattare	Albert Hackett Frances Goodrich
Baserad på	Den gäckande skuggan av Dashiell Hammett
I större roller	William Powell Myrna Loy Maureen O’Sullivan Nat Pendleton Minna Gombell
Kompositör	William Axt
Fotograf	James Wong Howe
Klippare	Robert J. Kern
Scenograf	Cedric Gibbons
Teknisk information
Produktionsbolag	Metro-Goldwyn-Mayer
Distribution	Loews Cineplex Entertainment Netflix Vudu
Premiär	25 maj 1934
Speltid	93 minuter
Land	USA
Språk	Engelska
Uppföljare	Efter den gäckande skuggan
Mer information
IMDb SFDb Elonet Redigera Wikidata

Den gäckande skuggan (engelska: The Thin Man) är en amerikansk mysteriefilm från 1934 i regi av W.S. Van Dyke. Filmen är löst baserad på Dashiell Hammetts roman med samma namn. I huvudrollerna ses William Powell och Myrna Loy. Filmens stora framgångar och popularitet ledde till att den fick fem uppföljare, Efter den gäckande skuggan (1936), Gäckande skuggan kommer tillbaka (1939), Gäckande skuggan på nya äventyr! (1941), Gäckande skuggan tar hem spelet (1945) och Melodin som gäckade skuggan (1947).

William Powell spelar den mycket skarpsinnige detektiven Nick Charles, som sedan sitt giftermål med sin kamratliga fru Nora Charles, spelad av Myrna Loy, låtit sitt detektivarbete ligga i träda under de senaste fyra åren. Dottern till en gammal vän, Dorothy Wynant, spelad av Maureen O’Sullivan kommer i kontakt med Nick under ett nattklubbsbesök Nick och Nora företar och lyckas då få Nick att återta sin gamla roll som detektiv för att leta efter sin gamle vän, Dorothys försvunna fader Clyde Wynant.

Filmens framgång bland biobesökarna berodde på de avspända förhållandet mellan de två huvudpersonernas, det lättsamt komiska raljerandet, de knasiga fysiska skämten, hunden Asta och - förstås - det ständiga drickandet. Nora var dessutom ett kvinnoideal som den perfekta, förstående kamrathustrun.

• Den gäckande skuggan på Allmovie (engelska)
• Den gäckande skuggan på TCM Movie Database (engelska) (geoblockerad)