Demokratiutredningen (2014)

Demokratiutredningen
2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande
Statlig utredning
Regeringsbeslut
RegeringReinfeldt, Löfven I
Beslut fattat17 juli 2014
Utredningen
överlämnas
18 januari 2016[1]
Utredningsansvar
MyndighetKulturdepartementet[2]
Utrednings IDJu 2014:19
Ansvarigt statsrådBirgitta Ohlsson (tillsättare)[3]
Alice Bah Kuhnke (mottagare)
Särskild utredareOlle Wästberg
Kommittédirektiv
2014Dir. 2014:111[2][4]
• föreslå åtgärder som kan bidra till att fler tar politiska förtroendeuppdrag,
• analysera formerna för delaktighet och inflytande mellan valen
• föreslå åtgärder som kan stärka individens möjligheter till delaktighet
• belysa frågor om ungas politiska inflytande
Slutbetänkande
ID-nummerSOU 2016:5
TitelLåt fler forma framtiden![4]

Demokratiutredningen, egentligen 2014 års Demokratiutredning – Delaktighet och jämlikt inflytande (Ju 2014:19),[5] var en svensk statlig offentlig utredning som genomfördes 2014-2015. Den undersökte bland annat möjligheterna till inflytande och delaktighet i Sverige mellan de allmänna valen, de politiska partiernas funktionssätt samt de förtroendevaldas representativitet och villkor. Utredningen resulterade i slutbetänkandet Låt fler forma framtiden!, (SOU 2016:5), som lades fram i januari 2016.

Utredningen tillsattes under sommaren 2014 för att analysera behovet av och utarbeta förslag till åtgärder för att öka och bredda engagemanget inom den representativa demokratin och åtgärder skulle föreslås som kunde bidra till att stärka delaktigheten och inflytandet mellan valen, särskilt för väljargrupper som uppvisade svagt politiskt engagemang. Det inkluderade att föreslå författningsändringar som kunde vara nödvändiga, men inte ändringar i grundlag eller riksdagsordningen. Det ingick även i utredningens uppdrag att skapa en offentlig debatt om dessa frågor.

Utredare var Olle Wästberg. Till utredningen fanns en parlamentarisk referensgrupp knuten. Den bestod av politiker från såväl nationell som lokal nivå. Utöver det fanns det även en expertgrupp med forskare och representanter från berörda myndigheter och organisationer som bistod utredningen i dess arbete.

Ett av utredningens förslag var att införa rösträtt från 16 år, först på prov i frivilliga kommuner och landsting valet 2018. Det motiverades bland annat med att 16 år är en myndighetsålder för till exempel straffbarhet och företagssamhet, att genomsnittsåldern för förstagångsväljare ändå hamnar på över 18 år, att tidigare förstagångsval leder till högre framtida valdeltagande och att försök i andra länder haft positiva effekter.[6] Förslaget genomfördes inte.

Se även

  • Demokratiutredningen (1985–1990)

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Coat of arms of Sweden.svg
Författare/Upphovsman: Sodacan, Licens: CC BY-SA 4.0
Lilla riksvapnet

Lag (1982:268) om Sveriges riksvapen (riksdagen.se)

1 § Sverige har två riksvapen, stora riksvapnet, som också är statschefens personliga vapen, och lilla riksvapnet. Riksvapnen används som symboler för den svenska staten.
Stora riksvapnet bör endast när det finns särskilda skäl användas av andra än statschefen, riksdagen, regeringen, departementen, utrikesrepresentationen och försvarsmakten.
Statschefen kan ge andra medlemmar av det kungliga huset tillåtelse att som personligt vapen bruka stora riksvapnet med de ändringar och tillägg som statschefen bestämmer.

2 § Stora riksvapnet utgörs av en blå huvudsköld, kvadrerad genom ett kors av guld med utböjda armar, samt en hjärtsköld som innehåller det kungliga husets dynastivapen.

Huvudsköldens första och fjärde fält innehåller tre öppna kronor av guld, ordnade två över en. Huvudsköldens andra och tredje fält innehåller tre ginbalksvis gående strömmar av silver, överlagda med ett upprest, med öppen krona krönt lejon av guld med röd tunga samt röda tänder och klor.
Hjärtskölden är kluven. Första fältet innehåller Vasaättens vapen: ett i blått, silver och rött styckat fält, belagt med en vase av guld. Andra fältet innehåller ätten Bernadottes vapen: i blått fält en ur vatten uppskjutande bro med tre valv och två krenelerade torn, allt av silver, däröver en örn av guld med vänstervänt huvud och sänkta vingar gripande om en åskvigg av guld samt överst Karlavagnens stjärnbild av guld.
Huvudskölden är krönt med en kunglig krona och omges av Serafimer ordens insignier.
Sköldhållare är två tillbakaseende, med kunglig krona krönta lejon med kluvna svansar samt röda tungor, tänder och klor. Lejonen står på ett postament av guld.
Det hela omges av en med kunglig krona krönt hermelinsfodrad vapenmantel av purpur med frans av guld och uppknuten med tofsprydda snören av guld.
Stora riksvapnet får brukas även utan ordensinsignier, sköldhållare, postament eller vapenmantel.

3 § Lilla riksvapnet består av en med kunglig krona krönt blå sköld med tre öppna kronor av guld, ordnade två över en.

Skölden får omges av Serafimerordens insignier.
Såsom lilla riksvapnet skall också anses tre öppna kronor av guld, ordnade två över en, utan sköld och kunglig krona.
Myndigheter som använder lilla riksvapnet får till vapnet foga emblem som symboliserar deras verksamhet. Innan ett vapen med sådant tillägg tas i bruk, bör yttrande inhämtas från statens heraldiska nämnd.