Delta Tauri3
Delta Tauri3 (δ3) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Oxen |
Rektascension | 04t 25m 29,38340s[1] |
Deklination | 17° 55′ 40,4579″[1] |
Skenbar magnitud () | +4,32 (4,35 + 8,37)[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | A2 IV[3] |
B–V | 0,04[3] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | 39,00 ± 0,10[3] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +41,91[1] mas/år Dek.: -34,54[1] mas/år |
Parallax () | 21,96 ± 0,51[1] |
Avstånd | 149 ± 3 lå (46 ± 1 pc) |
Absolut magnitud () | +1,14[4] |
Detaljer | |
Massa | 2,27 ± 0,23[5] M☉ |
Luminositet | 1,47 ± 0,05[5] L☉ |
Temperatur | 9 025[5] K |
Vinkelhastighet | 11,3[5] km/s |
Andra beteckningar | |
Cleeia, 5 3 Tau , 68 Tauri , BD + 17 ° 719 , HD 27962, HIP 20648, HR 1389, SAO 93923, ADS 3206 [6] |
Delta Tauri3 (δ3 Tauri , förkortat Delta3 Tau, δ3 Tau) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[2] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 4,32[2] och är synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 22,0 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 149 ljusår (46 parsek) från solen.
Nomenklatur
Delta Tauri3 har också det traditionella latinska namnet Cleeia,[7][8] från den grekiska Kleeia,[9] som var en av Hyades-systrarna. Stjärnan anses ingå i stjärnhopen Hyaderna.[5]
Egenskaper
Delta Tauri3 är en blå underjättestjärna av spektralklass A2 IV[3] och visar egenskaper hos en Am-stjärna. Den gavs 1985 klassificeringen A2kA3hA5m, vilket betyder att spektrumet visar K-linjen för en A2-stjärna, vätelinjerna för en A3-stjärna och metallinjerna för en A5-stjärna. Den har underskott av scandium men har maximum av järn och tunga element.[4] Även om den tidigare var en misstänkt variabel stjärna,[10] har nu Delta Tauri3 A bestämts vara fotometriskt konstant.[11] Den har en massa som är 2,3[5] gånger solens massa och utsänder från dess fotosfär ca 50 procent[5] mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 9 000 K[5].
Primärstjärnan har en följeslagare, Delta Tauri3 B, av magnitud 8,37[2] med en vinkelseparation på 1,80 bågsekunder vid en positionsvinkel på 341° (2010). Separerad med 77 bågsekunder (2006) finns en visuell följeslagare av magnitud 11,12, betecknad Delta Tauri3 C.[12]
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 , doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 , doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ [a b c d] https://www.universeguide.com/star/kleeia. Hämtad 2017-10.23.
- ^ Eggen, Olin J. (July 1998), "The Age Range of Hyades Stars", The Astronomical Journal, 116 (1): 284−292, Bibcode:1998AJ....116..284E, doi:10.1086/300413.
- ^ [a b c d e f g h] Gebran, M.; Vick, M.; Monier, R.; Fossati, L. (November 2010), "Chemical composition of A and F dwarfs members of the Hyades open cluster", Astronomy and Astrophysics, 523: 13, Bibcode:2010A&A...523A..71G, arXiv:1006.5284 , doi:10.1051/0004-6361/200913273, A71.
- ^ "del03 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-07.
- ^ Falkner, David E. (2011), The Mythology of the Night Sky: An Amateur Astronomer's Guide to the Ancient Greek and Roman Legends, The Patrick Moore Practical Astronomy Series, Springer Science & Business Media, p. 36, ISBN 1461401372.
- ^ Bagnall, Philip M. (2012), The Star Atlas Companion: What you need to know about the Constellations, Springer Praxis Books, Springer Science & Business Media, p. 422, ISBN 146140830X
- ^ "Family of the Hyades", Theoi Greek Mythology, hämtad 2017-08-08.
- ^ Kholopov, P. N.; et al. (February 1981), "65th Name-List of Variable Stars", Information Bulletin on Variable Stars, 1921: 1, Bibcode:1981IBVS.1921....1K.
- ^ Adelman, S. J. (June 1997), "On the possible variability of metallic-line and Mercury-Manganese stars", A & A Supplement series, 123: 445−447, Bibcode:1997A&AS..123..445A, doi:10.1051/aas:1997167.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), "The Washington Visual Double Star Catalog", The Astronomical Journal, 122: 3466–3471, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Taurus chart