Delta Reticuli
Delta Reticuli (δ) | |
Observationsdata Epok: J2000.0 | |
---|---|
Stjärnbild | Rombiska nätet |
Rektascension | 03t 58m 44,74945s[1] |
Deklination | -61° 24′ 00,6673″[1] |
Skenbar magnitud () | +4,60[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | M2 III[3] |
U–B | +2,02[2] |
B–V | +1,61[2] |
Variabeltyp | Misstänkt[4] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | -1,4 ± 2,8[5] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: +9,80[1] mas/år Dek.: -14,30[1] mas/år |
Parallax () | 6,20 ± 0,25[1] |
Avstånd | 530 ± 20 lå (161 ± 7 pc) |
Absolut magnitud () | -1,47 ± 6 |
Detaljer | |
Radie | 56[6] R☉ |
Luminositet | 1 100[7] L☉ |
Temperatur | 3 891[7] K |
Andra beteckningar | |
δ Ret, CPD−61 290, FK5 1110, HD 25422, HIP 18597, HR 1247, SAO 248918.[8] |
Delta Reticuli (δ Reticuli, förkortat Delta Ret, δ Ret) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Rombiska nätet. Den har en skenbar magnitud på 4,60[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 530 ljusår (ca 161 parsek) från solen.
Egenskaper
Delta Reticuli är en röd till orange jättestjärna av spektralklass M2 III[3], som befinner sig på den asymptotiska jättegrenen.[9] Den har en radie som är ca 56[6] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 1 100[7] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 3 900[7] K.
Delta Reticuli rör sig genom Vintergatan med en hastighet av 13,3 km/s i förhållande till solen. Den projicerade galaktiska banan ligger mellan 22 700 och 30 400 ljusår från galaxens centrum. [10]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Noter
- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Feinstein, A. (1966), "Photoelectric observations of Southern late-type stars", The Information Bulletin for the Southern Hemisphere, 8: 30, Bibcode:1966IBSH....8...30F.
- ^ [a b] Houk, Nancy; Cowley, A. P. (1979), Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD stars, 1, Ann Arbor, Michigan: Dept. of Astronomy, University of Michigan, Bibcode:1978mcts.book.....H.
- ^ Samus, N. N.; Durlevich, O. V.; et al. (2004), Combined General Catalogue of Variable Stars (GCVS4.2), Institute of Astronomy of Russian Academy of Sciences and Sternberg State Astronomical Institute of the Moscow State University, Bibcode:2004yCat.2250....0S.
- ^ de Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (October 2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: 14, arXiv:1208.3048 , Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, A61.
- ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy & Astrophysics (3rd ed.), 367: 521–24, arXiv:astro-ph/0012289 , Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451.
- ^ [a b c d] c McDonald, I.; et al. (2012), "Fundamental Parameters and Infrared Excesses of Hipparcos Stars", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 427 (1): 343–57, arXiv:1208.2037 , Bibcode:2012MNRAS.427..343M, doi:10.1111/j.1365-2966.2012.21873.x.
- ^ "* del Ret". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-02-14.
- ^ Eggen, OJ (1992), "Asymptotic Giant Branch Stars Near The Sun", The Astronomical Journal , 104 : 275, Bibkod : 1992AJ .... 104..275E , doi : 10.1086 / 116239
- ^ Delta Reticuli (HIP 18597)
Externa länkar
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Reticulum chart