Delta Aurigae

Delta Aurigae (δ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension05t 59m 31,63201s[1]
Deklination+54° 17′ 04,7703″[1]
Skenbar magnitud ()+3,715[2]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III[3]
U–B+0,837[2]
B–V+1,017[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+8,2[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +81,81[1] mas/år
Dek.: -132,98[1] mas/år
Parallax ()25,88 ± 1,61[1]
Avstånd126 ± 8  (39 ± 2 pc)
Detaljer
Radie11[5] R
Luminositet62[5] L
Temperatur4 786[5] K
Metallicitet-0,15[5] dex
Vinkelhastighet3,9[5] km/s
Andra beteckningar
33 Aurigae, BD+54 970, FK5 225, HD 40035, HIP 28358, HR 2077, SAO 25502. [6]

Delta Aurigae (δ Aurigae, förkortat Delta Aur, δ Aur) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna[7] belägen i den norra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på 3,72[2] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,9[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 126 ljusår (ca 39 parsek) från solen.

Nomenklatur

Inom indisk astronomi är Delta Aurigae känd genom namnet på sanskrit som Prajāpati (प्रजापति), "Skapelsens Herre".[8][9]

Egenskaper

Primärstjärnan Delta Aurigae A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K0 III[3]. Den har en massa som är omkring dubbelt så stor[10] som solens massa, en radie som är ca 11[5] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 62[5] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur på ca 4 800[5] K.

Delta Aurigae är en spektroskopisk dubbelstjärna med en följeslagare av 11:e magnituden[10] där periodiska dopplerförändringar i stjärnans spektrum indikerar en omloppsrörelse. Den har en omloppsperiod på 1 283,4 dygn (3,514 år) och en excentricitet på 0,231.[11] Stjärnan har också gett namn åt meteorregnet Delta Aurigiderna som inträffar 6 - 15 oktober med sin utgångspunkt några grader söder om stjärnan.[12]

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.

Referenser

  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752 , Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Oja, T. (August 1986), "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III", Astronomy and Astrophysics Supplement Series, 65 (2): 405–409, Bibcode:1986A&AS...65..405O.
  3. ^ [a b] Eggen, O. J. (1962), "Space-velocity vectors for 3483 stars with proper motion and radial velocity", Royal Observatory Bulletin, 51, Bibcode:1962RGOB...51...79E.
  4. ^ Wilson, Ralph Elmer (1953), General Catalogue of Stellar Radial Velocities, Washington: Carnegie Institution of Washington, Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  5. ^ [a b c d e f g h] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  6. ^ "del Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2012-08-18.
  7. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878 , Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  8. ^ "Auriga", by Richard Hinckley Allen in Star Names: Their Lore and Meaning
  9. ^ Monier-Williams Sanskrit dictionary: pra-cchana—pra-jalpa
  10. ^ [a b] http://stars.astro.illinois.edu/sow/deltaaur.html. Hämtad 2018-04-06.
  11. ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The ninth catalogue of spectroscopic binary orbits". Astronomy and Astrophysics. 424 (2): 727. arXiv:astro-ph/0406573 . Bibcode:2004A&A...424..727P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  12. ^ Lunsford, Robert (2008), Meteors and How to Observe Them, Astronomers' Observing Guides, Springer, p. 86, ISBN 0387094601

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.