I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog. Kommunen är en typisk brukskommun, uppbyggd kring stångjärnshammaren som tillkom under 1600-talet. Numer är kommunen den största arbetsgivaren, följt av just järnverket.
Fram till 1980-talet ökade befolkningen, för att därefter minska. Efter valen på 2010-talet har Vänsterpartiet varit det största partiet och styrde tillsammans med Miljöpartiet under åren 2010 till 2018. Under mandatperioden 2018 till 2022 har ett flertal maktskiften skett.
Kommunens område motsvarar en del av Karlskoga socken och Nysunds socken. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. En del av Nysunds landskommun, som till 1923 tillhörde Värmlands län, överfördes då till Örebro län som resten av landskommunen redan tillhörde.
I Karlskoga landskommun inrättades Karlskoga municipalsamhälle 26 juni 1885 och 1 juni 1912 inrättades Jannelunds municipalsamhälle. Ur kommunen utbröts 1925 en del och bildade Degerfors landskommun med Jannelunds municipalsamhälle. 1940 bildades Karlskoga stad genom en ombildning av Karlskoga landskommun. 1943 ombildades Degerfors landskommun till Degerfors köping.
Vid kommunreformen 1952 uppgick Nysunds landskommun i den då bildade Svartå landskommun medan Degerfors köping förblev opåverkad. Svartå landskommun upplöstes 1967 och Nysunds församling uppgick då i Degerfors köping.
Degerfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Degerfors köping.[6]
Kommunen ingick från bildandet till 12 januari 2009 i Karlskoga domsaga och ingår sedan dess i Örebro domsaga.[7]
Letälven sträcker sig från sjön Möckeln i norr mot sjön Skagern i sydsydväst. Sjön Ölen löper parallellt med Letälvens dalgång. Lidetorpsmon, ett 40 m högt och 900 m brett parti av Letälvsåsen finns nio kiloneter sydväst om centralorten. På denna finns en av Sveriges största dödisgropar, Djupa hålet. De märkliga Sveafallen ligger vid Degerfors vilka inte bildades som ett väldigt vattenfall utan då två stora smältvattenälvar möttes i samband med isavsmältningen. Detta genom att det uppstod kraftiga vattenvirvlar vilka sköljde bort lös jord och bildade en mängd stora jättegrytor. I kommunens nordvästra del finns i huvudsak öppen jordbruksmark liksom ett område kring Åtorp i söder. I övrigt består kommunen till stor del av skogsmark med stor inblandning av lövskog.[9]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[10]
Degerfors kommun
Hela riket
Bebyggelse (4,3 %)
Skog (79,2 %)
Öppen myrmark (4,5 %)
Jordbruksmark (7,5 %)
Övrig mark (4,4 %)
Bebyggelse (3,1 %)
Skog (68,0 %)
Öppen myrmark (7,2 %)
Jordbruksmark (7,4 %)
Övrig mark (14,3 %)
Naturskydd
År 2022 fanns 15 naturreservat i Degerfors kommun.[11]Östra Sälsjömossen utgörs av myrmarker och är klassat som Natura 2000-område.[12] Även Julömossen utgörs av myrmarker,[13] liksom Stormossen som är klassat som Natura 2000-område.[14]
I reservatet Jätteberget hittas, förutom myrmark och skog, ett helt system av grottor.[15]
Liberalerna valde i oktober 2020 att lämna det dåvarande samarbetet som bestod av Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Samarbete kvarstod dock mellan Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Även detta samarbete sprack dock i juni 2021 då Socialdemokraterna valde att lämna samarbetet.[20]
Georg Camitz (1623–87) från Schlesien fick 1660 privilegier för att anlägga en stångjärnshammare intill den ”digra fors” i Letälven som senare gav upphov till namnet Degerfors. Inledningsvis kallades stångjärnshammaren Nedre Degerfors men bytte senare namn till Degerfors järnverk. Numer ingår järnverket i Outokumpu Stainless AB. I företagets högmoderna anläggningar tillverkas produkter som rostfritt stål och rostfri grovplåt, vilka även förädlas till formade specialkomponenter som används för transport och för att lagra gas och kemikalier. Kommunen var i början av 2020-talet den största arbetsgivaren följt av just järnverket. Utöver dessa finns ett antal små företag vilka sysselsätter mellan en och femtio anställda.[9]
Infrastruktur
Transporter
Genom kommunen går tre länsvägar – 204, 205 och 243. Därtill genomkorsas kommunen av järnvägen (Stockholm–)Hallsberg–Karlstad(–Oslo).[9]
Befolkning
Demografi
Befolkningsutveckling
Kommunen har 9 326 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 224:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Degerfors kommun 1970–2020[26]
År
Folkmängd
1970
11 840
1975
12 153
1980
12 246
1985
11 912
1990
11 701
1995
11 396
2000
10 544
2005
10 093
2010
9 641
2015
9 543
2020
9 631
Kultur
Kulturarv
I hela kommunen finns lämningar efter torp och backstugor, vilka i Kulturmiljöregistret benämns som ”Lägenhets-bebyggelse”. Förutom lämningar efter bebyggelse finns även gruv- och hyttlämningar, milstolpar, väghållningsstenar, vägvisarstenar, fångstgropar, offerkällor och "platser till vilka en muntlig tradition är knuten". Bland levande kulturarv kan nämnas bron vid Åtorp.[27]
Kommunens område inbegriper inte något riksintresse för kulturmiljö eller kulturreservat. Däremot finns byggnader klassade som byggnadsminnen, exempelvis Ölsboda herrgård.[27]
Kommunvapen
Blasonering: I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver.
Vapnet fastställdes av Kungl Maj:t 17 december 1948 för Degerfors köping, och togs över av den nybildade kommunen 1971 när köpingen avskaffades. Balken representerar Letälven, och järnmärket och kugghjulen representerar Degerforsjärnverk.[28]
Sport
Under 1930-talets lågkonjunktur växte idrottsföreningarna. I Degerfors, liksom i många andra brukskommuner, är det främst lagsporter som bandy och fotboll som förknippas med kommunen, främst fotboll.[27]
Fotbollens historia i kommunen inleds på tidigt 1900-tal när den "svenska idrottens fader", Victor Balck, höll ett föredrag framför ett fullsatt föreningshus. Detta ledde till att Degerfors Idrottsförening (DIF) bildades 1907 och att dessa tilläts nyttja järnverkets mark som fotbollsplan, den så kallade "bruksplanen". Detta var början på en framgångsrik verksamhet. På västra sidan av älven bildade några ungdomar en egen klubb i slutet av 1910-talet, Jannelunds Sportklubb. Dessa klubbar slogs samman på 1930-talet. Fotboll växte starkt under 1930- och 1940 talen och hade en stark inverkan på bygdens arbetarungdom. Detta kan till stor del förklaras av att Gunnar Nordahl som värvades dit 1940. Senare värvningar inkluderar Ralf Edström, född och uppfostrad i Degerfors, och Sven-Göran Eriksson. Totalt har kommunen fostrat 23 landslagsspelare. Degerfors IF har vunnit Svenska cupen en gång och säsongen 2020 nådde klubben för tredje gången allsvenskan.[27]
Circle frame.svg A transparent circle on a light-colored background (hex color code#F9F9F9), designed to be placed over content to show only that portion within the circle. The circle has a black border 0.5% as wide as its outside diameter.
Wikimedia Commons har media som rör Degerfors kommun.
