De stridande staterna

Kinas historia – tidsaxel
Förhistorisk tid
Xiadynastin 2070–1600 f.Kr.
Shangdynastin 1600–1046 f.Kr.
Zhoudynastin 1046–256 f.Kr.
Västra Zhoudynastin 1046–771 f.Kr.
Östra Zhoudynastin 770–256 f.Kr.
Vår- och höstperioden 770–481 f.Kr.
De stridande staterna 403–221 f.Kr.
Qindynastin 221 f.Kr.–206 f.Kr.
Västra Handynastin 206 f.Kr.–24 e.Kr.
Wang Mangs interregnum (Xin) 9–23 e.Kr.
Östra Handynastin 25–220
De tre kungadömena 220–280
Jindynastin 265–420
De sexton kungadömena 304–439
De sydliga och nordliga dynastierna
420–589
Suidynastin 581–618
Tangdynastin 618–907
Wu Zhaos interregnum (Zhoudynastin) 690–705
De fem dynastierna och De tio rikena
902–979
Songdynastin 960–1279
 Liaodynastin 907–1125
Jindynastin 1115–1234
Västra Xia 1038–1227
Yuandynastin 1271–1368
Mingdynastin 1368–1644
Shundynastin 1644–1645
Qingdynastin 1644–1911
Republiken Kina 1912–1949
Folkrepubliken Kina 1949–
Republiken Kina (Taiwan) 1949–
redigera 

De stridande staterna (kinesiska: 战国, pinyin: Zhànguó), eller de hundra skolorna[1] (kinesiska: 諸子百家, zhuzi baijia) är en period i Kinas historia som börjar på 400-talet f.Kr. under Östra Zhoudynastin och slutar 221 f.Kr. när Kina förenas genom Qindynastin, efter Qins föreningskrig. Perioden utgör en av två perioder inom den Östra Zhoudynastin, där den andra är Vår- och höstperioden.[2]

Avgränsning

Olika historiker ger olika startdatum för perioden såsom 481 f.Kr.[3], när krönikan Chunqiu ("Vår och höst") avslutas, vissa anger 476 f.Kr.[4], andra 453 f.Kr. när staten Jin delades i tre områden.[2] Andra historiker anger 403 f.Kr.[5][6] när uppdelningen av staten Jin formellt godkänns av Zhous kung.[2] Historikerna är dock överens om att perioden avslutas 221 f.Kr. när Kina enas i Qindynastin.[2]

Historia

Zhoudynastins kungamakt hade försvagats kraftigt under Östra Zhoudynastin och Kina var splittrat i en mängd mindre riken styrda av före detta feodalherrar som började kalla sig själva för kungar och var i allt väsentligt självstyrande. Det var stridigheter mellan rikena i ständigt växlande koalitioner. Ett urval av de mer betydelsefulla rikerna:[7]

Många riken hade inte ekonomi att upprusta militärt och blev erövrade. Mot slutet av perioden var det sju riken kvar, "de sju starka" (七雄) [7] ; Han, Wei, Zhao, Chu, Qi, Yan och Qin.[7][8] .[7] Målet för de flesta av dessa var att ena Kina under egen ledning, något som skedde år 221 f.Kr. när Qin efter Qins föreningskrig besegrat de kvarvarande konkurrenterna och Kinas första kejsare Qin Shi Huangdi grundade Qindynastin (221-206 f.Kr.).

Kultur

Under perioden uppstod en mängd filosofiska och strategiska skolor. Många olika läror uppkom under perioden och kallas för de hundra skolorna (百家). Under perioden gjordes också stora tekniska framsteg inom krigskonsten, och den totala militära kapaciteten ökade kraftigt. Nytt högkvalitativt stål främjade utvecklingen av pansar, hjälmar och vapen. Infanteriet och kavalleriet utvecklades, och försvarsmurar började byggas.[7] Några av dessa försvarsmurarna blev basen till den Kinesiska muren som byggdes under Qindynastin.

Perioden utgör också bakgrund för flera moderna kinesiska filmer som Hero och Kejsaren och mördaren.

Animerad karta över tiden för De Stridande Staterna[9]

Noter

  1. ^ Mark Cartwright. ”Warring States Period” (på engelska). World History Encyclopedia. https://www.worldhistory.org/Warring_States_Period/. Läst 17 maj 2024. 
  2. ^ [a b c d] Goldin, Paul R. (2016-08-18) (på engelska). Berkshire Encyclopedia of China - Warring States Period. Berkshire Publishing Group. doi:10.1093/acref/9780190622671.001.0001/acref-9780190622671-e-706. ISBN 978-0-9770159-4-8. https://www.oxfordreference.com/display/10.1093/acref/9780190622671.001.0001/acref-9780190622671-e-706. Läst 17 maj 2024 
  3. ^ Loewe, Michael (1999). ”Warring states political history” (på engelska). The Cambridge History of Ancient China: From the Origins of Civilization to 221 BC. Cambridge University Press. sid. 587. ISBN 0521470307. https://books.google.se/books?id=cHA7Ey0-pbEC&lpg=PP1&pg=PA587&redir_esc=y#v=onepage&q&f=false 
  4. ^ Tan, Koon San. ”Zhou Dynasty 周朝 (1122-256 BC)” (på engelska). Dynastic China: An Elementary History. sid. 35. ISBN 9789839541885. https://books.google.se/books?id=bnCMBAAAQBAJ&lpg=PA37&dq=the%20warring%20state%20256%20elementary%20history&hl=sv&pg=PA37#v=onepage&q&f=false 
  5. ^ Ebrey, Patricia Buckley (2010). ”Philosophical Foundation, The Eastern Zhou Period 770-256 BC” (på engelska). The Cambridge Illustrated History of China. Cambridge University Press. sid. 38. ISBN 0521124336. https://books.google.se/books?id=vr81YoYK0c4C&pg=PA38&dq=the+warring+state+256&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjBhrzW-tvJAhUJWCwKHbyLBTkQ6AEITzAH#v=onepage&q=the%20warring%20state%20256&f=false 
  6. ^ ”Chinese History - Jin 晉 (Zhou period feudal state)” (på engelska). CHINAKNOWLEDGE. http://www.chinaknowledge.de/History/Zhou/rulers-jin.html. Läst 13 december 2015. 
  7. ^ [a b c d e] ”CHINAKNOWLEDGE”, The Warring States Period 戰國 (5th cent. - 221 BCE)
  8. ^ ”San José State University” Arkiverad 14 september 2006 hämtat från the Wayback Machine., The Warring States Period of Ancient China
  9. ^ ”duoban” Arkiverad 2 februari 2014 hämtat från the Wayback Machine., 战国地图

Referensfel: <ref>-tagg med namn "hku", definierad i <references> används inte tidigare i texten.

Externa länkar

De stridande staterna
"De sju starka"
Qin · Han · Wei · Chu · Zhao · Yan · Qi · (Jin)
Mindre stater
Ba · Cai · Dai · Lu · Shu · Song · Sui · Teng · Wey · Yue · Zeng · Zheng · Zhongshan · Zou
Xia → Shang → Zhou → Stridande staterna→ Qin → Han → Tre kungadömen → Jin / 16 kungadömen → S./N. dynastierna → Sui → Tang → 5 dynastier & 10 riken - Liao / Song / Västra Xia / Jin → Yuan → Ming → Qing → Republiken → Folkrepubliken / Taiwan

Media som används på denna webbplats

Departure Herald-Detail.jpg
"Departure Herald", 26 m (85 ft) in length, from the Chinese Xuande reign period (1425-1435 AD); the painting shows the emperor's large procession heading towards the imperial tombs of the Ming emperors located roughly 50 km north of the capital Beijing. This painting is usually paired with another panoramic painting called "Return Clearing", 30 m (98 ft) in length, which shows the emperor returning to the capital from the tombs by river boat. From Paludan's source listed below, this passage describes a particular scene of this painting: "Detail of a silk scroll, The Emperor's Approach, showing the luxury in which the emperor Xuande travelled. Elephants were kept in the imperial elephant stables until around 1900 and were often used for ceremonial occasions, such as the emperor's visits to the Temple of Heaven. Here, however, the large number of horsemen accompanying the emperor's carriage suggests that the emperor was on a much longer journey in the countryside." Paludan, Ann. (1998). Chronicle of the Chinese Emperors: the Reign-by-Reign Record of the Rulers of Imperial China. London: Thames & Hudson Ltd. ISBN 0500050902. Page 177.
De stridande staterna animering.gif
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 3.0
Animerad karta över tiden för De Stridande Staterna
Hillebard Kina.JPG
Författare/Upphovsman: Bairuilong, Licens: CC BY-SA 4.0
Hillebard från Terrakottaarmén från kinesiska Qindynastin. (221-206 f.Kr.)