De slaviska gudarna

I denna artikel listas de slaviska hednagudarna med kortfattade beskrivningar av deras funktion och urkundernas upplysningar om dem (i fotnoter). För mer utförlig information om slavernas hedendom, se artikeln ”Slavisk mytologi”.

Slavernas gemensamma gudar

• Perun – åskguden, gudavärldens främste gud ^[1]
• Mat Zemlja eller Moder jord – en kvinnogestalt som personifierar fruktbarheten och den livgivande modern. Jämför med slavernas sedvänja att svära jorden trohet, bikta sig för jorden, kyssa jorden, osv.

Östslavernas gudar

Furst Vladimirs pantheon

• Perun – den främste guden, beskyddare av furstar och hirder, även åskguden^[2] Byttes ut mot profeten Elia.
• Chors – personifierar solen
• Dazjbog – solguden, låser in vintern och låser upp våren, bröllopsbeskyddare, stamfader för ryska folket, från furstar till jordbrukare
• Stribog - en gudom som förmodligen förknippas med atmosfären (vinden)
• Simargl eller Semargl - en halvgud med oklar funktion, möjligen en budbärare mellan de himmelska och jordiska världarna
• Mokosj eller Makosj – en kvinnlig gudom, beskyddarinna av spånad och vävning. Byttes ut mot den heliga Paraskeva (eller Pjatnitsa, i betydelsen dagen före helg)

Andra gudar i det forntida Rus

• Volos~Veles – uppfattas ofta som identiska, men enligt urkunderna har de olika funktioner:
  • Volos – ”boskapsguden”, beskyddare av boskapen. Byttes ut mot den helige Blasius
  • Veles – en gud som beskyddar sagoberättare och poesi
• Börd och föderskor – personifierar den nyföddes öde, ”vad som står skrivet vid födseln”
• Svarog – möjligen smedguden
• Svarozjitj – personifierar elden^[a]

Rituella fruktbarhetsväsen och symboler De är inte gudar i direkt mening, utan en ålderdomlig utvecklingfas i kulten av gudarnas döende och återfödelse. De är dockor, fyllda av koncentrerad fruktbarhets- och ymnighetskraft. Efter hedersbetygelser och begråtande slits dockorna sönder, dränks eller bränns upp. Det som återstår sprids över åkrarna eller i fähusen.

• Maslenitsa-docka^[3]
• Jarilo^[4]
• Kostroma^[3]
• Kostrubonka^[3]

Väsen som personifierar högtiderna i folklore

• Koljada
• Maslenitsa
• Kupala

”Gudar” och väsen med litterärt ursprung

• Trojan – ett forntida symboliskt väsen i Igorkvädet. I andra källor räknas det upp tillsammans med övriga gudar. Blev synbarligen lånad till Rus från den sydslaviska folkloretraditionen.
• Dyj – en namnvariant av antikens Zeus i de forntidsryska predikningarna mot hedendomen
• Alkonost, Sirin, Gamajon – mytiska fåglar med ursprung i den forntida ryska litteraturen

Västslavernas gudar

De baltiska slavernas gudar

• Svjatovit – Arkonas (Jaromarsburg) främste gud, förknippad med krig och seger.^[5]
• Triglav – sin trakts främste gud, han förknippas med en helig korpsvart häst, hans avgudabild har tre huvuden^[6]

Korenitsas tre gudar^[b]

• Jarovit – krigets och fruktbarhetens gud
• Ruevit – Korenitsas främste gud, krigsguden
• Porevit eller Porenut – en gud med oklara funktioner

Västslavernas årstidsväsen

• Marena (Morena, Marzjana) – vårligt mytologiskt och rituellt väsen, en docka som förkroppsligar döden och vintern och som man dränker, sliter sönder eller bränner

Lägre väsen

• Rarog – mytologisk eldfågel
• Veles – djävul, demon i tjeckiska ordstäv
• Parom (Perun) – åberopas i förbannelser

Sydslavernas mytologiska väsen

• Badnjak – mytologiskt rituellt väsen som symboliserar det gamla året. Förkroppsligas genom ett vedträ som bränns under julen.
• Bozjitj – mytologiskt rituellt väsen som symboliserar det nya året. ”Den unge guden” i motsats till ”den gamle guden” Badnjak.
• Vilor – kvinnliga vattenandar, liknande rusalki
• German – årstidsväsen, förknippad med fruktbarhet
• Dabog – mytologiserad figur av ”härskaren på jorden” i motsats till Guden i himlen
• Dodola eller Paparuda – kvinnligt väsen som deltar i ritualer för att framkalla regn. Förknippad med Perun
• Zduchatj – människa eller djur som har förmågan att bekämpa oväder

Mytologins lägre väsen

• Vålnader – människor som inte har dött en naturlig död (drunknade, självspillingar, giftmördade osv)
• Rusalki – vålnaders själar som bor i vattnet
• Mavka – ond ande, rusalka
• Upyr – vålnad, som dödar människor och dricker deras blod^[7]
• Onda andar vid juletid – olika invånare från den andra världen, som tränger in i denna världen under juletid, då porten mellan världarna står öppen
• Bes – ond människofientlig ande
• Varulv – trollkarl och hamnskiftare som tar varggestalt
• Bereginja – väsen med oklara funktioner (möjligen förknippad med växtlighetskulter)^[c]
• Lichoradka – kvinnlig ande som bosätter sig i en människa och framkallar sjukdom
• Eldorm – demon som ser ut som ett eldklot och flyger ner i skorstenen och besöker kvinnor som längtar efter män
• Kikimora – ont kvinnligt väsen
• Polydnitsy – kvinnliga åkerandar som visar sig vid middagstiden (den varmaste tiden mitt på dagen)
• Domovoj – ande som beskyddar huset, husande
• Bannik – bastuandarnas herre
• Dvorovoj – gårdsandarnas herre
• Ovinnik – ladugårdsandarnas herre
• Vodjanoj – vattenandarnas herre
• Lesjij – skogsandarnas herre
• Baba-Jaga

Se även

• Igorkvädet
• Nestorskrönikan
• Saxo Grammaticus

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från ryskspråkiga Wikipedia, 19 oktober 2013.

Kommentarer

Noter

Källor

• Helmold. Slavjanskaja chronika, 1963
• Mansikka, V.J. Religija vostotjnych slavjan, 2005
• Nestorskrönikan. Kulturhistoriskt bibliotek, 99-1228966-8. Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion. 1998. ISBN 91-7139-307-2 
• Propp, V.J. Russkije agrarnye prazdniki: (Historiska och etnografiska forskningsrön). – M.: Terra, 1995