David Watson (fotbollsspelare)
| David Watson | ||||
 | ||||
| Personlig information | ||||
|---|---|---|---|---|
| Fullständigt namn | David Vernon Watson | |||
| Födelsedatum | 5 oktober 1946 | |||
| Födelseort |  Stapleford, England | |||
| Position | Mittback | |||
| Seniorlag* | ||||
| ||||
| Landslag | ||||
| ||||
| * Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna. | ||||
David Vernon Watson, född 5 oktober 1946, är en engelsk före detta fotbollsspelare som under sin karriär spelade för bland andra Sunderland och Manchester City.
Klubbkarriär
David Watson startade sin karriär som anfallare i Notts County 1966 där han spelade 23 ligamatcher under två säsonger innan han 1968 värvades till Rotherham United i utbyte mot Keith Pring och £1,000.[1] Efter tre säsonger och totalt 141 matcher så såldes Watson vidare till Sunderland för £100,000 i december 1970.[1] När Bob Stokoe tog över Sunderland i november 1972 flyttades Watson ner från anfallare till mittback. Ett drag som blev lyckat då Sunderland gick till FA-cupen 1973 där klubben vann med i 1-0 mot Leeds United. Det var första gången på över 40 år som ett lag från andradivisionen vann cupen.[2]
Efter att Sunderland missat uppflyttning både 1973/1974 och 1974/1975 såldes Watson till Manchester City sommaren 1975.[1] Under säsongen 1976/1977 missades Manchester City guldet med 1 poäng. Dock så vann City Ligacupen 1976, efter 2-1 i finalen mot Newcastle United.[3] 1979 gick David Watson vidare till tyska Werder Bremen. Tiden i Tyskland blev turbulent då han blev utvisad i sin andra match och blev avstängd i åtta veckor, bötfälld av klubben och vägrade att åka med till en bortamatch mot Schalke 04.[1]
Watson återvände till England i oktober då han skrev på för Southampton, där han gjorde 73 matcher. I januari 1982 gick Watson till Stoke City där han spelade 59 matcher innan han rundade av karriären med en säsong vardera i Vancouver Whitecaps, Derby County, Notts County och Kettering Town.
Internationell karriär
David Watson gjorde debut för England som 27-åring i en träningsmatch mot Portugal, en match som skulle bli Alf Ramseys sista som förbundskapten. Watsons första tävlingsmatch för England gjorde han i kvalet till EM 1976 när England vann med 3-0 mot Tjeckoslovakien.
Inför EM 1980 så gjorde Watson sin 50:e landskamp mot Argentina. I själva turneringen så spelade han samtliga gruppspelsmatcher mot Belgien, Italien och Spanien. England fick respass i gruppspelet efter att ha vunnit mot Spanien, kryssat mot Belgien och förlorat mot Italien. Hans sista landskamp blev mot Island i juni 1982.
Meriter
- FA-cupen: 1973
- Engelska Ligacupen: 1976
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, David Watson (footballer, born 1946), 21 juli 2013.
- ^ [a b c d] ”Dave Watson”. football-england.com. Arkiverad från originalet den 10 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121010094611/http://www.football-england.com/dave_watson.html. Läst 12 augusti 2013.
- ^ ”Shocks do happen”. thefa.com. http://www.thefa.com/Competitions/FACompetitions/TheFACup/History/historyofthefacup/1973sunderlandleeds. Läst 12 augusti 2013.
- ^ ”VIDEO: Relive Manchester City's last major final glory... the League Cup triumph over Newcastle in 1976”. dailymail.co.uk. http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1386235/Manchester-City-2-Newcastle-1-League-Cup-final-1976-video.html. Läst 12 augusti 2013.
Externa länkar
- David Watson på National-Football-Teams.com (engelska)
| |||||
Media som används på denna webbplats
Flag of England. Saint George's cross (a red cross on a white background), used as the Flag of England, the Italian city of Genoa and various other places.
Milano, stadio San Siro, 23 novembre 1978. Il difensore e capitano mancuniano David Watson (in primo piano) guida la sua squadra in campo per la sfida tra Milan e Manchester City (2-2) valevole per l'andata degli ottavi di finale della Coppa UEFA 1978-1979; dietro di lui si riconoscono i compagni di squadra Joe Corrigan (in secondo piano) e Kenny Clements (sullo sfondo), mentre tra i milanisti si riconoscono Walter Novellino, Stefano Chiodi e Ruben Buriani.