David Josephson

David Josephson
Född1750
Död1838
Yrke/uppdragSkollärare och handelsman i Stockholm
Känd förStamfader för kultursläkten Josephson
MakaSara Gisiko (död 1819)

David Josephson, född 1750, död 1838, var en till Sverige invandrad judisk handelsman och lärare. Han är stamfader för kultursläkten Josephson med kända profiler som konstnären Ernst Josephson, konsthistorikern Ragnar Josephson och skådespelaren Erland Josephson.

Josephson var son till läraren Joseph Elias Peiser och hans andra hustru Sara Rebecka (Rifke) Joseph.[1] Han inflyttade till Sverige från Tyskland 1780[2] och kom att verka dels som handelsman, dels som skollärare vid den nyinrättade judiska skolan i Stockholm. Tillsammans med danskbördige Marcus Maure författade han på hebreiska den första skriften utgiven av Judiska församlingen i Stockholm 1782 samt en svensk översättning därav.[3]

David Josephson var gift med Sara Gisiko från Schwerin och blev änkling 1819.[1]

Bibliografi i urval

  • Maure, Marcus.; Josephson David. (1782). Paroles, solennellement chantées dans la synagogue des juifs a Stockholm, a l'occasion de l'heureuse délivrance de sa majesté la reine, le 25 d'aout 1782. Par demande des anciens de la nation composées et traduites par Marcus Maure et: D. Josephsson. A Stockholm, de l'imprimerie royale, 1782. Ord, högtideligen afsungne uti judiska synagogan i Stockholm, vid tilfälle af hennes kongl. maj:ts drotningens lyckeliga nedkomst, den 25 augusti 1782. På anmodan af nationens : äldste författade och öfversatte af Marcus Maure och D. Josephsson. Stockholm, trykt i kongl. tryckeriet, 1782.. Stockholm. Libris 2393682 
  • Maure Marcus., Josephson David., red (1783). Prof öfversätning af I. Mos. boks XLIX. cap. enligt herr Mendelsons, författad af Marcus Maure och D. Josephsson. Samt försedd med anmärkningar, hvilka förklara grund-textens rätta uttolkning. Stockholm, trykt i kongl. tryckeriet, 1783.. Stockholm. Libris 2420405 

Referenser

  1. ^ [a b] Svenska släktkalendern. Årg. 27(1995). Stockholm: Almqvist & Wiksell International. 1995. sid. 186. Libris 3684383. ISBN 91-22-01685-6 
  2. ^ Kaj Schueler: Resan från främlingskap till svenska kulturbärare Svenska Dagbladet 3 december 2011.
  3. ^ Anna Wolodarski: Från Maimonides till Lenke Rothman. Klenoder och enskilda arkiv ur Kungliga bibliotekets handskriftssamling s 8 Åtkomst vid Kungliga Bibliotekets webbplats 10 januari 2015.