Datavetenskap
 | |
 |  |
Datavetenskap, datalogi eller informationsbehandling (finlandssvenska) är studiet av de teoretiska grunderna för information, beräkning och dess tillämpning, företrädesvis de som utförs av datorer med hjälp av programvara. En vetenskapsman som utövar datavetenskap kallas datorforskare[1] (eller datavetare).
Det akademiska ämnet datavetenskap överlappar i hög grad med ämnena datateknik, datorteknik, informationsteknik (IT), systemteknik, informatik och systemvetenskap.
Bakgrund
Datavetenskap är ett självständigt akademiskt ämne sedan 1960 och det anses som väldigt ungt i den akademiska världen. Inte förrän på 1980-talet kom datavetenskap att bli ett eget ämne vid svenska universitet och högskolor. Beskrivningen av datavetenskap varierar från den äldre "läran om nuvarande teknologi", till dagens "läran om beräkningars utförande".
Datalogi, som ursprungligen är en dansk term, används på svenska synonymt med datavetenskap men också som ett förtydligande av den teoretiska delen av datavetenskap och då med matematisk-logisk och analytisk underton.
Väsentliga delområden
Matematiska fundament
- Boolesk algebra
- Logik: särskilt rekursionsteori och idéerna bakom formella språk och formella system
- Numerisk analys
- Diskret matematik
- Grafteori
- Algoritmteori inklusive Beräkningsteori
- Komplexitetsteori
- Informationsteori
- Automatteori
- Formella metoder (eng. Formal methods)
- Kompilatorteori och Lexikal analys
- Kryptering
- Programspecificering
- Programverifiering
Tillämpad datavetenskap
- Antivirusprogram
- Användargränssnitt, Människa–datorinteraktion och Användbarhetsteknik
- Artificiell intelligens
- Bildbehandling
- Biometri
- Bioinformatik
- Databaser
- Datastrukturer
- Datasäkerhet
- Datoralgebra
- Datorarkitektur
- Datorgrafik
- Datornätverk
- Datorprogram
- Datorseende
- Datorvirus
- Digitalteknik
- Distribuerade system och datorkommunikation
- Informationssystem
- Installationsprogram
- Internet
- Maskinöversättning
- Mjukvaruoptimering
- Operativsystem
- Parallellprogrammering
- Programmering och Programutvecklingsmetodik
- Programspråk
- Programvarutestning
- Programvaruutveckling
- Realtidssystem
- Robotik
- Språkteknologi
- Optimering
Specifika tekniker
- Collision Detection
- Datakompression
- Datastrukturer
- Datainsamling
- Designmönster
- Digital signalbehandling
- Filformat
- Informationssäkerhet
- Mjukvarumetrik
- Hypertext
Relaterade ämnen
- Datateknik
- Datorteknik
- Formalvetenskap
- Informatik
- Informationsarkitektur
- Språkvetenskap: uttryckskraft, grammatik, semantik och syntax för så väl programspråk som andra formella och även naturliga enskilda språk
- Kognition
- Informationsteori, Kommunikationsteori
- Operationsanalys
- Statistik
- Systemteori
- Systemvetenskap
Framstående datavetare
Referenser
Noter
- ^ ”Nätverk ger näring åt europeisk forskning kring datorsystem”. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160816044055/http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/natverk-ger-naring-at-europeisk-forskning-kring-datorsystem.aspx. Läst 7 augusti 2016.
Se även
Datavetare
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Wikimedia Commons har media som rör Datavetenskap.
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Darkone, Licens: CC BY-SA 2.5
3-button mouse, Microsoft
Författare/Upphovsman: Dhatfield, Licens: CC BY-SA 3.0
The Utah teapot is one of the few iconic models of the early development of 3D computer graphics, which was developed by Martin Newell and modified in 1975 by his co-worker Jim Blinn.
(c) en:User:RolandH, CC BY-SA 3.0
Single frame of Sorting quicksort anim.gif, suitable for thumbnail purposes.
