Datamaskincentralen för administrativ databehandling

Datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) var en svensk statlig myndighet för administrativ databehandling med Statskontoret som chefsmyndighet. Myndigheten var verksam under 1970- och 1980-talet.

Historik

År 1950 inrättade Statistiska centralbyrån maskincentralen, senare benämnd datamaskincentralen, som en särskild avdelning[1]. DAFA bildades efter riksdagsbeslut år 1970 genom att Statistiska centralbyråns datamaskincentral delades upp på två enheter för datamaskinservice. Enheten för administrativ databehandling gjordes till en särskild myndighet, datamaskincentralen för administrativ databehandling, DAFA.

DAFA var en del av Statskontoret fram till 1975 då det blev en självständig myndighet. Chefen för statskontoret fortsatte emellertid att vara ordförande i DAFA:s styrelse och statskontoret med datamaskinfonden ansvarade för anskaffningen av datamaskinutrustning till DAFA. År 1976 samlokaliserades DAFA med Statskontoret och Riksrevisionsverket i den nya administrationsbyggnaden på Lilla Essingen.[2]

Regeringen fattade i slutet av 1985 ett principiellt beslut om bolagsbildning av DAFA. En organisationskommitté tillsattes för att närmare utreda formerna för bolagsbildningen och myndigheten DAFA avvecklades till budgetårsskiftet, 1 juli 1986.[3]

Uppgifter

Huvudmannaskap för statliga centrala basregister:

Standardsystem för ekonomiadministration, personaladministration och informationsåtervinning. Bland annat:

  • S (ekonomiredovisning)
  • FACTS (bokföringssystem)
  • Mercur (budgeterings och planeringssystem)
  • SLÖR (löneuträkning) med försystem PIR
  • IMDOC (dokumenthantering och diarieföring)
  • ATMS (texthantering)
  • STIS (studiestödets informationssystem)
  • LIBRIS (forskningsbibliotekens informationssystem)[4]

Kontor och filialer

Huvudkontoret låg i Stockholmsfilialen på Lilla Essingen i hela det kontorskomplex som ligger väster om Essingeleden, kvarteret Primus 1, där den gamla Primusfabriken låg. Det är planerat[5] att detta kontorskomplex skall rivas och ett bostadsområde skall byggas. [6]

Gävlefilialen, som i huvudsak betjänat Centralnämnden för fastighetsdata, lantmäteriverket, domstolsverket och delar av SLÖR, upphörde i samband med bolagsbildningen. Filialens verksamhet överfördes dels till CFD, dels till driftenheten i Stockholm.

Man hade även filialer i Norrköping och Hallstavik.

Bilder

Referenser

  1. ^ ”Arkiv och arkivbildare”. Statistiska Centralbyrån. Arkiverad från originalet den 2 december 2016. https://web.archive.org/web/20161202090151/http://www.scb.se/sv_/dokumentation/anvanda-scbs-arkiv/arkivbeskrivning/arkiv-och-arkivbildare/. Läst 5 januari 2016. 
  2. ^ Kaijser, Arne; Gustav Sjöblom, Johan Gribbe, Per Lundin (2024). ”Datorer för att dra skatt och ge bidrag”. Maktens maskiner. Lund: Arkiv förlag. sid. 73-94. Libris q8wpc6pznhbd5tqb. ISBN 9789179243876. https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243883.pdf. Läst 14 april 2024 
  3. ^ ”Finansutskottets betänkande 1985/86:20 om den slutliga regleringen av ombildningen av datamaskincentralen för administrativ databehandling (DAFA) till aktiebolag m. m.”. Finansutskottet. http://data.riksdagen.se/dokument/G901FiU20. Läst 5 januari 2016. 
  4. ^ ”Bibliotekskatalogens utveckling i Sverige från medeltid till nutid – sedd ur ett institutionsteoretiskt perspektiv”. Bibliotekshögskolan. http://bada.hb.se/bitstream/2320/1632/1/00-12.pdf. Läst 5 januari 2016. 
  5. ^ ”Lilla Essingen, Primus”. Stockholms Stad. http://bygg.stockholm.se/Alla-projekt/Lilla-Essingen/. Läst 5 januari 2016. 
  6. ^ ”Primusområdet”. Bevara Stockholm. http://bevarastockholm.blogg.se/category/lilla-essingen.html. Läst 5 januari 2016. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Socialstyrelsen2010c.JPG
Författare/Upphovsman: Ankara, Licens: CC BY-SA 3.0
Socialstyrelens kontor på Lilla Essingen.