Datajournalistik

För sjukvårdens datorjournal/datajournal, se Patientjournal.

Datajournalistik är journalistik som bygger på data.^[1] Begreppet täcker in en rad närbesläktade aktiviteter inom gränsområdet mellan undersökande journalistik, datavetenskap, statistik och datavisualisering. Datajournalistik kan bedrivas i olika delar av den journalistiska processen, till exempel automatiskt inhämtande av information, användning av mjukvara för att analysera svåröverskådliga mängder dokument, bearbetning av stora siffermaterial eller visualisering av data.^[2]

Datajournalistik som fenomen sträcker sig tillbaka till 1800-talet. Ett av de tidigaste exemplen är Florence Nightingales rapportering om dödsorsaker i den brittiska armén 1852, där hon använde sig av siffror och visualiseringar för att styrka sin tes. Under 1900-talet dök begrepp som Computer-Assisted Reporting, Precision Journalism och Data-driven reporting upp och syftade ofta på samma typer av journalistiska arbetssätt som i dag kallas datajournalistik.^[3] Mer moderna exempel på datajournalistik är resultatet av Panamadokumenten och Paradisläckan.

Ett problem som datajournalister stöter på är avsaknaden av standarder för tillgängliggörande av data, då det företrädesvis är API:er - gärna för öppna data - som främst föredras. Statistik är nämligen bra underlag för journalister att skapa nyheter av, men då krävs samtidigt att det är möjligt att jämföra de olika underlagen.^[4]

Några nutida redaktioner som ägnar sig åt datajournalistik är The Upshot hos New York Times, Vox, och FiveThirtyEight^[5].

Källor