Dansk grammatik

Danskans grammatik är präglat av att danskan är ett nordgermanskt språk. Grammatiken företer således likheter med både norska och svenska. Till skillnad mot svenskan har danskan dock endast e som vokal i böjningsändelser. Annars liknar både böjningssystemet och syntaxen motsvarande i svenskan.^[1]

Bokstäver och uttal

Danska alfabetet

Samtliga ljudvärden som ingår i det svenska språket finns även i det danska, utom det ("äkta", blåsande och helt tonlösa) "sje-ljudet". I danska stavningar som

• skak (schack)
• skjorte (skjorta)
• stjerne (stjärna)

uttalas "s-k", "s-k-j" respektive "s-t-j" bokstav för bokstav. Däremot används det främre "tj-ljudet" i t.ex.

• chokolade (choklad)

Men i t.ex.

• kjole (klänning)

uttalas med "k + j"

Diftonger

Däremot finns danska ljudvärden som blott delvis eller regionalt existerar i svenskan. Dessa är uteslutande diftonger.

• [aw]: navn (namn)
• [åw]: lov (lag), vogn (vagn)
• [æw]: hævn (hämnd), revne (rämna)
• [øw]: søvn (sömn)
• [aj]: vej (väg), leje (leja="att hyra"), lege (leka), egen (egen), meget (mycket), tegn (tecken), regne (regna)
• [åj]: øje (öga), nøje (noga), løgn (lögn), døgn (dygn), nøgle (nyckel), røg (rök)

Typiska stavningsregler som skiljer sig från svenskans

I inledning av ord används

• hv för många ord som börjar på "v" som är en fråga, detta gäller dock ej alltid. H-ljudet är ofta mer eller mindre stumt.

hvor var du ? (var var du ?), hvilke ? (vilka ?), hvordan ? (hur ?), hvis? (om ?; vems ?), venstre (vänster)

• kk används i princip alltid istället för "ck", i slutet av ord dock vanligen enbart "k". I importerade ord tillåts dock -ck.

køkken (kök), bakke (backe), nakke (nacke), snacks (snacks)

slik (gottis), stik (stick)

• c i allmänhet

Till skillnad mot norska används c annars ungefär som i svenska (med uttalas som "s"). Däremot uttalas "ch" som tj-ljudet.

cykel (cykel), centrum (centrum), ciffer (siffra), cifre (siffror), cigar (cigarr), march (marsch), chokolade (choklad)

• nd används (oftast) istället för "nn", uttalsmässigt kan D-ljudet vara så "tunt" att det blir stumt.

vand (vatten), hende (henne), mindeværdig (minnesvärd), rinde (rinna), kunde (kund)

• Stavningen nn förekommer vanligen antingen för att undvika förväxlingar eller i ord som börjar på "d".

finne (finne [person från Finland]), kunne (kunna [jfr "kunde"=kund]), danne (skapa), denne (denna)

• ks används i de allra flesta fall i stället för x, ett fåtal undantag finns dock

ekspert (expert), straks (strax), voks (vax), saks (sax), taxa (taxi), taxi (taxi) ["taxa" och "taxi" är synonymer], saxofon (saxofon), fax (fax), Gladsaxe (ett ortnamn), Sakskøbing (ett ortnamn)

I slutet av ord, inklusive efterföljande böjningar används

• ld istället för "ll". Liksom i -nd-kombinationen kan D-ljudet bli "tunt" eller stumt.

kold (kall), koldt (kallt), sild (sill), mild (välvillig inställning), er du fuld, mand ? (är du full människa?) bold (boll, [i just detta fall är dock D-ljudet sällan stumt])

Bokstäverna "Q" och "W" används liksom i svenskan bara i namn, och med några få undantag gäller detta även för "X", medan "Z" används något mer ofta än på svenska. T.ex. stavas "zebra" aldrig med "s".

Artiklar

Indefinita (obestämda) artiklar

• en bil (en bil)
• et hus (ett hus)

Användning

1. Den indefinita artikeln används inte framför ett yrke, nationalitet, religion:

han er læge (han är läkare)

hun er lærer (hon är lärare)

jeg er dansker (jag är dansk)

du er amerikaner (du är amerikan)

2. Den indefinita artikeln används före ett adjektiv:

han er en god læge. (han är en duktig läkare)

hun er en dygtig lærer (hon är en duktig lärare)

jeg er en høj dansker (jag är en lång dansk)

3. Den indefinita artikeln används när en relativ sats följer ett substantiv:

han er en læge, som jeg kender. (han är en läkare, som jag känner)

hun er en dansker, der bor i Tyskland. (hon är en dansk, som bor i Tyskland)

4. I de flesta fall motsvaras utrum av svenskans reale. Det finns dock undantag.

en bi , ett bi

et kup , en kupp

en chokolade , en/ett choklad (omtvistat på svenska men ej på danska)

Definita (bestämda) artiklar

Notering: En konsonant dubbleras efter en kort vokal: bus, bussen; hotel, hotellet

Användning

1. De definita artiklarna läggs vanligtvis till efter ett substantiv i singular eller plural:

bilen (bilen) bilerne (bilarna)

huset (huset) husene (husen)

bilen er rød (bilen är röd) bilerne er røde (bilarna är röda)

husene er hvide (husen är vita)

2. De definita artiklarna placeras före ett adjektiv precis som i svenska, men till skillnad från i svenska används substantivets böjning aldrig samtidigt med definit artikel.

den røde bil (den röda bilen)

det store hus (det stora huset)

de røde biler (de röda bilarna)

de store huse (de stora husen)

Notera

De definita artiklarna används ofta före ett abstrakt substantiv:

livet er kort (livet är kort)

tilbage til naturen (tillbaka till naturen)

Regionala grammatiska skillnader

I norra och södra Jylland (men ej på dess mellersta eller östra delar) finns den definita artikeln "æ" kvar, påminnande om engelskans "the". Detta ersätter såväl utrum som neutrum i både singular och plural.

æ hus er stort (huset är stort)

æ biler eksporteres (bilarna exporteras)

Stavningen av ordet "jylländsk" skiljer också, och gränsen går vid Stora Bält.

jysk (öst om Stora Bält, standard)

jydsk (väst om Stora Bält)

Substantiv

Genus

Substantiv i danskan består, liksom i svenskan, av två genus, neutrum och utrum.

Utrum (en, den, -en)

Utrum är idag en vanlig benämning på ord som en gång var maskulina och feminina. Orden i denna grupp utgör idag den större delen av ordförrådet.

I gruppen ingår:
a. Nästan alla ord för människor och djur:

mand, kvinde, broder, søster, lærer, hund, kat, ko, gris, hest.

Undantag: (et) menneske, barn, dyr, får, lam, svin

b. Ord som slutar på -sion/-tion:

situation, pension, station

c. Ord som slutar på -dom:

dom, sygdom, ungdom, alderdom, barndom, manddom

d. Ord som slutar på -ing:

læsing, spisning, regning, parkering, undervisning

e. Ord som slutar på -else:

følelse, forelskelse, forståelse. hukommelse

f. Ord som slutar på -en:

løben, råben, skrigen

Neutrum (et, det, -et)

a. Ord som slutar på -um:

gymnasium, stadium, refugium

b. Ord som slutar på -ri:

maleri, mejeri, bageri, renseri, skaberia.

c. Många ord som slutar på -skab:

venskab, broderskab

Sammansatta ord

Om ett substantiv är sammansatt av två ord är dess genus detsamma som det sista ordets:

et bogskap (en bog + et skab), en husmur (et hus + en mur)

Plural

Plural får man genom att lägga till ett suffix till substantivet i singular.

1. -e till ord som slutar på konsonant (dag/dage - dag/dagar)
2. -r till ord som slutar på -e (uge/uger - vecka/veckor)
3. -er till ord som slutar på konsonant (måned/måneder - månad/månader)
4. inget suffix (år - år)
5. oregelbundet (barn/børn - barn)

Oregelbunden plural

Ett litet antal substantiv ändrar vokalen i ordets stam i plural (så kallat omljud).

• a → æ
  • and - ænder (and - änder)
  • fader - fædre (fader - fäder)
  • kraft - kræfter (kraft - krafter)
  • mand - mænd (man - män)
  • nat - nætter (natt - nätter)
  • stad - stæder (stad - städer)
  • stang - stænger (stång - stänger)
  • tand - tænder (tand - tänder)
  • tang - tænger (tång - tänger)

• a → ø
  • barn - børn (barn)
  • datter - døtre (dotter - döttrar)

• o → ø
  • bog - bøger (bok - böcker)
  • bonde - bønder (bonde - bönder)
  • broder - brødre (bror - bröder)
  • fod - fødder (fot - fötter)
  • ko - køer (ko - kor)
  • moder - mødre (moder - mödrar)
  • rod - rødder (rot - rötter)
  • so - søer (sugga - suggor)

• å → æ
  • gås - gæs (gås - gäss)
  • hånd - hænder (hand - händer)

Kasus

• dreng = pojke
• æble = äpple

• pige = flicka
• hus = hus

Genitiv

• Genitiv (ejefald) på danska bildas genom att man lägger till -s i slutet av ordet.
  • Om ordet redan slutar på s kan man lägga till en apostrof. Till exempel Et hus' beboere (ett hus boende)

• Prepositionen af (av) kan också användas i samma syfte. Till exempel: Toppen af bakken kan lika gärna på danska heta bakkens top och betyder självklart "backens topp".

• Det finns inga skillnader mellan personer och saker.

Suffixordning

Pronomen

*Sedan 1970-talet är inte längre den formella formen De det normala tilltalet till vuxna främlingar.

**Vores är den mest använda formen; vort och vore är sällan använda utom i formella sammanhang eller i skriftspråk.

Adjektiv

Det finns tre olika adjektivformer i danska.

1. Grundform, till exempel: en stor dreng, en billig bog. Den här formen används vid n-ord (utrum) i singular.

2. t-form, till exempel: et stort hus, et billigt tæppe, används vid t-ord (neutrum) i singular.

3. e-form, till exempel: store huse, den billige bog, används vid plural och vid ord med bestämd artikel.

Endast en del av adjektiven får ändelsen -t, andra har det inte (liksom i svenskan; till exempel adjektivet nog på svenska). Danskan har dock fler adjektiv utan någon ändelse i neutrum.

Verb

I modern danska finns det åtta verbformer i varje tempus.

Fram till början av 1900-talet var det normalt att böja verbens presensformer i plural i mer lärd prosa. Det fanns också en speciell imperativform i plural. Dessa former används inte längre, men de kan hittas i äldre prosa och i psalmer:

Adverb

De flesta adverb är helt enkelt adjektiv med ändelsen '-t' (adjektiv i neutrum):

"Han sprang højt."

"Han var godt dum."

Till skillnad från svenska är det dock (när det gäller adverb) inkorrekt att sätta ändelsen '-t' på ord, som slutar på '-lig':

"Du er utrolig smuk."

Dessutom är det inkorrekt at sätta '-t' efter konsonantgruppen '-sk':

"Det var frisk gjort."

"Det var fantastisk smukt."

Frågeord (mm)

Danska frågeord börjar på "hv". Man skiljer inte på "var?" resp. "vart?", men däremot skiljer man på frågan "var?" resp. det passivbildande hjälpverbet "att vara" i imperfekt. (d.v.s. ordet "var", ej som fråga)

hvor ? (var ?, vart ?), hvem ? (vem ?), hvad ? (vad ?), hvilke ? (vilka ?), hvornår ? (när ?), hvordan ? (hur ?), hvis ? (om ?; vems ?)

var... (var...), hver... (varje), når... (när...)

"Hvor var du?" (Var var du?), "Hvorhen skal du køre?" (Vart skall du köra?), "Hvornår begynder vi? - Når vi kan." (När börjar vi? - När vi kan.)

En och ett som räkneord eller obestämd artikel

Danskan skiljer på "en" resp "et" som räkneord och som obestämd artikel. För att markera att antalet ett är viktigt används antingen "én" resp. "ét" eller "een" resp. "eet".

"en sommer" (en sommar) - "én sommer" (just precis en sommar), "nej, jeg køber kun eet hus" (nej, jag köper bara ett [enda] hus)

De delvisa synonymerna som / der

Till skillnad från svenskan finns ibland en synonym till ordet "som", nämligen "der". Det senare används även som alternativ till pronomenen "den"/"det" och kan även betyda "där".

I "De personer som kom til mødet" (de personer som kom till mötet) kan "som" bytas ut mot "der" - "De personer der kom til mødet" , utan att meningen förändrar sitt innehåll.

Däremot i "Ekspeditionen som sejlede til Ægypten, blev der længe" (Expeditionen som seglade till Egypten blev kvar där länge), kan "som" också bytas ut mot "der", men däremot inte "der" mot "som" i meningens slut. I detta fall betyder "der" närmast "där".

"Hun var der som et lyn" (Hon kom som en blixt/Hon var där som en blixt), är ett exempel på att orden kan stå intill varandra, vilket visar att orden inte är fullständiga synonymer.

"Manden der står på torvet, kan spille violin som Paganini" (Mannen som står på torget kan spela violin som Paganini), i detta fall kan "der" bytas mot "som" i meningens början, men inte det motsatta i slutet av meningen.

"Det er som at blive stukket af en hveps ." (Det är som att bli stucken av en geting) Här duger enbart "som".

Referenser

Externa länkar

• Grammaire danoise (franska)
• Öresunds Översättningsbyrå